Kategori: Brott

  • 1845-09-14

    1845-09-14

    Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling uti sockenstugan den 14 september 1845 efter därom, 8:e dagar förut skedd kungörelse från predikstolen

    §1. Till följe av konungens befallningshavandes skrivelse av den 2:a innevarande september till pastorsämbetet, hemställde nu pastor till församlingens ombeprövande huruvida tillfälle är för manspersonen Per Ersson Mans, som blivit straffad för tredje resan stöld, att här användas till stadig sysselsättning hos pålitlig husbonde. Församlingens närvarande ledamöter förklarade, att det vore svårt nog i dessa tider att kunna bereda arbetsförtjänst för den stora mängd fattiga arbetare, som finnas inom denna församling och äro villiga att genom arbete ärligen försörja sig, än mindre kunde, under sådana förhållanden vara tillfälle till stadig sysselsättning för Per Ersson Mans, vilken genom sin inom denna socken förda lättjefulla och brottsliga vandel, gjort sig härstädes både avskydd och fruktad. Sedan alla de tillstädes varande sockenmännen var för sig, yttrat att ingen av dem behövde eller ville ha Mans uti deras tjänst, förklarade de enhälligt att ofta nämnde Per Ersson Mans, såsom vådlig för allmänna säkerheten, borde försändas till någon korrektionsinrättning.

    §2. Företeddes ett av nämndemannen Per Ersson i Dahltorp och bergsgevaldigern B. Wadsten vid Nya vägen, under den 7:e maj 1845 upprättat syneinstrument jämte ett av samma förrättningsmän därtill gjort senare tillägg över bristfälligheter å gärdesgårdar och grindar samt uraktlåten röjning vid Capellansbostället; uti vilket syneinstrument och tillägg alla dessa bristfälligheters avhjälpande är uppskattat till en sammanräknad summa av 100 Rd 42 S 3 rst riksgäldssedlar. Med anledning härav hemställde pastor om församlingen nu, såsom den tillförene alltid välvilligt gjort, ville på sin bekostnad i ordningställa komministers boställslägenheter så väl i avseende på hägnader som ock på flogens uppröjning; eller om nu varande innehavaren av dessa lägenheter skulle nödgas, att därom i laglig väg och efter av församlingen bekostad häradssyn, väcka påstående emot den avflyttade komministern herr pastor strandell? Härtill svarade de tillstädes närvarande sockenledamöterna att de, inseende behövligheten av och rättvisan däruti, att nuvarande innehavaren finge emotta Capellansbostället i fullt försvarligt skick, bifölls att de anmärkta bristerna finge på sockens bekostnad avhjälpas, helst som denna utgift skulle bli alltför betungande för pastor Strandell uti dess knappa omständigheter. Likväl, ehuru de ingalunda betvistade att församlingen skulle härtill lämna sitt enhälliga bifall, ansåg de sig nu vara nog få ledamöter tillstädes för att uti ifrågavarande sak fatta ett definitivt beslut, synnerligast vad tiden och sättet att verkställa de behövliga förbättringarna beträffade, vad nu beslöts, att denna angelägenhet skulle på en annan snart blivande sockenstämma tagas i närmare övervägande.

    Sålunda vara överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar:
    J.D Westholm
    Pastor

    Eric Persson i Wiken
    Eric Jansson vid Stennäs

  • 1843-10-08

    1843-10-08

    Johan Petter Torsten var en kringflackande person med tvivelaktig vandel och stämman är väldigt tydliga omkring hans förkastliga leverne och hur han inte var välkommen åter

    År 1843 den 8:e oktober hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom, åtta dagar förut, från predikstolen skedd pålysning – med tillkännagivande av överläggningsämnet.

    Sockenstämman öppnades med uppläsandet av konungens befallningshavandes över Örebro län till pastorsämbetet i Nya Kopparberget av den 26:e sistlidne september avlåtna skrivelse beträffande drängen Jan Peter Torsten från Västra Stenharn vilken, efter att hava blivit straffad för andra resan stöld, nu saknade laga försvar och därför blivit häktad och till kronohäktet i Örebro införpassad. Till följe av denna konungens befallningshavandes skrivelse hemställde pastor till församlingen huruvida tillfälle må vara för bemärkte Jan Peter Torsten till stadig sysselsättning hos pålitlig husbonde inom församlingen. Härtill svarades, att då, under närvarande för bergshanteringen missgynnsamma konjunkturer, många ärliga till arbete hugade och skickliga torde bliva saknad av stadig arbetsförtjänst, så mycket mindre någon kunde eller ville i sin tjänst anta Jan Peter Torsten, vilken under hela den tid han tillhört denna församling, visat sig lika opålitlig och ostadig i sitt arbete som i sitt uppförande i övrigt. Sällan om ens någonsin har han något helt år arbetat hos samma husbonde utan fört ett kringstrykande levnadssätt, vistats än här än där, än i denna socken, än i Grangärde, Säfsen och andra angränsande socknar. Att han skulle äga fallenhet för eller skicklighet uti något hantverk vore icke känt: men till vedhuggning och till de jordbruket tillhörande göromål ansågs han äga förmåga. Med avseende på Torstens frejd och levnadsförhållanden yttrades, att, utom de tvänne resor han blivit lagligen dömd och straffad för stöld, har han ofta begått snatterier, den målsägande ej beivrat eller åtalat samt att han vore begiven på starka drycker. Alla ansåg honom vara hemfallen till korrektionsinrättningen. För övrigt anmäldes att han allt från ungdomen varit och är ännu behäftad med (…) i huvudet.

    Uppläst, justerat och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    Eric Persson i Viken
    (…….)

    Kommentar om Jan Petter Persson Torsten

    Jan Petter Persson Torsten var född 1796-04-22 i Arboga med flyttade med sina föräldrar Petter Torstenson och Stina Jansdotter till Hörksnäs, Ljusnarsberg 1807. Var han tar vägen från Hörksnäs och höljt i dunkel, liksom var hans liv tar slut. Men spåren finns i mitten av hans liv. Mest från Nora Kronohäkte samt Örebro Slottshäkte…..

    September 1834 vid Nora Kronohäkte

    ”Medelmåttig wäxt trindlagt ansigte med ljusa hår och ögonbryn”

    Häktad för ”hemgång och tjuvnad” ”samt stöld och slagsmål” i Nora kronohäkte och fördes till Nya Kopparberget för rannsakning samma månad den 23:e. Dom: 14 par spö och fästningsarbete m.m men är underställd Kungliga hovrätttens prövning. Saken blev tills vidare uppskjuten. Dom efter hovrättens prövning: 14 par spö och 3 dagars fängelse jämte undergå hemlig skrift i Nya Kopparbergs kyrka.

    Februari 1842 vid Nora Kronohäkte

    ”Liten växt, rundt ansigte, brunt hår, blå ögon”

    Dom: ”Rannsakning vid Nya Kopparbergs Härad den 1:a därmed återsänd till ytterligare rannsakning den 14:e dito och återsändes den 15:e vid nämnd rätt till 10 dagars fängelse vid vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt i Nya Kopparbergs kyrka. Återkom den 16:e dito och började straffets undergående den 17:e dito”

    Mars 1842 vid Nora Kronohäkte

    ”Ljust hår, blå ögon, liten näsa, ordinär till växten”

    Intagen för lösdriveri den 8:e mars. Erhållit ett pass på en månad för att kunna ta sig tillbaka till Ljusnarsberg.

    September 1843 vid Örebro slottshäkte

    1. Dräng Jan Petter Torsten från Nya Kopparberget född 1796 i Arboga. Ljust hår, blå ögon, liten näsa, ordinär till växten.
    2. Försvarslös insänd av länsman Floding
    3. 1843 den 23:e september på (…) förhör. Den 15 nov: Dömdes han till korrektionsinrättningen på obestämd tid uti vilket beslut han förklarade sig vidgå i underdånighet söka ändring för på fri fot komma

    Källor:

    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:747 (1834) Bild 5050
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3730
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3760
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3780
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3810
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3830
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:922 (1842) Bild 5200
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 1690
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:922 (1842) Bild 5210
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 1730
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 220
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2460
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2610
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2740
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2880

  • 1842-11-20

    1842-11-20

    Kopparslagaren Eric Gustafsson vid Storhöjden gripen efter ett försök till incest med sin dotter. Nämndemannen Erik Segelström i Västra Lövfall tar hand om hans barn till dess rannsakningen är genomförd….

    År 1842 den 20:e november hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom skedd laglig pålysning och tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Gifta drängen Anders Andersson vid Kavelåsen på Kandla ägor hade till idag inlämna en förteckning å de lösören vilka han vid det kända olyckliga tillfället, då den stuga han bebodde, genom vådeld lades i aska, hade förlorat, uppgående till ett värde av 368 Rd 16 B Rgs. Församlingens ledamöter, behjärtande hans olyckliga belägenhet beslöt ur byggnadskassan tilldela honom en gåva av 75 Rd Rgs.

    §2. Följande personer tillät sockenmännen att i församlingen få inkomma och här mantalsskrivas, neml: Zachris Mattsson från Norberg med hustru och ett barn, till Fredrik Ersson i Kloten och Anders Andersson från Norrbärke till sin bror Jan Andersson i Elgfall.

    §3. Sedan förre kopparslagaren Gustafsson för ett grovt brott blivit häktad och 2 av hans barn nu vistades hos N.M E. Segelström vid Västra Löffall, så beviljade nu församlingen 24 Rd Rgs för varpå dygn som dessa barn hos honom komme att vistas, eller till dess rannsakning med Gustafsson skedd. Dessa medel skulle utgå av fattigkassan.

    Sålunda beslutat samt uppläst och justerat intyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    A.Magnusson
    Erik Segelström

    Kommentar

    Eric Gustafsson var född i Vadstena 1796 och flyttade till Ljusnarsberg där han gifte sig 1827 med Anna Jansdotter Rus med vem han fick fem barn; Anna Gustafva, (f: 1828), Carl Fredric (f: 1831), Vilhelm (f:1834), Ludvig (f:1837) samt Oscar Ludvig (f:1841). Hustrun Anna gick bort 1841-12-21.

    ”Kopparslagaren Eric Gustafsson från Nya Kopparberget, född i Vadstena, 46 år, blå ögon, blont hår av liten växt. Velat utöva blodskam med sin 14-åriga dotter. Inmanad av länsman P.F Floding. Avfördes till Nya Kopparberget den 29:e dennes för att den 30 rannsakning undergå”

    ”Undergått rannsakning den 30:e december 1842 med Nya Kopparbergs (…) Dömd till 23 dagars fängelse vid vat(..) som är underställt Kongl. Hovrätten.”

    ”Dömd som är åberopat i nästlidne (…) förteckning till 23 dagars fängelse vi (…)

    ”Dömd som åberopas i nästlidne månads förteckning till 23 dagars fängelse vid vatten och bröd men underställt Kongl. Hofr. vars utslag av den 17:e januari som ankom den 26:e dennes, har fastställt Häradsrättens utslag, varmed arrestanten förklarade sig nöjd, och började med straffet den 27:e dito”

    Ljusnarsberg (T) AI:17b (1841-1851) Bild 49 / sid 327
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 1950
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:957 (1843) Bild 1980
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:957 (1843) Bild 1990
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:957 (1843) Bild 2010

    0

  • Kvinna dog i ett husras

    Kvinna dog i ett husras

    Men vad hände egentligen?

    Jan Jansson flyttade ner till Ljusnarsberg 1825 från Säfsnäs och gifte sig med Lena Catharina Ersdotter året efter. De bosatte sig på Östra Elfshöjden och fick sonen Carl Eric redan i maj efterföljande år.

    Jan och Lena har fått nya grannar och hushållen blir inte direkt kontanta med varann. Det tycks gå så långt att framförallt Lena vill få bort de nyligen inflyttade i sådan utsträckning att hon är beredd att bli handgriplig.

    Så en natt när de nya grannarna lämnat kojan, så passar hon och sonen Carl Eric på – nu ska den nya backstugan rivas:

    Då sker olyckan som föranleder Lenas död: Husförhörslängden meddelar att hon var:

    ”död 13/11 1839 under en jordkoja den hon företagit sig att nedriva”

    Dödboken ger en utförligare text;

    ”Genom självförvållad olyckshändelse: bestående deruti att hon under nedrivning av Erik Hinderssons från Elvenstorp jordkoja, bliva av samma koja överfallen och krossad till döds”

    Ljusnarsberg (T) F:5 (1817-1840) Bild 236

    Ljusnarsberg (T) AI:16a (1830-1841) Bild 119 / sid 105

  • 1840-03-25

    1840-03-25

    Redan drygt två veckor efter föregående stämma har ett nytt möte sammankallats. Denna gång redan mitt i veckan på en onsdag, där annars söndagar är gängse tillfälle, direkt efter gudstjänsten. Denna gång har stämman sammankallats efter att en gosse återvänt till Ljusnarsberg från Örebro där han suttit häktad för stöld, men nu på fri fot….

    Carl Gustaf Ersson, 14 år belv häktad i Örebro slottshäkte för åtskilliga stölder under hösten 1839 Carl Gustaf var 14 år vid tillfället. Han beskrivs ha ”svart hår, bruna ögon trubbig näsa, liten till växten”. Carl Gustaf blev skickad till Nora för rannsakning vid Urtima ting, därstädes

    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:854 (1840) Bild 2210

    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:854 (1840) Bild 2350


    Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 25:e Mars 1840

    §1 Ordföranden anmälde behovet att hos något allvarsamt folk få inackorderd värnlöse gossen Carl Ersson, eller den så kallade ’Lencalle’, vilken för stöld varit en längre tid häktad i Örebro, men nu på fri fot försatt, till församlingen återkommit. Och som enligt hans egen uppgift han äger fallenhet för skomakarhantverket, beslöts att han hos någon skomakare borde inackorderas; varför på lysning nästa söndag skulle ske om någon för skäligt pris vore hågad att honom emottaga.

    §2. Sundbergs hustru vid Myrbo vilken ännu, ehuru på bättringsvägen efter sin svåra sjukdom, voro oförmögen att själv sig försörja, skulle av fattigföreståndaren herr J. Adler på kyrkbacken erhålla vad som kunde behövas till sitt uppehälle under sitt sjukdomstillstånd.
    Sålunda beslutat intyga på församlingens vägnar:

    Andersson i Körartorp, Pär Pärsson i Brännbyn.


    Det blev ingen inackordering för Carl Gustaf då ingen sockenmedlem ville ta in honom. Johan Dan Westholm tog sig dock an pojken enligt Fattigvårdsstyrelsens protokoll:

    Fattigvårdsstyrelsen för Ljusnarsbergs socken d. 27 september 1840

    ”I sammanhang härmed tillkännagav ordföranden, att han vid början av detta år upptog av tiggargatan värnlösa och för stöld tilltalade gossen Carl Gustaf Ersson, Len Calle, kallad, alldeles utblottad på kläder. På allmän sockenstämma den 25:e sistlidna mars beslöts väl att nämnda gosse skulle på fattigkassans bekostnad erhålla nödiga kläder och inackorderas hos något beskedligt folk. Men då ingen i anseende till de vanarter varföre han vore känd ville honom emottaga, så hade dock undertecknad behållit honom i sitt hus för att om möjligt föra honom på bättre väg. Någon ersättning av församlingens för gossens födande och vårdande äskades icke; men hemställde om icke församlingen ville på fattigvårdskassans beskostnad bestå gossen en ny klädning till vintern. Fattigvårdens ledamöter beviljade detta och trodde att församlingen icke skulle ha något däremot invända”

    Ljusnarsberg (T) KV:2 (1834-1868) Bild 210

    Kommentar:

    Värnlöse gossen Lencalle

    Benämningen ’gosse’ avser manspersoner yngre än 15 (innan de genomfört konfirmationen) och då vi har spåret av en Carl Gustaf Ersson född i Nya Kopparberget varandes 14 år gammal, anno 1840, så var han född 1826. Men inga ytterligare spår har hittats. Domboken i Nora är i skrivande stund ej tillgänglig via nätet, varför denna fråga får bida sin tid…

    Sundbergs hustru vid Myrbo

    Hon hette egentligen Cathrina Persdotter och var född 1768 i Grangärde. Hon flyttade in till Ljusnarsberg och gifte sig i oktober 1800 med den åtta år äldre Eric Magnusson (f: 1776-01-31) som vid tillfället bodde vid Svepargruvan. De fick sonen Jan Eric redan sommaren efter, men som avled som 3-åring (d: 1804-01-21). Samtidigt hade en lillebror kommit till världen i samma vintermånad: Anders (f: 1801-01-08).

    Eric avlider och Cathrina blir änka för första gången. Hon flyttar runt mellan Sund och Norra Björkberg och benämns som ’inhyses fattighjon’ tills hon 1818 gifter om sig med den med den tjugo år yngre dagkarlen Jan Peter Sundberg (f: 25:e april 1788, i Heden). 

    Sedermera boende på Myrbo där hon vid denna tid hunnit bli 72 år och hamnat i nöd och sjukdom och i behov av församlingens fattighjälp…

    Vad ingen vet är att Cathrina vid detta tillfälle endast har ett år kvar i livet: Den ’gudfruktiga’ Cathrina avlider ensam den 21 april 1841 av ’gikt och ålderdomsbräcklighet’. I noterna står att hon var lämnad av den ’förrymde’ maken vid tillfället då hon dog. Hon efterlämnade en son; Eric (f: 1823-10-16)

    Källor:

    Ljusnarsberg (T) EI:2 (1775-1819) Bild 100
    Ljusnarsberg (T) C:11 (1803-1815) Bild 15
    Ljusnarsberg (T) AI:13a (1805-1813) Bild 93 / sid 71b
    Ljusnarsberg (T) AI:14b (1813-1819) Bild 2220 / sid 460
    Ljusnarsberg (T) AI:14a (1813-1819) Bild 178 / sid 165
    Ljusnarsberg (T) AI:15b (1820-1829) Bild 98 / sid 332