Kategori: Olycka

  • 1842-09-25

    1842-09-25

    Stämman har beslutat om brandskadestödets grund, för de drabbade i Sjöfallet och de boende i Kyrkviken har också behov av hjälp: Åskan slog ner den andra juni, 1842 och dödade kreaturen.

    År 1842 den 25:e september hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom 14 dagar förut skedd pålysning från predikstolen och tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Då föregående sockenstämmoprotokoll av den 4:e i denna månad blivit uppläst anmärkte församlingens närvarande ledamöter att då församlingen ej kan åläggas till sådan brandskada, varom 1§ nämnda protokoll handlar, erlägga någon slags ersättning för deras genom vådeld förlorade egendom, utan måste alltid anses såsom en frivillig gåva, borde icke eller någon viss summa eller procent bestämmas som de brandskadade skulle erhålla, ity att dessa därigenom troligen skulle komma att anse sig berättigade åtminstone till det understöd av 30 procent, som i nämnda protokolls första paragraf blivit bestämt, i anledning varav församlingen nu beslöt att slutet i nämnda paragraf skulle erhålla följande lydelse:

    ”och sedan upplyst blivit _ _ _ _ uppkommit” bestämmer församlingen i allmän sockenstämma den gåva som de brandskadade av församlingens byggnadskassa må tilldelas.

    Sedan nu den över brandskadan vid Sjöfallet upprättade värdering blivit av Herr inspektor Bergman på Stjernfors och nämndeman Erik Persson i Viken granskad beslöt församlingen att till de brandskadade skulle byggnadskassan erlägga följande gåva: Neml. åt Peter Jansson vid Sjöfallet 75 Rd och dess måg Jan Peter Ersson ibm 60 Rd allt Rgsedlar.


    §2. Till gl. Anders Jansson och lb Jan Jansson vid Kyrkviken för vilka den 2:e sistlidne juni åskan ihjälslagit några kreatur, näml. för Anders Jansson tvenne tjurar och ett getkreatur, samt för Jan Jansson en kviga 2 1/2 år gammal, beslöt församlingen att till någon hjälp i deras olycka av byggnadskassan tilldela den förre 20 Rd Rgs och den senare 10 Rd samma mynt.


    §3. Med anledning av Konungens befallningshavandes sistlidne söndag uppläste kungörelse nr 173 valdes till deputerade, vilka tillika med kronofogden skola stadga det pris som för häradet i priskuranten till markegångssättningen skall intagas sex- och nämndemännen Anders Andersson i Körartorp och Eric Jansson i Stennäs.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    A. Magnusson
    P.A Carlberg

  • 1841-08-29

    1841-08-29

    Ynglingen Carl August har legat hos doktor Dahlin en tid för behandling av hans brännskador. Vart det skedde eller vad som förorsakat denna olycka är okänt, men vi kan gissa att det skett i en garning i en hytta, en kolmila eller motsvarande hett jobb….

    År 1841 den 29:e augusti hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom samma dag skedd pålysning.

    §1. Upplästes landshövdingeämbetets rörande fallsjuka kvinnorna, änkan Anna Stina Persdotter från Skomakarbäcken och Anna Stina Grönbergs från Dammen intagande å Vadstena hospital. Varefter pastor hemställde till församlingens omprövande vilken utväg borde vidtas för bemälda kvinnors avförande ifrån Örebro till Vadstena. Efter någon stunds överläggning anmodades pastor att skriva till hospitalssysslomannen herr kamrer Bellqvist med förfrågan om han ville gå i författning att i Örebro vidtala någon pålitlig person, som avföra dess kvinnor till Vadstena.

    §2. Föredrogs en räkning av C.E Lindström i Nora för tvenne månaders kost och rum åt brännskadade gossen Carl August Andersson från Krokforskvarn, vilken legat under herr doktor Dahlins läkarvård i Nora. Församlingen medgav att denna räkning uppgående till 18 Rd Rgs, skulle förskottsvis av fattigkassan betalas: men ansåg att gossens blivande husbonde borde när gossen vore arbetsför efter hand återgälda denna summa; återbetalningen fördelad på trenne år.

    Sålunda överenskommet och beslutat intyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm, ordförande pastor

  • När smältan small….

    När smältan small….

    En onsdag mitt i veckan i oktober under arbetet med att smälta ut föroreningar i metallen, så föll en sten ner i garningen (kopparsmältan) och explosionen var ett faktum – flera av de som jobbade förolyckades men ingen förlorade livet.

    ”Nya Kopparberget d. 21 Oct. I härvarande kopparhytta inträffade igår, att vid en där anställd koppargarning, en sten från formväggen föll ned i garhärden, då man som bäst höll på att sprita den färdiggarade kopparen. Sten, som fallit blott några få kvarter, bräckte dock med sitt fall den översta tunna avsvalade kopparskivan, och det ovanpå flytande vattnet slapp därigenom ned i den ännu kvickflytande kopparmassan, varav en förfärlig explosion förorsakades, varvid den flytande kopparen kringkastades i stor myckenhet fram efter hyttgolvet. Av fyra personer som var sysselsatta med spritningen, blev dock enbart tvenne svårt skadade, den tredje lindrigt och den fjärde undslapp alldeles, medelst att han i ögonblicket kastade sig hel och hållen i vattensumpen. Sedan tillförlitlig läkarvård till provinsialläkarens hemvist i Nora varit möjlig, är det hopp att de skadade personerna finna bli återställda”

    Tidningsartikel Uppsala tidningar 1841-11-05:

    https://tidningar.kb.se/7n3hzphj5pfvwjlg/part/1/page/1

  • Roddturen som slutade illa

    Roddturen som slutade illa

    Per Fredric Ersson var född i Penningberget. Hans far och mor hette Eric Ersson och Anna Persdotter och han var den andra sonen av flera i rad.

    En måndag så for han tvärs över sundet mot Kattnäs.

    Av oklar anledning så spenderade han måndagen på Kattnäslandet och först om kvällen så tog han ekan för att ro över sundet i Södra Hörken för att ta sig hem till Penninglandet. Sträckan är inte särdeles lång (2-300 meter) men vädret är för oss okänt. Kanske det blåst hårt och han inväntat lugnare sjö. Men i mörkret så for han. På andra sidan fanns hans käresta Sofia Danielsdotter som han skulle gifta sig med och de hade lysts för första gången av tre helger i rad just söndagen den 15:e. Dagen före denna kvällens resa över vattnet.

    Men någonting går snett. Per Fredric blev endast 28 år gammal.

    Drunknade i Södra Hörken då han i mörker rodde ensam uti en eka från Kattnäset till Penningbergslandet. D. 16 October och d. 29 October igenfanns ej särdeles långt ifrån Kattnäslandet”.

    Ljusnarsberg (T) F:6 (1840-1856) Bild 44

    Ljusnarsberg (T) AI:17b (1841-1851) Bild 202 / sid 482

    Ljusnarsberg (T) EI:3 (1819-1855) Bild 62