{"id":370,"date":"2025-01-12T17:26:47","date_gmt":"2025-01-12T17:26:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/?p=370"},"modified":"2025-04-27T18:46:33","modified_gmt":"2025-04-27T18:46:33","slug":"1841-02-28","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/2025\/01\/12\/1841-02-28\/","title":{"rendered":"1841-02-28"},"content":{"rendered":"\n

Mitt i vintern 1841 s\u00e5 har Anna Lotta fr\u00e5n H\u00f6rken s\u00e5dana besv\u00e4r av sin sjukdom att hon p\u00e5 egen hand f\u00f6retar sig resan ner till Nora f\u00f6r att n\u00e5 ett l\u00e4karbitr\u00e4de. D\u00e4r fanns doktor Dahlin som h\u00f6ll kvar henne f\u00f6r behandling \u00e4n att l\u00e5ta henne forts\u00e4tta ner till \u00d6rebro kurhus, d\u00e5 vinterkylan var f\u00f6r str\u00e4ng….<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Protocoll h\u00e5llet vid allm\u00e4n sockenst\u00e4mma med Ljusnarsbergs f\u00f6rsamling den 28 februari 1841, efter derom lagligen skedd p\u00e5lysning med \u00e4mnenas tilll\u00e4nnagivande.<\/em><\/h3>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\u00a71. Undertecknad ordf\u00f6rande anm\u00e4lde att enligt trov\u00e4rdiga personers intygande, framlidne hemmans\u00e4garen Jan Perssons \u00e4nka fr\u00e5n Skomakarb\u00e4cken, numera vore till den grad angripen av fallandesot, att hon om \u00e4n icke alldeles vansinnig, dock vore till sina sinnen rubbad; att genom sin beklagansv\u00e4rda sjukdom hon hos kvinnor och barn; som r\u00e5kade bli vittnen till hennes sjukdomsanfall injagade en s\u00e5dan f\u00f6rskr\u00e4ckelse, som f\u00f6r m\u00e5nga av dem kunde hava de menligaste f\u00f6ljder, i avseende p\u00e5 deras h\u00e4lsotillst\u00e5nd att som ingen kunde f\u00e5rm\u00e5s att ens emot h\u00f6g betalning taga v\u00e5rd om och h\u00e4rb\u00e4rgera den olyckliga patienten, denna patienten vore i \u00e4ventyr att genom vanv\u00e5rd f\u00f6rg\u00e5s och dessutom l\u00e4mnad utan all tillsyn, kunde under sin sinnesrubbning p\u00e5 att eller annat s\u00e4tt bli f\u00f6r det allm\u00e4nna v\u00e5dlig. Pastor hemst\u00e4llde d\u00e4rf\u00f6r om icke (\u2026-tigaste) utv\u00e4gen till den olyckligas unds\u00e4ttning och \u00e4nd\u00e5m\u00e5lsenliga behandling vore att hos H. Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet i \u00d6rebro g\u00f6ra en ans\u00f6kan om patientens intagande \u00e5 lasarettet till underg\u00e5ende av provkur samt i h\u00e4ndelse sjukdomen skulle befinnas obotlig i \u00f6dmjukhet anh\u00e5lla det hon m\u00e5tte f\u00e5 intagas \u00e5 n\u00e5gon hospitalsinr\u00e4ttning.<\/em> Sedan f\u00f6rsamlingen l\u00e4mnat sitt bifall till detta projekt fr\u00e5gade ordf\u00f6randen genom vilken omkostnaderna f\u00f6r proceduren och inl\u00f6sandet \u00e5 hospitalet skulle bestridas? D\u00e4rtill svarades att hennes enskilda medel skulle i f\u00f6rsta rummet anv\u00e4ndas och d\u00e5 de troligen \u00e4ro otillr\u00e4ckliga skulle det resterande utg\u00e5 av sockens s\u00e5 kallade byggnadskassa. Dock p\u00e5 det ej hinder m\u00e5tte m\u00f6ta f\u00f6r hennes snara emottagande \u00e5 l\u00e4nslasarettet, besl\u00f6ts att s\u00e5 fort det ske kunde, skulle hennes enskilda medel till sockenkassan inbetalas, varemot f\u00f6rsamlingen ensamt ville ansvara lasarettet f\u00f6r alla omkostnader.
Sedan s\u00e5lunda blivit av f\u00f6rsamlingen \u00f6verenskommit och beslutat, framst\u00e4lldes punkt f\u00f6r punkt till besvarande de fr\u00e5gor vilka uti Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetets kung\u00f6relse No. 59 av den 24 mars 1836 inneh\u00e5llandes och antecknades svaren s\u00e5 lydandes:<\/em><\/p>\n\n\n\n

Till (1-14:e) fr\u00e5gepunkten svarades:<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. att den sjuke heter Anna Stina Persdotter, \u00e4nka efter Jan Persson i Skomakarb\u00e4cken<\/em><\/li>\n\n\n\n
  2. Att hon \u00e4r f\u00f6dd 1806 den 29:e april i Hjulsj\u00f6 socken<\/em><\/li>\n\n\n\n
  3. Att dess f\u00f6r\u00e4ldrar bergsman Per Carlsson och dess hustru Stina Olsdotter vid Romboh\u00f6jden, Hjulsj\u00f6. De befinna sig i n\u00e5gorlunda bergliga villkor, samt idka bergs- och jordbruk<\/em><\/li>\n\n\n\n
  4. Den sjuka var hemma i sina f\u00f6r\u00e4ldrars hus tills hon fyllde 19 \u00e5r. H\u00f6sten 1825 flyttade hon till denna f\u00f6rsamling och tj\u00e4nte s\u00e5som piga hos bergsman Carl Persson vid Rellsviken, tills hon d 20 april 1826 blev gift med hemmans\u00e4garen Jan Persson vid Skomakarb\u00e4cken. Har under sitt sjuka tillst\u00e5nd deltagit i den arbetande klassen vanliga s\u00e5 inom- som utomhus f\u00f6refallande g\u00f6rom\u00e5l.<\/em><\/li>\n\n\n\n
  5. Att varken hennes f\u00f6r\u00e4ldrar eller syskon har, s\u00e5 vitt man k\u00e4nner, varit eller \u00e4r sjuklige<\/em><\/li>\n\n\n\n
  6. Huruvida hon under sitt hemmavarande hos f\u00f6r\u00e4ldrarna haft n\u00e5got anfall av epilepsi \u00e4r ok\u00e4nt. F\u00f6rsta anfallet sedan hennes inflyttning i denna socken intr\u00e4ffade i april m\u00e5nad 1826 eller efter sedan det lyst f\u00f6r henne till \u00e4ktenskap. Detta anfall l\u00e4r dock liknat eller svimning eller d\u00e5ning. F\u00f6rst efter gifterm\u00e5let visade sig sjukdomen vara verklig fallandesot. Anfallen intr\u00e4ffade dock i b\u00f6rjan av \u00e4ktenskapet mera s\u00e4llan: Vanligen nattetid under s\u00f6mnen och vid m\u00e5nskifften. I sjukdomens b\u00f6rjan l\u00e4r hon haft l\u00e4ngre fira mellantider. Nu d\u00e4remot har sjukdomen p\u00e5 2 a 3 \u00e5r s\u00e5 tilltagit att hon n\u00e4stan varje haft 2 a 3 anfall och j\u00e4mnv\u00e4l understundom fallit om dagen. I samma m\u00e5n som epilepsianfallen blivit sv\u00e5rare har hennes f\u00e5nighet \u00f6kat<\/em><\/li>\n\n\n\n
  7. Att modern under sitt havandetillst\u00e5nd med patienten varit fullkomligt frisk och ej utsatt f\u00f6r n\u00e5gra (\u2026) sinnesr\u00f6relser<\/em><\/li>\n\n\n\n
  8. Att hon f\u00f6re sjukdomens utbrott \u00e4gde s\u00e5vitt man har sig bekant, god h\u00e4lsa, varit munter och glad samt av j\u00e4mnt och stadigt lynne<\/em><\/li>\n\n\n\n
  9. Att anledning funnes till den f\u00f6rmodan att hon lidit av starkt beg\u00e4r efter k\u00e4rleksnjutningar<\/em><\/li>\n\n\n\n
  10. Att r\u00f6rande i denna punkt f\u00f6rekommande fr\u00e5gor hade man sig inte bekant. Ett rykte hade v\u00e4l varit i omlopp att patienten under sitt vistande i f\u00f6r\u00e4ldrahuset blivit under pl\u00e5gat k\u00e4rleksumg\u00e4nge med n\u00e5gon person, av sin fader \u00f6verraskad och f\u00f6r detta f\u00f6rh\u00e5llande av honom str\u00e4ngt tilltalad och m\u00e5h\u00e4nda bestraffad, varvid hon r\u00e5kat i f\u00f6rskr\u00e4ckelse men fadern l\u00e4r neka att n\u00e5got s\u00e5dant upptr\u00e4de \u00e4gt rum. Efter sjukdomens utbrott har hon f\u00f6tt 4 barn. Hennes barns\u00e4ngar har oaktat hennes sjuklighet icke varit sv\u00e5rare beskaffenhet \u00e4n vanliga naturliga f\u00f6rlossningar.<\/em><\/li>\n\n\n\n
  11. Att hon i sitt friska tillst\u00e5nd \u00e4gde n\u00e5gorlunda kristendomskunskap och ordentligen begagnade n\u00e5damedlen. N\u00e5got religionsvurmeri har ej hos henne f\u00f6rm\u00e4rkts.<\/em><\/li>\n\n\n\n
  12. Att v\u00e4l hennes man Jan Persson var de senare \u00e4ren av sin levnad begiven p\u00e5 starka drycker och genom mindre god hush\u00e5llning s\u00e5 skuldsatte sig att dels egendom m\u00e5ste till skuldens betalande f\u00f6rs\u00e4ljas. Men att han oaktat allt detta visade sig \u00f6m och v\u00e4lvillig mot sin sjukliga hustru. Han dog 1835 och efterl\u00e4mnade f\u00f6rn\u00e4mnde \u00e4nka samt 3:e av de med henne sammanavlade barn, av vilka det \u00e4ldsta har njutit v\u00e5rd och uppfostran hos framlidne Jan Perssons sv\u00e5ger, bergsmannen Fredrik M\u00e4ssing vid L\u00f6f\u00e5sen och de 2:a yngsta f\u00f6rs\u00f6rjas och v\u00e5rdas av \u00e4nkans f\u00f6r\u00e4ldrar bergsman Per Carlsson och dess hustru vid Romboh\u00f6jden i Hjulsj\u00f6.<\/em><\/li>\n\n\n\n
  13. Att patienten vetterligen varken varit anklagad, straffad eller misst\u00e4nkte f\u00f6r n\u00e5got brott.<\/em><\/li>\n\n\n\n
  14. Att om icke m\u00f6jligen en och annan huskur blivit begagnad, ingen examinerad egentlig l\u00e4kare blivit anlitad till f\u00f6rb\u00e4ttrande eller \u00e5terst\u00e4llande av hennes h\u00e4lsa.<\/em><\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Utom vad h\u00e4r ovan blivit anf\u00f6rt kunde ej vid detta tillf\u00e4lle n\u00e5gra ytterligare upplysningar om anledningen till och beskaffenhet av hennes sjukdomstillst\u00e5nd meddelas.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u00a72. Tillk\u00e4nnagav ordf\u00f6randen att dr\u00e4ngen Anders Messing Stora Ufberg vilken enligt sockenst\u00e4mmans beslut varit p\u00e5 f\u00f6rsamlingens bekostnad intagen \u00e5 l\u00e4nets lasarett till botande av i r\u00e5kad lamhet till b\u00e5de armar, h\u00e4nder, ben och f\u00f6tter f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan fr\u00e5n lasarettet \u00e5terkommit n\u00e5gorlunda botad till de nedre extremiteterna men till armar och h\u00e4nder endast i obetydlig m\u00e5n f\u00f6rb\u00e4ttrad varf\u00f6r han \u00e4nnu vore of\u00f6rm\u00f6gen att sig sj\u00e4lv f\u00f6rs\u00f6rja och dels n\u00e4rmaste anh\u00f6riga, sj\u00e4lva i ganska knappa omst\u00e4ndigheter icke heller v\u00e5gade dra f\u00f6rsorg f\u00f6r honom. F\u00f6rsamlingen behj\u00e4rtade denne Messings olyckliga bel\u00e4genhet anslog f\u00f6r tillf\u00e4llet och intill dess ytterligare underst\u00f6d vore av behovet p\u00e5kallat, 1\/8 tunna r\u00e5g och 32 rs Banco i penningar att av fattigv\u00e5rdskassan utbetalas.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u00a73. F\u00f6retedde pastor anh\u00e5llan om kostnadsr\u00e4kningar f\u00f6r pigan Anna Lotta Samuelsdotter fr\u00e5n Norra H\u00f6rken, hos herr doctor Dahlin i Nora, underg\u00e5ngna av f\u00f6r venerisk sjukdom, uppg\u00e5ende dessa r\u00e4kningar till en summa av 25 Rd 14 rs Banco. N\u00e4mnda piga hade av egen drift begivit sig till Nora f\u00f6r att s\u00f6ka l\u00e4karbitr\u00e4de. Dit anl\u00e4nd befann herr doctor Dahlin hon nu till den grad angripen av veneriskt, att han ej under den str\u00e4nga k\u00f6lden ville f\u00f6rpassa henne till Kurhuset i \u00d6rebro, utan l\u00e4t henne kvarstanna i Nora och bes\u00f6rjde sj\u00e4lv hennes botande \u00e5 f\u00f6rmodan att Ljusnarsbergs f\u00f6rsamling ej skulle under s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter v\u00e4gra att betala omkostnaderna f\u00f6r hennes vistelse i Nora till h\u00e4lsans \u00e5terst\u00e4llande. F\u00f6rsamlingen f\u00f6rklarande sin erk\u00e4nsla f\u00f6r herr doctorns v\u00e5rd om och besv\u00e4r med n\u00e4mnda piga, medgav att de omf\u00f6rskrivna 25 Rd 14 ps Banco skulle med det f\u00f6rsta av byggnadskassan utbetalas. Upp\u00e5 pastorns hemst\u00e4llan om icke pigans nu varande husbonde Erik Larsson vid Norra H\u00f6rken borde vidk\u00e4nnas n\u00e5gon del av denna betalning, svarades att det v\u00e4l varit hans skyldighet att betala hela kostnaden ifall han sj\u00e4lv ins\u00e4nt henne till Nora, men d\u00e5 hon utan hans vetskap begivit sig till Nora och tillika (…) ankom i hans tj\u00e4nst, d\u00e4r hon ingen nytta gjort, vore det or\u00e4ttvist s\u00f6ka d\u00e4rmed betinga honom, \u00e4ven som n\u00e5got h\u00e5rt att taga den ringa \u00e5rsl\u00f6nen fr\u00e5n pigan. Emellertid d\u00e5 nu f\u00f6rsamlingen \u00e5tagit sig denna utbetalning, till den likv\u00e4l ha till protokollet anm\u00e4rkt att detta \u00e5tagande ej skulle f\u00e5 g\u00e4lla s\u00e5som n\u00e5got prejudicat i h\u00e4ndelse n\u00e5gon venerisk patient annorst\u00e4des \u00e4n \u00e5 l\u00e4nets kurhus s\u00f6ke sin h\u00e4lsas \u00e5terst\u00e4llande.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u00a74. Till kronol\u00e4nsman Hvaling hade pastor av f\u00f6rsamlingens fattigkassa, enligt f\u00f6revisade r\u00e4kningar betalt 3 Rd 12 ps Banco begravningskostnad f\u00f6r Jan Jansson fr\u00e5n Pingstorp som i S\u00f6derb\u00e4rke slutade sitt liv och d\u00e4rst\u00e4des blivit begravd. Den gjorda utbetalningen godk\u00e4ndes. I sammanhang h\u00e4rmed tillk\u00e4nnagav ordf\u00f6randen att han under den str\u00e4ngaste vintern m\u00e5st till en och annan fattig, anordna n\u00e5got tillf\u00e4lligt underst\u00f6d utan att p\u00e5 f\u00f6rhand f\u00e5tt tillf\u00e4lle h\u00f6ra f\u00f6rsamlingen. F\u00f6rsamlingen f\u00f6rklarade att den gillande den \u00e5tg\u00e4rd pastor i detta fall vidtagit.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u00a75. Mantalsl\u00e4ngden f\u00f6redrogs till granskning och befanns utan anm\u00e4rkning i vad om r\u00f6rde de vid detta tillf\u00e4lle n\u00e4rvarande personer. Emellertid skulle dr\u00f6ja med underskrivningen till detta protocoll komma att justeras.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    S\u00e5lunda avsagt, \u00f6verenskommet och beslutas betyga \u00e5 f\u00f6rsamlingens v\u00e4gnar<\/em><\/p>\n\n\n\n

    J.D Westholm Ordf\u00f6rande Pastor
    Eric Zachrisson
    A Andersson<\/em>
    <\/p>\n\n\n\n

    Kommentar<\/h3>\n\n\n\n

    \u00c4nkan Anna Stina Persdotter (fallandesot)<\/h4>\n\n\n\n

    Anna Stina Persdotter (f:1806-09-23, Hjulsj\u00f6) blev till slut intagen p\u00e5 Vadstena Hospital, den 29:e september samma \u00e5r (1841). Men n\u00e5gon behandling av moderna snitt f\u00f6rekom inte och de patienter som togs in f\u00f6r psykiska besv\u00e4r, drabbades troligen av d\u00e5tidens behandling (se mer nedan). Anna Stinas tid d\u00e4r var troligen lika illa \u00e4ven om hon diagnosticerats som epileptiker. Efter ca 3,5 \u00e5r p\u00e5 Vadstena Hospital s\u00e5 gick ur tiden 1845-05-17.<\/p>\n\n\n\n

    Barnen?<\/h4>\n\n\n\n

    Hennes tv\u00e5 hemmavarande d\u00f6ttrar flyttades 1843-09-10: Johanna Erika Jansdotter i en \u00e5lder om 14 \u00e5r till Lindesberg och hennes yngre syster Anna Maja Jansdotter (11 \u00e5r) till morf\u00f6r\u00e4ldrarna i Hjulsj\u00f6<\/p>\n\n\n\n

    Psykiatrins historia:<\/h4>\n\n\n\n

    Journalisten Christian Dahlstr\u00f6m<\/em> har en intressant redog\u00f6relse p\u00e5 n\u00e4tet med namn: Psykiatrins historia – Sverige och mentalsjukhusens historia: fr\u00e5n helgandshus till \u00f6ppenv\u00e5rd.<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Ett kort citat fr\u00e5n ovan Christian Dahlstr\u00f6ms sida, som beskrivning p\u00e5 vad som kan ha varit Anna Stina Persdotters \u00f6de i Vadstena:<\/p>\n\n\n\n

    Att l\u00e4karna tog \u00f6ver efter excorister och ren och sk\u00e4r f\u00f6rvaring innebar tyv\u00e4rr inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r de psykiskt sjuka. Ingen visste hur man botade psykiskt sjuka och de experiment som f\u00f6ljde var ofta mycket v\u00e4rre \u00e4n ingen behandling alls. Ofta bestod behandlingen av n\u00e5gon form av fysisk sm\u00e4rta eller skr\u00e4ckfylld upplevelse som skulle skr\u00e4mma den sjuke frisk.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u00c4ven de som kritiserade den gamla inhumana behandlingen av psykiskt sjuka, som den amerikanske professorn Benjamin Rush, och den inflytelserika tyska l\u00e4karen Johann Christian Reil, var eniga om att \u00e5tminstone delar av behandlingsarsenalen skulle best\u00e5 av olika former av tortyr.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    En av Reils kurer var till exempel att l\u00e5ngsamt droppa vatten p\u00e5 de fastbundna patienternas hj\u00e4ssor, en behandling som kunde p\u00e5g\u00e5 i veckor. En annan vattenkur var att med kraftigt tryck spruta vatten p\u00e5 patientens huvud. Andra mer diaboliska metoder var att placera likdelar, till exempel avhuggna fingrar, d\u00e4r patienten skulle hitta dem, eller att nattetid kl\u00e4 v\u00e4ktarna i djurp\u00e4lsar f\u00f6r att sprida skr\u00e4ck p\u00e5 anstalten. Fantasin visste inga gr\u00e4nser.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    En metod som importerades till d\u00e5rhusen i Sverige i b\u00f6rjan av 1800-talet, var den s\u00e5 kallade sv\u00e4ngmaskinen. Patienten bands bast i en stol eller s\u00e4ng som med hj\u00e4lp av kugghjul och drivremmar kunde roteras i rummet i v\u00e4ldigt h\u00f6g hastighet. En ensam sjukvakt kunde f\u00e5 sv\u00e4ngstolen att snurra mer \u00e4n hundra varv i minuten. Inom n\u00e5gon minut svimmade patienten och behandlingen var f\u00e4rdig. Den svenske l\u00e4karen Eric Gadelius har entusiastiskt beskrivit hur lugn patienten blir av en tur i sv\u00e4ngmaskinen:<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u201cUtomdess har denna maskin ett v\u00e4lg\u00f6rande inflytande p\u00e5 sinnet genom den r\u00e4ddh\u00e5ga den orsakar, och man beh\u00f6ver blott hota med dess bruk, n\u00e4r den n\u00e5gra g\u00e5nger varit f\u00f6rs\u00f6kt, f\u00f6r att bringa den galne till eftertanke och lydnad.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

    K\u00e4lla: https:\/\/vadardepression.se\/tag\/vadstena-hospital\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

    <\/p>\n\n\n\n

    Ljusnarsberg (T) AI:17c (1841-1851) Bild 278 \/ sid 844
    Vadstena hospitalsf\u00f6rsamling (E) C:1 (1735-1844) Bild 180 \/ sid 381
    Vadstena hospitalsf\u00f6rsamling (E) C:1 (1735-1844) Bild 93 \/ sid 219<\/p>\n\n\n\n

    \u00a74: Jan Jansson fr\u00e5n Pingstatorp<\/h4>\n\n\n\n

    Jan Jansson h\u00e4ngde sig i Hwad, S\u00f6derb\u00e4rke, natten mellan 2-3 januari, 1841 i en \u00e5lder om 39 \u00e5r. Enligt urtima tingsr\u00e4ttens utfall av den 16 januari, i tysthet begraven den 27:e i samma m\u00e5nad i S\u00f6derb\u00e4rkes kyrkog\u00e5rd av D. L\u00f6venius.<\/p>\n\n\n\n

    Han efterl\u00e4mnade hustrun sedan 1832; Greta Stina Persdotter (f: 1810-04-14) och tre barn; Jan (f: 1833), Eva (f:1836) och Elias (f:1839). De flyttade inom kort tillbaka till Greta Stinas f\u00f6delseplats, Stenh\u00f6jden i Ljusnarsberg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Mitt i vintern 1841 s\u00e5 har Anna Lotta fr\u00e5n H\u00f6rken s\u00e5dana besv\u00e4r av sin sjukdom att hon p\u00e5 egen hand f\u00f6retar sig resan ner till Nora f\u00f6r att n\u00e5 ett l\u00e4karbitr\u00e4de. D\u00e4r fanns doktor Dahlin som h\u00f6ll kvar henne f\u00f6r behandling \u00e4n att l\u00e5ta henne forts\u00e4tta ner till \u00d6rebro kurhus, d\u00e5 vinterkylan var f\u00f6r str\u00e4ng…. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":374,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[122,24,21],"tags":[31,76,75,68,74,70],"class_list":["post-370","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-122","category-sjukdom","category-sockenstammoprotokoll","tag-fallandesot","tag-kronolansman-hvaling","tag-norra-horken","tag-sjalvmord","tag-vadstena-hospital","tag-veneriska-sjukdomar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/370","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=370"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/370\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":654,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/370\/revisions\/654"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/374"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ljusnaren.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}