Knut Jansson f\u00f6ddes i Dufn\u00e4s J\u00e4rna 1797 och var sprungen ur samma fattiga befolkningslager som Bergslagen var \u00f6verbefolkade av vid denna tid. Varje dag var en kamp f\u00f6r \u00f6verlevnad och i en socken som Ljusnarsberg var alla i jakt p\u00e5 arbete f\u00f6r att klara sitt uppeh\u00e4lle. <\/p>\n\n\n\n
Knut flyttar till Ljusnarsberg 1817 och b\u00f6rjar arbeta Fiskbro. Efter n\u00e5gra \u00e5r flyttar han vidare till Brattberg som dr\u00e4ng. D\u00e4r tr\u00e4ffar han den likaledes inflyttade pigan Anna Jonsdotter fr\u00e5n N\u00e5s i Dalarna och de gifter sig p\u00e5 s\u00f6ndagen den 20 november 1821. Rimligen \u00e4r bruden i rej\u00e4l grossess, f\u00f6r dagen efter, f\u00f6der hon parets f\u00f6rsta barn, dottern Anna Stina.<\/p>\n\n\n\n
De \u00e4r nu b\u00e5da 24 \u00e5r gamla och vid tillf\u00e4llet bor de i Brattberg. F\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r obegripligt fattiga och dottern Anna Stina d\u00f6r efter tre veckor. Men livet g\u00e5r vidare och d\u00e4r f\u00f6ds sedermera sonen Jan Eric 1823. Men ej heller han n\u00e5r vuxen \u00e5lder d\u00e5 han g\u00e5r bort som 1-\u00e5ring, sommaren efter, anno 1824.<\/p>\n\n\n\n
Paret flyttar till Norra L\u00f6vfallet d\u00e4r sonen Jan Knut f\u00f6ds p\u00e5 h\u00f6sten 1825. Som dr\u00e4ng f\u00f6rs\u00f6rjer Knut sin familj men till slut v\u00e4ljer de efter n\u00e5gra \u00e5r,1828, att dra sig norrut igen till Gr\u00e4ngesberg…<\/p>\n\n\n\n
Efter sex \u00e5r i Gr\u00e4ngesberg, s\u00e5 flyttar familjen till Grang\u00e4rde och R\u00e4v\u00e5la d\u00e4r fadern Knut Jansson arbetar som stalldr\u00e4ng. De \u00e4r dock ben\u00e4gna p\u00e5 att \u00e5terv\u00e4nda s\u00f6derut till Ljusnarsberg redan efter tv\u00e5 \u00e5r, s\u00e5 1836 tar Knut ut en flyttattest f\u00f6r Ljusnarsberg. Familjen siktar p\u00e5 att \u00e5terv\u00e4nda till Brattberg och familjen f\u00e5r d\u00e4r bo hos Jan Hindricsson i v\u00e4ntan p\u00e5 att f\u00e5 mantalsskrivas i socknen. Men de ledande i Ljusnarsberg vill inte medge att Knut, hustrun Anna och deras tre s\u00f6ner flyttar in. De uttrycker tydligt i protokollet fr\u00e5n 1837-11-26<\/a> att det inte \u00e4r aktuellt och s\u00e4ger enh\u00e4lligt nej.<\/p>\n\n\n\n ”\u00a71. Ordf\u00f6randen tilll\u00e4nnagav, att f\u00f6ljande l\u00f6sa personer l\u00e4mnat sina besked s\u00e5 att i socknen inkomma: N\u00e4mligen <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Familjen stannar som l\u00f6sa personer i Ljusnarsberg en tid men sp\u00e5ren \u00e4r vaga, d\u00e5 inget noteras i l\u00e4ngderna. Knut Jansson noteras dock i slutet av 30-talet som ”f\u00f6rrymd” fr\u00e5n Ljusnarsbergs socken och det tycks som om familjen har dragit sig v\u00e4sterut, Arboga, utan n\u00e5gra pr\u00e4stbetyg. F\u00f6r h\u00e4r f\u00f6der Anna ytterligare en pojke 1838; Nicklas. Familjefadern Knut tycks varit r\u00f6rlig och har som l\u00f6s person f\u00f6rs\u00f6rjt sig med de arbeten han kunnat f\u00e5, bland annat i Ljusnarsberg med tanke p\u00e5 sp\u00e5ren som \u00e5ter leder oss dit…<\/p>\n\n\n\n Modern Anna Jansdotter d\u00f6r i Arboga i b\u00f6rjan av 1840-talet, varefter de tre minder\u00e5riga gossarna Carl, Anders och Nicklas letar sig upp till Ljusnarsberg f\u00f6r att hitta sin far Knut som d\u00e5 vid denna tidpunkt redan uppeh\u00e5ller sig d\u00e4r. De tre br\u00f6derna \u00e4r vid denna tidpunkt ca 14, 10 och 7 \u00e5r gamla. Det verkar inte som om de hittar sin far, d\u00e5 de \u00f6verlever medelst tiggeri runt om i socknen, utan tillsyn eller omv\u00e5rdnad. F\u00f6r fadern Knut har rymt igen – denna g\u00e5ng misst\u00e4nkt f\u00f6r inbrottsst\u00f6ld, vilket p\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r ett erk\u00e4nnande i sig.<\/p>\n\n\n\n Knut Jansson (f: 1797 i Dufn\u00e4s, J\u00e4rna) g\u00e5r d\u00e4rmed ut ur historien – han f\u00f6rsvinner in i historiens dimma. M\u00f6jligen som f\u00f6rrymd hela v\u00e4gen till Norge, f\u00f6r borta \u00e4r han. Vintern 1843, i slutet av januari, d\u00f6r den \u00e4ldsta brodern av de tre; Carl Knutsson i br\u00f6stfeber, och de nu ensamma tv\u00e5 yngre br\u00f6derna \u00e4r \u00e5terkommande f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r sockenst\u00e4mmans omsorg. Fr\u00e4mst genom att f\u00e5 dem inackorderade (utan framg\u00e5ng). Ingen \u00e4r beredd att anta dem, d\u00e4r inget pris lockar. De lyses ut flera g\u00e5nger fr\u00e5n predikstolen, vid gudstj\u00e4nsten men ingen nappar trots att priset h\u00f6js…<\/p>\n\n\n\n 1843-02-08 visar sig den nu fem\u00e5riga f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa Nicklas (f\u00f6dd i Arboga) i protokollen:<\/p>\n\n\n\n ”\u00a72. Besl\u00f6ts att f\u00f6rrymde Knut Janssons yngste gosse skulle under vinterm\u00e5naderna inackorderas f\u00f6r det lindrigaste pris som kunde erh\u00e5llas. Emellertid \u00f6nskade f\u00f6rsamlingens ledam\u00f6ter att det m\u00e5tte unders\u00f6kas huruvida denne gosse h\u00f6rer till denna eller Grang\u00e4rdes f\u00f6rsamling.<\/em>”<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Pastor Johan Dan Westholm f\u00f6rs\u00f6ker nu st\u00e4lla fr\u00e5gan om ansvar \u00f6ver br\u00f6derna till Kopparbergs l\u00e4n (d\u00e5 \u00e5tminstone en av dem \u00e4r f\u00f6dd i R\u00e4fv\u00e5la) om hur och vem som \u00e4ger ansvaret f\u00f6r att v\u00e5rda och uppfostra de tv\u00e5 sm\u00e5 pojkar som ”kallas allm\u00e4nneligen Knuts gossar”<\/em>. Detta resulterar i ett brev:<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n ”1844-10-26 (—)<\/em><\/p>\n\n\n\n Sedan genom h\u00e4rifr\u00e5n avl\u00e5ten skrivelse Konungens befallningshavande i Falun blivit underr\u00e4ttad om de i denna skrift uppgivna f\u00f6rh\u00e5llanden r\u00f6rande Knut Janssons barn, p\u00e5 det att derest barnen tillh\u00f6ra Stora Kopparbergs l\u00e4n, anstalt m\u00e5tte vidtas f\u00f6r deras dith\u00e4mtande, anser Konungens befallningshavande h\u00e4rst\u00e4des annan dess \u00e5tg\u00e4rd i avseende \u00e5 n\u00e4mnda barn icke vara utav denna pastor\u00e4mbetets anm\u00e4lan p\u00e5kallad; \u00c5liggande det Ljusnarsbergs f\u00f6rsamling att emellertid (\u2026) Knut Janssons barn, s\u00e5v\u00e4l som Vagnmakaren Ljunggren, n\u00f6dig omv\u00e5rdnad s\u00e5 l\u00e4nge de inom f\u00f6rsamlingen vistas; f\u00f6rsamlingen \u00f6ppet l\u00e4mnat, att \u00e5 ort som vederb\u00f6r, avh\u00e4ngigg\u00f6ra talan om annan f\u00f6rsamlings skyldighet, att Knut Janssons barn underh\u00e5lla och uppfostra, om fog d\u00e4rtill anses vara.<\/em><\/p>\n\n\n\n I sammanhang h\u00e4rmed anser mig pliktig anm\u00e4la, att tv\u00e4nne v\u00e4rnl\u00f6sa barn, gossar, den \u00e4ldsta omkring 10, den yngre omkring 7 \u00e5r gamla, ha en l\u00e4ngre tid uppeh\u00e5llit sig h\u00e4r i socknen!<\/em><\/p>\n\n\n\n De kallas, efter fadern, allm\u00e4nneligen Knuts gossar. Deras moder blev d\u00f6d uti Arboga eller Fellingsbro socken f\u00f6r omkring tre eller fyra \u00e5r sedan. Barnen kom d\u00e5 hit till socknen, d\u00e4r fadern, Knut Jansson uppeh\u00f6ll sig och arbetade hos vem han kunde. N\u00e5gon tid d\u00e4refter begick denne Knut Jansson inbrottsst\u00f6ld, \u00e5tminstone misst\u00e4nkte d\u00e4rf\u00f6re, och rymde, kvarl\u00e4mnade de sm\u00e5 v\u00e4rnl\u00f6sa gossarna. Sedan dess har han h\u00e4r varken varit synlig eller i \u00f6vrigt l\u00e5tit h\u00f6ra av sig. Som Knut Jansson med numera avlidna hustru icke h\u00e4r utan, som det f\u00f6rmodas, uti Grang\u00e4rdes f\u00f6rsamling senast varit mantalsskriven, s\u00e5 har icke heller Ljusnarsbergs f\u00f6rsamling kunnat \u00e5l\u00e4ggas ta n\u00e5gon n\u00e4rmare v\u00e5rd om deras h\u00e4r sig uppeh\u00e5llande barn. Emellertid driva nu dessa barn omkring i denna socken och uppv\u00e4xa utan uppfostran och annan omv\u00e5rdnad. Flera m\u00e4nniskov\u00e4nner och ibland dem synnerligast Bergslagskass\u00f6ren herr J. Adler och dess fru, ha visserligen omfattat de olyckliga barnen med mycken omsorg, \u00e5tskilliga g\u00e5nger givit dem kl\u00e4der och \u00e4ven bekostat deras botande f\u00f6r (\u2026), men alldenstund h\u00e4r finnes s\u00e5 m\u00e5nga socken egentligen tillh\u00f6rande, fattiga barn kan de fr\u00e4mmande icke \u00e4gnas all den omsorg som av behovet p\u00e5kallas.<\/em> Med djupaste v\u00f6rdnad framlever Ljusnarsberg eller Nya Kopparberget \u00f6dmjukaste tj\u00e4nare <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n Kopparbergs l\u00e4n har tagit emot brevet och svarar enligt nedan: <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n ”1845-05-10 (no 684)<\/em><\/p>\n\n\n\n Till Konungens befallningshavande i \u00d6rebro!<\/em><\/p>\n\n\n\n I anledning av skrivelsen den 9 sistlidne januari f\u00e5r Konungens befallningshavande till (\u2026) meddela att f\u00f6rre stalldr\u00e4ngen Knut Jansson fr\u00e5n R\u00e4fv\u00e5la, Grang\u00e4rde socken med hustru och trenne barn utflyttat fr\u00e5n n\u00e4mnde socken \u00e5r 1836 efter d\u00e4rst\u00e4des den 12 oktober samma \u00e5r uttagit flyttningsbetyg till Ljusnarsberg, samt att vid s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llande, och d\u00e5 upplysning saknar d\u00e4rom huruvida icke Knut Jansson sedermera varit i Ljusnarsberg skriven, eller av vilken anledning s\u00e5dant icke skett, Konungens befallningshavande f\u00f6r det n\u00e4rvarande desto mindre kan medtaga n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r Knut Janssons ifr\u00e5gavarande barnens avh\u00e4mtande till Grang\u00e4rde socken, som \u00e5tminstone det yngsta, om sju \u00e5rs \u00e5lder, tillkommit efter det f\u00f6r\u00e4ldrarna ypph\u00f6rt att tillh\u00f6ra Grang\u00e4rdes f\u00f6rsamling. (\u2026) Cancelliet den 5 maj 1845<\/em>”<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n De unga br\u00f6derna Anders och Nicklas \u00e4r l\u00e4mnade i Ljusnarsberg, modern \u00e4r d\u00f6d och fadern har rymt f\u00f6r att undvika r\u00e4ttsp\u00e5f\u00f6ljderna efter ett utf\u00f6rt inbrott och de f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6verleva p\u00e5 det de kan runt om i socknen. Sockenst\u00e4mmans protokoll 1845-04-20<\/a> visar:<\/p>\n\n\n\n
Inhyses Jan Jansson Helander med hustru och barn fr\u00e5n Linde, hos Eric JAnsson vid Wantorp;
Inhyses (\u2026) Jansson Ryss med hustru och barn fr\u00e5n Ervalla hos Gustaf Ersson vid Elgfallet;
Kringvandrande Anders Ersson H\u00e5rd med hustru och barn hos Eric Ersson vid Hyttn\u00e4s och;
Knut Jansson med hustru och barn fr\u00e5n Grang\u00e4rde hos Jan Hindricsson vid Brattberget<\/em>. F\u00f6rsamlingens ledam\u00f6ter som nu tillfr\u00e5gades, om de ville till\u00e5ta, att dessa personer finge mantalsskrivas hos ovann\u00e4mnda hemmans\u00e4gare innan de enligt sockenst\u00e4mmobeslut av den 19 maj 1833, satt g\u00e4llande borgen f\u00f6r av inflyttandes framtida b\u00e4rgning, s\u00e5 att de icke p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skall komma sockens fattigv\u00e5rd till last, l\u00e4mnade till svar h\u00e4r\u00e5 ett best\u00e4mt och enh\u00e4lligt : Nej.<\/em>”<\/p>\n\n\n\n1836-1840<\/h2>\n\n\n\n
1840-45<\/h2>\n\n\n\n
Brev till Konungens befallningshavande i Falun<\/h3>\n\n\n\n
den 5\/12 till pastors\u00e4mbetet i Arboga
1845 9\/1 till KB i Fahlun<\/em><\/p>\n\n\n\n
V\u00f6rdsammast f\u00e5r jag f\u00f6r den skull till H\u00f6ga Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet hemst\u00e4lla vilken utv\u00e4g b\u00f6r vidtas med dessa Knuts gossar, p\u00e5 det de icke m\u00e5tte komma att bli i mistning av beh\u00f6vlig v\u00e5rd och uppfostran?<\/em><\/p>\n\n\n\n
Det h\u00f6ga Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet<\/em><\/p>\n\n\n\n
den 24:e oktober 1844<\/em><\/p>\n\n\n\n
J.D Westholm”<\/em><\/p>\n\n\n\n1845-50<\/h2>\n\n\n\n