Etikett: Aron Aronsson

  • 1844-07-21

    1844-07-21

    Aron Aronssons son Aron vid Tappen har varit sängliggande i två år i stort lidande – något måste göras…

    Protokoll fört vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 21:a juli 1844.

    §1. Upplästes de av herr kronolänsman P.F Floding uppgjorda längder över de tvenne genom häradet passerade kronoskjuser för kruts transporterande till andra orter, vilka längder sedna de skjutsande bekommit den vanliga skjutslegan, kvitterades och underskrevs.

    §2. Herr A. G Andersson vid Sandbacken hade till pastorsämbetet avlämnat en så tydande skrivelse:


    ”Till Sundhetsnämnden i Nya Kopparbergs eller Ljusnarsbergs församling!
    Uppå hänvisning av pastorsämbetet får jag anmäla huruledes Aron Aronsson vid Tappen har en ofärdig som av samma namn, vilken borde av församlingens vård ansättas och befordrad härbergande, uppehälle och läkarvård innan jag låter i verket ställa landshövdingeämbetets avlysnings utslag: Och detta så mycket hellre, som gossens föräldrar förklara sig icke härtill veta någon utväg och icke vilja anlita läkarbitröde, som dock trolgien skulle medföra gossens förbättring.

    Sandbacken den 6 juli 1844 A.G Andersson.”

    Efter undfången del av denna herr Anderssons skrivelse har bergsman Anders Andersson i Björkäng såsom varande ledamot uti sockennämnden och över det distrikt inom vilket Aron Aronsson bor, undersökt det uppgivna förhållandet och därom avgivit efterföljande berättelse:

    ”På begäran av A.G Andersson haver undertecknad besiktigat Aron Aronssons ofärdiga son på Tappen, som har varit sängliggande nära tvenne år och hade flera små öppna sår på lår och ben, samt senorna hopdragna i båda knävecken. Men föräldrarna (…) att han var på bättringsväg och sade att såren har varit mycket större, samt att numera värk och sveda har givit sig. Gossen instämde och uti föräldrarnas yttrande, och båda för all del att icke gossen skulle föras till något lasarett, ty sådant ville de icke undergå.

    Sålunda undersökt och förrättat, som betygas av Björkäng d. 13 juli 1844, Anders Andersson”


    Sedan pastor uppläste föregående båda skrivelser, hemställde han församlingens ombeprövning, vilken utväg borde vidtas med den olyckliga gossen. Efter någon överläggning beslöts, att församlingen skulle på fattigkassans räkning få honom intagen å Örebro länslasarett oaktat föräldrarna icke skulle vilja därtill samtycka. Församlingen ansåg det vara både dess plikt och rättighet att taga vård om denna gosse vars föräldrar under gossens tvååriga lidande försummat att rådfråga någon verklig läkare eller inför församlingen amäla det olyckliga sjukdomstillståndet och deras oförmåga att själva bekosta läkararvode och medikamenter: Aron Aronssons hustru, modern till den sjuka gossen, företrädde ny och uppgav att hon på tillsägelse av herr Andrsson inställt gossen till besiktning av herr doktor Roth vid hans senaste hörvaro, men att doktorn till henne ingenting yttrat om gossens sjukdom eller föreskrivit några medikamenter. Någon utav de närvarande sockenmännen tillkännagav då att herr doktor Roth lämnat till herr Anderson ett recept å de medikamenter som borde begagnas men att herrr Andersson ännu icke från Lindes apotek fått hem de föreskrivna medikamenterna. Med anledning härav beslöts att dröja med gossens insändande till Örebro lasarett intill dess man erfarit verkan av de efterskrivna snart hemförväntade medikamenterna. Skulle efter deras begagnande icke någon förbättring visa sig, borde det fattade beslutet om gossens avsändning till lasarettet skyndsamt bringas till verkständighet.

    Sålunda beslutat och överenskommet, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor

    A Magnusson
    Eric Persson i Viken

    Kommentar

    Aron Aronsson den äldre var född 1802-06-23 i Ljusnarsberg och var gift med Stina Olsdotter (f: 1802) och de bodde på Tappen som inhyses. De fick fyra söner, Johan (f:1827), Aron (f:1829), Carl (f:1833) och Per Erik (f: 1839)

    Sonen Aron gick ur tiden 1845-02-24 vid Tappen och fem år senare flyttade återstoden av familjen till Torsåker, Gästrikland (1850). ”Skrovler övergången till hektik” är noterad som dödsorsak och detta sjukdomsförlopp var troligen orsakad av Mycobacterium Bovis, som överförs via obehandlad mjölk från infekterade nötkreatur.

    Initialt blev han troligen smittad med ovan som blev lymfkörteltuberkulos vilken orsakar smärtsam svullnad av en eller flera lymfkörtlar resulterande i feber, svettningar, asteni och viktminskning. Det senare begreppet (hektik) beskrivs som kronisk feber, med stark avmagring, ymnig klibbig svett. Vanligen företrädande i det senare stadiet av tuberkulos.

    Ljusnarsberg (T) AI:17c (1841-1851) Bild 201 / sid 767
    Ljusnarsberg (T) F:6 (1840-1856) Bild 58