Den av staten pålagda skyldigheten om att hålla skola belastar sockenstämman – det kommer kosta mycket pengar…
År 1844 den 28 april hölls, efter 14 dagar förut därom med överläggningsämnenas tillkännagivande skedd pålysning, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.
§1. Till underdånig åtlydnad av Kongl. Majts till Västerås stifts biskop ankomna cirkulärbrev av den 15 februari och 7 mars 1844 och till följd av herr doktorns, biskopens och kommendörens därpå grundade till stiftet alla pastorer avlåtna cirkulärskrivelse av den 30:e nästlidna mars, med anmodan, att, var inom sitt pastorat å utlyste allmänna sockenstämmor höra församlingarna huruvida de vore i behov av och äskade understöd av allmänna medel för att ordna deras skolväsende i enlighet med nådiga stadgan från predikstolen skedd kungörelse med ämnets tillkännagivande, denna, Ljusnarsbergs församlingsledamöter samlade till allmän sockenstämmas hållande för att uti förberörda riktiga ämne sina tankar tillkännagiva. Till en början uppläste nu pastor ånyo Den Nådiga Stadgan om Folkundervisningen den 18 juni 1842 och förbemälda nådiga cirkulärbrev av den 15 februari och 7 mars innevarande år, varefter han med avseende på reglerandet folkundervisningen inom denna socken och med ledning av den i nåder fastställda tabell över uppgifter för ordnandet av folkskolväsendet inom församlingarna till besvarande framställda följande frågor:
- Hur stor är denna församlings största längd och bredd? Något fullkomligen bestämt kunde icke i detta fall uppgivas; men ifrån den i norr längst bort och emot Grangärdes råskillnad beläget (…) Stenharn till Axsjön där i söder längst bort och intill Lindes råskillnad belägna är circa 4 mil. Socknens bredd från öster till väster – eller ifrån Källkärn belägen närmast intill Ramsbergs, till Ufberg, beläget intill Hällefors och Hjulsjö råskillnad – anses vara 2 1/2 mil.
- Hur många hemman utgör socknen? Vid senaste skatteläggningen eller då bergsfrälsefriheten för detta bergslag upphörde, lades hela socknen uti hemmantal. De sålunda uppkomna nya hemmanen äro 32 och när därtill läggas de 5 5/8 från äldre tider skattlagda, så blir summan 37 5/8 hela hemman: Vilka är i större och mindre till och med uti 81/10,880 delar sönderstyckade. Alla hemman är såvitt man känner, oförmedlade.
- Behövs uti den fasta, vid kyrkan belägna, skolan någon mera lärare än den förut antagna och med betyg om skicklighet försedd, församlingens organist direktör Nederdahl? Församlingen förklarade att en lärare vore tillräcklig för denna skola, där växelundervisningsmetoden begagnades och där allenast de barn vilkas hemvist äro belägna inom 1/2 mil från kyrkan, kunna infinna sig (antalet av barn i denna skola är vanligtvis mellan 20 och 20, sällan något där utöver).
Enär således ett, i avseende till socknens folkrikhet, ringa antal barn begagna undervisningen i den vid kyrkan belägna fasta skolan, hemställde ordföranden om det icke vore av nöden att flera antingen fasta eller ambulatoriska, med vederbörligen examinerade och godkända lärare försedda skolor inrättades? Därtill församlingens ledamöter svarade, att visserligen det behövdes fler skolor inom socknen, men att inrätta någon mer fast skola vore helt och hållet utan ändamål, all stund här icke, undantagandes vid och närmast omkring kyrkan, finnas några större byalag utan för det mesta enstaka gårdar och uti de så kallade byarna vanligen två a tre högst fyra a fem åboer och att på flera trakter inom socknen är byarna emellan 1/2 a 3/4 mil nästan alldeles obanade vägar. Till följd härav aldrig på något ställe ett större antal barn kunna samlas att på en gång njuta gemensam undervisning.
Med avseende på detta lokala och oavhjälpliga förhållanden ansågs omöjligt att inom denna folkrika vidsträckta och fattiga socken ordna skolväsendet i fullständig överensstämmelse med förbemälda Kongl. Majts nådiga stadga. Församlingen förklarade likväl det vara dess högsta önskan och skulle bliva dess oavlåtliga bemödande att efter förmåga draga försorg om det uppväxande släktets upplysning och sedliga förbättring. detta ansåg församlingen lämpligast kunde därigenom vinnas, att flera, fyra a fem, för ett sedligt och kristligt uppförande kända personer, hugade att åtaga sig barnundervisningskallet efter av skolstyrelsen med dem anställd prövning och befunnen skicklighet utvälja och befullmäktigas, att emot en billig framdeles bestämt avlöning, var och en inom ett visst för sig bestämt distrikt, hålla skola, på det sätt att när undervisningen fortgått 2 a 3 månader på ett ställe, skolan flyttades till en annan trakt inom distriktet. Vad åter den av pastor gjorda hemställan om icke de personer, som sålunda få sig barnundervisningen anförtrodd, borde ha genomgått något skolseminarium och vara därifrån med betyg ägande skicklighet försedde svarades, att (…) personers avlönande skulle mångdubbelt överstiga församlingens förmåga och göra det till en omöjlighet, att med föda och kläder underhålla det stora antal fattiga barn, som inom denna församling förefinnes. Det ansågs vara nog om dessa byskolmästare någon tid deltog uti undervisningen i den inom socken varande fasta skolan och under därvarande lärarens tillsyn och ledning inhämtade skicklighet undervisa uti alla de läroämnen, som den nådiga skolstadgan bestämmer såsom det minsta kunskapsmått barnen måste inhämta, vilket kunskapsmått även ansågs vara fullt tillräckligt för allmogen eller arbetsklassens behov. Dessutom stod det öppet för var och en, som därtill hade håg och egna tillgångar, hålla sin barn i den fasta skolan, där en vidsträcktare undervisning meddelas.
I sammanhang härmed frågade varifrån tillräckliga medel till så väl skollärares avlöning som ock till de fattiga barnens underhåll under skoltiden skulle erhållas? Efter någon stunds överläggning härom beslöts att sedan den av framlidne kyrkoherden Eric Hammarström och åtskilliga församlingsbor år 1811 grundlagda av högst salig hans Kungliga Majestät konungen Carl XIV Johan vid högst densamma resa år 1819 genom denna socken med en förärad gåva av 400 Rd Banco förstärkta skolkassa uppgått till en summa av 3000 Riksdaler banco, varav 2813 Rd 16 S Banco vore emot laglig ränta utlånade, skulle icke något av väntan vidare läggas till kapitalet utan användas oavkortad till skolans behov av nödiga läroböcker, tabeller ,, och till läraren i fasta skolans avlöning.
Lärarens i fasta skolan löneförmåner ännu ej fullkomligt reglerade hava hittills utgått med utur sockenkassan (… genom årlig taxering) 2 tunnor råg, 1 tunna korn och 1 tunna havre; ur skolkassan med 50 Rd Banco lön och 6 Rd samma mynt (..)medel samt 4 S Banco i veckan för varje barn vars föräldrar icke kunna betala den eljest vanliga veckoavgiften 12 S Banco – varjämte han enligt en av herr brukspatron och riddaren E.A. Cederborgh avgivna skriftliga förbindelse årligen från Stjärnfors bruk erhåller 13 Rd 16 Rgs Banco, åtog sig församlingen till skolväsendets ordnande och underhållande en årlig personlig avgift av 4 S Banco på varje mantalsskriven skatteskyldig person. Om uppbörden av dessa medel skulle kronofogden i fögderiet anmodas att emot ett skäligt uppbördsarvode, dra försorg och de influtna medlen till skolkassans förvaltare så tidigt sig göra låter, överlämna. Den sålunda åtagna personliga avgift beräknades böra, efter skedd avkortning och uppbördsarvodets erläggande uppgå till en summa av 200 Rd Banco. Som denna summa ansågs behövlig om icke otillräcklig till fattiga barns underhåll under deras skoltid, beslöts att till de föreslagna 4-5 barnlärares avlöning i underdånighet hos Kongl. Majt anhålla om 200 Rgs Banco årligt understöd av statsmedel. Såsom stöd för denna sin underdåniga begäran vågade församlingen underdånigast åberopa att inom denna socken utgöres största personalen av landbönder, torpare, backstugesittare, gruv- och hyttarbetare, samt inhyseshjon. Större delen utfattiga att den närvarande svåra konjunkturen för bergshanteringen, ortens nästan enda näringsfång, vållar om icke snart ett för järnhanteringen lyckligare förhållande inträffar, allmän fattigdom. I avseende på skol(…) anskaffande; projekterades att därtill inreda den ena av (…) eller magasinen vid gruvstugan, Men beslut därom skulle framdeles och efter skedd (…) fattas.
§2. Till ledamöter uti årets taxeringskommitté, vilken å sockenstugan sammanträder den 6:e nästkommande juni valdes, utom församlingens pastor: Postmästaren Claes Carlberg på Konstdammen, handlanden J.F Behrling vid Sundet, inspektör Magnusson vid Stjärnfors, herr Carl Ericsson på Laxbro, nämndeman Eric Segelström vid Stora Lövfall, bergsman Jan Jansson i Viktorp, sexman Eric Jansson på Östra Born och nämndeman Anders Andersson vid Grönhult.
§3. Till revisorer vilka detta år böra granska kyrkans, de fattigas, skolfondens, Fromma Stiftelsens, bokkassans och lasarettets, ävensom byggnads och fattigvårdskassans räkenskaper valdes herr postmästare C. Carlberg, herr inspektör A. Magnusson och nämndeman Eric Segelström.
§4. Till sockenfullmäktig vid mönstringen med denna sockens beväringsmanskap den 11 i stundande maj valdes bergsmannen Anders Andersson vid Björkäng.
Sålunda överenskommet, beslutat och valt, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
J.D Westholm, ordförande
Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol den 27 juni 1844, betygar
Ex officio J.D Westholm
