Kategori: Brand

  • 1846-06-07

    1846-06-07

    Protokoll fört vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 7:e juni efter fjorton dagar förut skedd pålysning med tillkännagivande av de till överläggning förekommande ämnen.

    §1. Herr bruksinspektorn Frans Magnusson på Stjernfors hade till pastor ingivit ett värderingsinstrument över den brandskada herr brukspatronen och riddaren Eric Cederborgh samt dess torpare eller landbonde Anders Jansson vid Myggsjön lidit genom den vådeld, som natten mellan 6 och 7 sistlidne april utbröt å sistnämnde egendom, uppgående herr brukspatronen och riddaren Cederborghs förlust uti nedbrända hus till Etthundrade och trettiotre /133/ Riksdaler och 16 S Banco samt Anders Jansson förlorade lösa egendom till en summa av Tvåhundradesexton /216/ Rd 32 S nämnda mynt. Till följe härav hemställde pastor till församlingen om den icke nu, i likhet med vad tillförene i dylika fall ägt rum, ville lämna de genom olyckan lidande någon ersättning ehuru Myggsjö egendom icke vore i socknens allmänna brandstödsförening delaktig. Församlingen beklagade att herr brukspatronen och riddaren Cederborgh genom den timade olyckan lidna förlust men trodde icke att herr brukspatronen för sin del äskade någon ersättning av socknen; däremot ansågs landbonden Anders Jansson vara i stort behov av understöd i dess olyckliga belägenhet och beviljade därför församlingen honom, Anders Jansson, en skadeersättning av Etthundrade Rd Banco utur socknens byggnadskassa.

    §2. Uppläste pastor Konungens befallningshavandes i Örebro län skrivelse till pastorsämbetet i anledning av åtskilliga hemmansägare inom denna socken hos konungens befallnigshavande gjorda ansökan om att alla extra ordinarie utskylder och besvär, som åligga fastighet, måtte lika som kronoutskylderna utgå efter hemmantal. Konungens befallningshavandes på grund därav till pastorsämbetet avlåtna och nu upplästa förr bemälda skrivelse var så lydande:


    ”Översändes till pastorsämbetet i Ljusnarsbergs församling , som anmodas lämna sockenmännen tillfälle att å sockenstämma eller genom där valda ombud föreslå de grunder, som kunna finnas billiga för utgörandet av extra ordinarie utskylder och besvär, som fastighet åligga, samt i de fall där de anses icke lämpligen eller billigtvis kunna utgå efter den genom Kongl. brevet den 8:e maj 1829 i allmänhet stadgade grund eller hemmantal, uppskatta och till viss taxa sätta varje fastighet inom socknen efter inbördes värde och tilläventyrs olika svårighet att ett eller annat besvär fullgöra; varefter sålunda upprättade förslag och taxor, tillika med övriga handlingarna i målet, böra efterlämnas till häradshövdingen i orten, på det att sedan häradsboerna jämte kronofogden blivit vid tinget hörda, häradsrätten må kunna vidare utlåtande avgiva konungens befallningshavandes prövning underställa

    Örebro slott i landskansliet den 3:e april 1846
    E.J Bergenschiöld / G. Hökerberg.”


    Efter uppläsandet härav ansågs församlingens nu någorlunda talrikt församlade ledamöter lämpligast vore att välja ombud, vilka bör, efter ägande eller förvärvande kännedom om egendomarnas relativa värde och beskaffenhet uppskatta och till viss taxa sätta varje fastighet inom socknen. Sedan man härom kommit överens, uppmanade pastor församlingens ledamöter att, innan valet av dessa ombud företas, bestämma ett visst antal av sådana ombud eller ledamöter uti den blivande uppskattnings- eller taxeringskommittén. Till följd av denna pastors framställning beslöt att ombuden borde bil elva /11/ och på det en så noggran kännedom som möjligt måtte om varje egendom vinnas skulle väljas ett ombud inom varje av socknens åtta rotar och de tre övriga efter det allmänna förtroendet kunde äga och utan avseende på till vilken rote de hörde. Sedan detta beslut blivit fattat skreds till själva valet varvid till ombud valdes inom Bruks roten häradsdomaren, bergslagskassören herr Johan Adler på Kyrkbacken, Heds roten, nämndeman Per Persson i Dahlstorp, Norrsjö roten nämndeman herr Eric Kronberg på Lilläng, Stjernfors roten löjtnanten högvälborne greven herr H.I Mörner på Stjernfors, Ljusnars roten nämndeman Eric Persson i Wiken, Stellbergs roten herr P.F Behrling vid Sundet, Hörks första rote: Nämndeman Jan Persson vid Stora Sten och Hörks andra rote nämndeman Peter Persson i Brännby.


    Därefter valdes i enligt med ovannämnda fattade beslut tre ledamöter utan avseende på indelning av roten och för då valet på herr ingenjör F.G Ericsson på Heden, herr brukspatron C.I Carlberg på Konstdammen och nämndemannen Eric Segelström vid Västra Löffallet.
    Efter detta val i all fredlighet och endräkt försig gottgjorde pastor förfrågan om till vilken av de valda ombuden, han, efter nästa söndag hållen protokollsjustering, skulle överlämna de, rörande denna angelägenhet, viktiga handlingar dem Konungens befallningshavande till pastorsämbetet översänt. Här svarades att dessa handlingar skulle överlämnas åt herr kassören Johan Adler, vilken församlingen härmed ville ha anmodad att utsätta dag då de valda ombuden bör sammanträda samt om dagen och stället i för detta sammanträde i behörig tid utfärda kallelse, som från predikstolen borde uppläsas.


    §3. Följande fattiga företrädde och begärde understöd:

    1. Carl Olssons från Östra Elfhöjden hustru, beklagade sig att mannens sjuklighet ännu fortfore och att hon till följd därav icke ägde något till föda åt sina många barn. Församlingen som redan förut på våren tilldelat henne ett tillfälligt understöd av Fem Rd Banco, anordnade nu ytterligare åt detta hushåll en åtting råg och fjärding havre.
    2. Backstugusittaren Jan Anderssons från Lilla Smedberget å Brusala skog hustru anhöll, att enär förenämnde hennes man för något över fem veckor sedan genom ett huggsår i högra knäleden blivit till den grad ofärdig att han allt sedan måst hållas vid sängen och vore således urståndsatt att genom arbete förtjäna sitt livsuppehäll. Församlingen ville lämna honom något understöd i denna hans olyckliga belägenhet. Denna hennes begäran avslogs emedan församlingen icke trodde Jan Andersson var i ett så utblottat tillstånd, som nu uppgavs men om förhållandet verkligen skulle vara så beklagansvärt förmodades att han skulle från Brusala erhålla nödigt livsuppehälle.
    3. Jan Erssons änka från Stenharn, som under vintermånaderna bekommit utur fattigvårdskassan Tio Rd Rgs bad nu om ytterligare understöd. Församlingens närvarande ledamöter ansåg henne äga så mycket krafter att hon under sommarmånaderna kunde gå från gård till gård och på detta sätt erhålla vad till livets uppehälle oundgängligast erfordrades vadan icke heller åt henne något undersöd kunde förrän i höst anslås.


    Sålunda överenskommet, valt och beslutat samt uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar.
    J.D Westholm ordförande pastor


    Vid justeringen av föregående protokoll var inga närvarande av dem som förlidne söndag deltog i besluten, intygar J.D Westholm

    Den med besluten och valen uti föregående protokoll missnöjde, må deri söka ändring genom besvär, som ingivas till Konungens befallningshavandes i Örebro innan kl 12 å trettionde dagen eller, om helgdag då infaller, dagen därefter , räknad antingen från beslutets kungörande eller därav bevisligen erhållen del, den dagen räknad, då sådant skett; börande den med besluten eller valen missnöjde bifoga sina besvär ej allenast de överklagade besluten, utan även bevis, när besluten kungjordes eller blevo honom tillställda, åliggande jämnväl den klagande att, inom fjorton dagar, efter det besvären senast bort inlämnas hos Konungens befallningshavande, till sockenstämmans ordförande avlämna diarii utdrag över besvären inlämnade.

    Förestående sockenstämmoprotokoll jämte besvärshänvisningen äro från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol upplästa den 21 juni 1846.
    J. Milenius

    Föregående sockenstämmoprotokoll är helt och hållet jämnte den i 6§ meddelade besvärshänvisningen, denna dag från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol uppläst betygas av Ljusnarsberg den 7:e juni 1846
    J.D Westholm

  • 1843-09-17

    1843-09-17

    Inhyses Jan Jansson i Skomakarbo har lidit av en brand, vilken han får en liten ersättning för, av församlingens byggnadskassa…

    Protocoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 17:e september 1843.

    §1. Till deputerade vilka tillika med ortens krofogde, skola stadga det pris som för häradet i priskuranten till markegångssättningen skall intygas, vadles herr postmästaren C. Carlberg på Konstdammen och herr bergskassören J. Adler på Kyrkbacken.

    §2. I anseende till den brandskada som inhyses Jan Jansson på Skomakarbo ägor lidit den 15:e sistl. augusti; beviljades honom 20 Rd Rgs, vilka av byggnadskassan utgå och uppdrogs åt bergsman Hendric Jansson i Skomakarbo att dessa medel utta och avlämna till ovannämnda Jan Janssons hustru.

    Sålunda valt, och beslutat uppläst, justerat och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande

  • 1842-09-25

    1842-09-25

    Stämman har beslutat om brandskadestödets grund, för de drabbade i Sjöfallet och de boende i Kyrkviken har också behov av hjälp: Åskan slog ner den andra juni, 1842 och dödade kreaturen.

    År 1842 den 25:e september hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom 14 dagar förut skedd pålysning från predikstolen och tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Då föregående sockenstämmoprotokoll av den 4:e i denna månad blivit uppläst anmärkte församlingens närvarande ledamöter att då församlingen ej kan åläggas till sådan brandskada, varom 1§ nämnda protokoll handlar, erlägga någon slags ersättning för deras genom vådeld förlorade egendom, utan måste alltid anses såsom en frivillig gåva, borde icke eller någon viss summa eller procent bestämmas som de brandskadade skulle erhålla, ity att dessa därigenom troligen skulle komma att anse sig berättigade åtminstone till det understöd av 30 procent, som i nämnda protokolls första paragraf blivit bestämt, i anledning varav församlingen nu beslöt att slutet i nämnda paragraf skulle erhålla följande lydelse:

    ”och sedan upplyst blivit _ _ _ _ uppkommit” bestämmer församlingen i allmän sockenstämma den gåva som de brandskadade av församlingens byggnadskassa må tilldelas.

    Sedan nu den över brandskadan vid Sjöfallet upprättade värdering blivit av Herr inspektor Bergman på Stjernfors och nämndeman Erik Persson i Viken granskad beslöt församlingen att till de brandskadade skulle byggnadskassan erlägga följande gåva: Neml. åt Peter Jansson vid Sjöfallet 75 Rd och dess måg Jan Peter Ersson ibm 60 Rd allt Rgsedlar.


    §2. Till gl. Anders Jansson och lb Jan Jansson vid Kyrkviken för vilka den 2:e sistlidne juni åskan ihjälslagit några kreatur, näml. för Anders Jansson tvenne tjurar och ett getkreatur, samt för Jan Jansson en kviga 2 1/2 år gammal, beslöt församlingen att till någon hjälp i deras olycka av byggnadskassan tilldela den förre 20 Rd Rgs och den senare 10 Rd samma mynt.


    §3. Med anledning av Konungens befallningshavandes sistlidne söndag uppläste kungörelse nr 173 valdes till deputerade, vilka tillika med kronofogden skola stadga det pris som för häradet i priskuranten till markegångssättningen skall intagas sex- och nämndemännen Anders Andersson i Körartorp och Eric Jansson i Stennäs.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    A. Magnusson
    P.A Carlberg

  • 1842-09-04

    1842-09-04

    Änkemannen Per Jansson och hans måg Peter Ersson med familj vid Sjöfallet har drabbats av brand den 19:e augusti samma år och huset och lösöret är borta. De nödställda söker stöd vilket föranleder funderingar i sockenstämman om hur vilka brandstöd som egentligen är berättigade till stöd…

    År 1842 den 4:e september hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom lag till skedd kungörelse från predikstolen med tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Tillkännagavs att backstugesittaren Per Jansson och dess måg Jan Peter Ersson vid Sjöfallet hade genom vådeld den 19:e augusti, förlorat jämte bostad, nästan all sin lösa egendom och upplästes en av nämndemannen Anders Andersson i Körartorp förrättad uppskattning, enligt vilken värdet av det som vid detta olyckliga tillfälle blivit lågornas rov, utgjorde tillika med stugutbyggningen, 416 Rd Banco, varjämte de brandskadade anhöll att av församlingen erhålla någon hjälp i deras nödställda belägenhet.

    Församlingens närvarande ledamöter förklarade sig visserligen villiga att efter förmåga bispringa dessa olyckliga, men ansåg sig likväl först böra överenskomma om vissa grunder varefter dessa och dylika brandskador vilka brandstöd ej äro berättigade, av församlingen böra understödjas. I anledning här av (…) sockenmännen efter någon överläggning i följande beslut: Den eller de, vilka enligt brandstödsföreningen ej äro till brandstöd berättigade, men genom vådeld förlorat större eller mindre del av sin egendom, tillkalla två bofasta ojäviga gode män vilka hålla uppskattning å det som genom vådelden blivit förstört. Denna uppskattning föreläggs sedan för församlingen i allmänna sockenstämma för att därefter granskas och av tvenne ledamöter, dem församlingen väljer, och sedan upplyst blivit att vådelden icke genom någon vårdslöshet eller oförsiktighet uppkommit, erhåller den brandskadade av församlingens byggnadskassa 30 procent av det uppskattade och av församlingen godkända värdet är. Med avseende å den eldsvåda som nu övergått Per Jansson och hans måg vid Sjöfallet beslöts att det upprättades uppskattningsinstrumentet av herr inspektor Bergman på Stjernfors och nämndeman Eric Persson i Viken närmare granskas, varefter församlingen i nästblivande sockenstämma som nu utsatts att hållas d 25:e i denna månad, ville bestämma beloppet av det understöd som ifrågavarande brandskadade skulle erhålla.


    §2. Undertecknad ordförande att enligt uppgift av bevärdiga personer landbonden Anders Janssons vid Gustafsdahl dotter Maja Cajsa på nytt blivit sinnessvag och till den grad våldsam att hon ständigt måste bevakas av två eller tre handfasta personer. Enär hon således vore per den allmänna säkerheten högst vådlig föreslog undertecknad att hon hos höga Landshövdingeämbetet i Örebro göra ansökan om patientens intagande å länslasarettet för undergående av provkur samt i händelse hennes sinnesrubbning skulle befinnas obotlig, i ödmjukhet anhålla att hon måtte få intagas på någon hospitalsinrättning. Församlingen antog enhälligt detta förslag och beslöt att enär Anders Jansson befunne sig uti knappa omständigheter skulle omkostnaderna för provkuren och inlösandet å hospitalet bestridas av församlingens byggnadskassa likväl skulle det åligga Anders Jansson att själv beskosta hennes skjuts till lasarettet.


    Sedan sålunda blivit av församlingen överenskommit och beslutat framställdes punkt för punkt till besvarande av frågor vilka uti Landshövdingeämbetets kungörelse nr 59 av den 24:e mars 1836 innehålles och antecknades svaren så lydande:

    1. Att den sjuka heter Maria Catharina Andersdotter
    2. Att hon är född 1810 den 9:e september Ljusnarsberg
    3. Att dess föräldrar äro Lb Anders Jansson och dess hustru Anna Hansdotter vid Gustafsdahl. De befinna sig i knappa villkor idka kolning och jordbruk.
    4. Att bemälte Maja Catharina har för det mesta vistats inom föräldrahuset och har i sitt friska tillstånd deltagit ut den arbetande klassens så inom- som utomhus förefallande göromål.
    5. Att varken hennes föräldrar eller eller syskon hava varit eller äro sjukliga.
    6. Hennes sinnessjukdom började 1825 eller just efter hennes första nattvardsgång, och yttrade sig först såsom en svår ängslan. Detta tillstånd av ängslan fortvarade till en början omkring tvenne år; Upphörde därefter för någon tid – men återkom tidfals och varade än en längre än en kortare tid. År 1839 föregick hennes sinnessjukdom till verklig galenskap, varför hon i maj månad samma år insändes till länslasarettet och efter därstädes genomgången provkur hemkom någorlunda förbättrad. Såsom tillförene har hon dock understundom varit besvärad av en svår ängslan tills hon den 22:a den nyss förflutna augusti angreps av verklig galenskap. Sedan dess har hon blott haft några ögonblicks redighet.
    7. Att modern under sitt havandetillstånd med patienten varit fullkomligt frisk och ej såvitt hon kunde minnas, varit utsatt för några häftiga sinnesrörelser.
    8. Att hon från barndomen haft svagt bröst och stundom besvärats av huvudvärk.
    9. Att hon icke gjort sig känd för någon slags liderlighet utan alltid fört en stilla och ärbar levnad.
    10. Någon orsak till hennes sinnesrubbning kunde icke bestämt uppgivas. Dock funnes anledningar till den förmodan att hon lidit av starkt begär efter kärleksnjutningar, varemot ingen anledning förekommit att hon på ett eller annat sätt tillfredsställt detta begär. Men har åtnjutit en efter sitt stånd, god och kristlig uppfostran och blivit så väl av sina föräldrar som syskon med ömhet och välvilja omfattad.
    11. Att hon i sitt friska tillstånd ägde någorlunda försvarlig kristendomskunskap och ordentligen begagnade nådemedlen. Något religionsvurmeri har icke hos henne förmärkas.
    12. I avseende på de, uti denna punkt förekommande frågor, vore intet anmärka om icke det att hon under sin sinnesförvirring visat sig mycket förbittrad emot sina föräldrar.
    13. Att den sjuka aldrig varit anklagad eller misstänkt för något brott.
    14. Att hon för 3 år sedan på länslasarettet i Örebro undergått provkur. och efter 6 a 8 veckors vistande därstädes återkom hon till hemmet någorlunda redig till sina sinnen.
    15. Att det nu inträffade utbrottet av hennes sinnessvaghet förhåller sig på enahanda sätt, som sin provkurens undergående 1839 likasom tillförene har hon sedan dess, stundom varit betagen även svår ängslan, klagat över värk i bröst och huvud. Vid det nya anfallet av galenskap har på patienten ådern blivit öppnad varav dock ingen förbättring märkts.

    Patienten saknar för närvarande all tillgång att själv kunna bekosta sitt vistande på lasarettet och då föräldrarna äro fattigt landbondefolk, torde ej inom framtiden vara något arv efter dem att påräkna.

    §3. Comminister Strandell anmälde behovet av nya fönsters insättande i den mindre manbyggningen uti Capellangården vilket och nu av församlingen vidgås.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande, pastor.
    Erik Pehrsson
    Eric Jansson
    A. Magnusson

  • 1841-08-29

    1841-08-29

    Ynglingen Carl August har legat hos doktor Dahlin en tid för behandling av hans brännskador. Vart det skedde eller vad som förorsakat denna olycka är okänt, men vi kan gissa att det skett i en garning i en hytta, en kolmila eller motsvarande hett jobb….

    År 1841 den 29:e augusti hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom samma dag skedd pålysning.

    §1. Upplästes landshövdingeämbetets rörande fallsjuka kvinnorna, änkan Anna Stina Persdotter från Skomakarbäcken och Anna Stina Grönbergs från Dammen intagande å Vadstena hospital. Varefter pastor hemställde till församlingens omprövande vilken utväg borde vidtas för bemälda kvinnors avförande ifrån Örebro till Vadstena. Efter någon stunds överläggning anmodades pastor att skriva till hospitalssysslomannen herr kamrer Bellqvist med förfrågan om han ville gå i författning att i Örebro vidtala någon pålitlig person, som avföra dess kvinnor till Vadstena.

    §2. Föredrogs en räkning av C.E Lindström i Nora för tvenne månaders kost och rum åt brännskadade gossen Carl August Andersson från Krokforskvarn, vilken legat under herr doktor Dahlins läkarvård i Nora. Församlingen medgav att denna räkning uppgående till 18 Rd Rgs, skulle förskottsvis av fattigkassan betalas: men ansåg att gossens blivande husbonde borde när gossen vore arbetsför efter hand återgälda denna summa; återbetalningen fördelad på trenne år.

    Sålunda överenskommet och beslutat intyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm, ordförande pastor