Etikett: Gustafsdahl

  • 1844-11-27

    1844-11-27

    Med hösten kommer begäran om fattigunderstöd. Men stämmans nya regler om vitsord från uppsyningsman och distriktsansvarig har börjat verka…

    År 24 november 1844 hölls, efter laglig pålysning och ämnenas tillkännagivande, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Till bestridande av fattigvårdskassans utgifter för nästkommande år, 1845, beviljades en taxering av fyrtio organisttaxor och av fattigkassan 200 Rd Rgs för samma ändamål


    §2. Jan Janssons änka, Gretha Stina Persdotter med fyra små barn från Storhöjden, företrädde och anhöll om något bidrag till sina barns försörjande och, enär hennes behov av understöd vitsordades av sockennämndsledamoten herr Behrling vid Sundet och nämndeman E. Segelström från Västra Lövfall, beviljades henne för nästkommande år i likhet med vad hon haft för detta år, nämligen 3/4-dels tunna råg och 3/4-dels tunna havre.


    §3. Jan Jansson från Gustafsdahl, att den uti sockenstämmoprotokollet för den 27:e oktober nästlidna omförmälda gossen Fredric Haglund ännu icke vore bättre i sin fot, vadan han önskade, att få lämna honom till bergsman Anders Andersson i Björkäng, vilken också närvarande förklarade sig nöjd emotta gossen Haglund på samma villkor som Jan Jansson haft honom så att under gossens sjukdom Anders Andersson erhöll 10 Rd Rgs i veckan och därefter lika med förflutna året anslagna. Församlingen antog Anders Anderssons anbud och beviljade honom den betingade betalningen av fattigvårdskassan.


    §4. Gamla f.d pigan Cathrina Brusk anhöll skriftligen om något understöd; men som varken genom uppsyningsmannen eller distriktets sockennämndsledamot vore intygat att hon behöva understöd, kunde för denna gång icke fästas något avseende å hennes begäran.


    §5. Eric Hansson på Elgfalls ägor anmälde att hans äldsta son, som i flera år haft mycket svag syn, nu beklagligen vore alldeles blind: Varför han anhöll att församlingen ville lämna något bidrag till den olyckliga gossens underhåll och läkarvård. Härtill svarades , att innan församlingen kunde lämna något understöd borde herr doktor Roth vid sin hitkomst härnäst rådfrågas huruvida genom operation eller annan behandling gossen möjligen kunde återvinna synförmågan. I den händelse att doktorn ansåg försök i detta avseende böra göras ville församlingen för ett så gott ändamål visserligen i mån av behovet bidra. Härom skulle för den skull framledes beslut fattas.


    §6. Jan Ersson i Harstorp anmälde hur som Johannes Perssons vid Salboknös styvdotter Anna Stina Ersdotter, som vore ställd till piga hos Jan Jansson vid Gustafsdahl, iråkat sinnesjukdom och till följe därav nödga lämna sin tjänst och begiva sig hem till föräldrarna, vars omständigheter vore så knappa att de icke längre kunde utan församlingens bistånd, lämna den sinnessjuka flickan nödig vård och livsuppehälle. Församlingens pastor hemställde om icke, enär det upplystes att hennes sinnesjuklighet mer yttrade sig uti ängslan och oro än våldsamhet och raseri. Jan ERsson ville åta sig att någon dag i denna vecka följa flickan till kyrkoherdegården för utrönande av hennes sjuklighet om den vore av beskaffenhet att som borde på lasarettet intas till undergående av provkur eller om man dess förutan kunde hoppas snar förbättring. Jan Ersson lovade att nästa tisdag med bemälda flicka infinna sig uti kyrkoherdegården. Församlingen beslöt att om ej snart någon förbättring uti hennes hälsotillstånd inträffade, borde hon på församlingens förskjutande beskostnad avföras till Örebro lasarett.


    §7. Skräddardrängen Lars Eric Larsson från Spögubbetorp anhåll att bli antagen till sockenskräddare. Församlingen lämnade härtill bifall med villkor att Lars Eric Larsson iakttar vad lag och författning ity fall föreskrivna samt för sig ställer antaglig borgen.
    §8. Framlidne backstugsittaren Eric Anderssons från Kölsjöfall son Anders Ersson, som några år vistats utom församlingen och detta år ingått äktenskap uti Norrbärke varifrån han nu inlämnat avflyttningsattest med begäran att varda inskriven på torpet där modern bodde. Som (…) vore infödd i socken och så väl han som hustrun ägde betyg om oklandrad frejd bifölls att de skulle få uti församlingen inflytta dock med villkor att de såg hans gamla moder till godo och vårdade henne till döddagar.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor
    J.F Boström
    Jan Ersson i Laggarbo
    Eric Andersson vid Yxsjö gruva

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol söndagen den 15 december 1844 av J.D Westholm

  • 1844-06-16

    1844-06-16

    Frågan om betesrätt är på väg mot rättslig förhandling men stämman hittar en pragmatisk lösning. Samtidigt är Maja Cajsa på Gustafsdahl åter sämre..

    År 1844 den 16:e juni hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom i vederbörlig ordning, skedd kungörelse från predikstolen och tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Upplästes en så lydande fullmakt:


    ”Herr pastor J.P Strandell befullmäktigas att i mitt ställe vara ordförande uti den sockenstämma som är utlyst att med Ljusnarsbergs församling hållas uti sockenstugan söndagen den 16:e juni 1844.


    Ljusnarsberg d. 15:e juni 1844. J.D Westholm

    §2. Upplästes, erkändes och underskrevs näst föregående sockenstämmoprotokoll.

    §3. Utsågs följande elektorer vilka enligt HH. Häradshövdingen F. Welins denna dag från kyrkans predikstol uppläste kungörelse, skola nästkommande lördag, den 22:a i denna månad kl.10 f.m. församlas i Nora för att välja en riksdagsman av bondeståndet för detta härad till den urtima riksdag som hålles i Stockholm och tager sin början den 11:e nästkommande juli d.å – nämligen:
    Hemmansägaren Anders Gustaf Andersson vid Sandbacken
    Nämndemannen Jan Persson vid Stora Sten och
    Nämndemannen Eric Kronberg vid Lilläng


    För dessa elektorer bestämdes ett arvode av 5 Rd Banco på person, vilket arvode skulle av byggnadskassan utgå. Vad själva valet till riksdagsman beträffar, önskade församlingens valberättigade ledamöter det elektorerna förenade sig med något annat härad om en gemensam riksdagsman.

    §4. Förekom åter frågan om pastorsboställets betesrätt på den vid och omkring orrkärn belägna handlanden Åkergren tillhöriga mark; upplästes en av bemälda herr handlanden inlämnad skrift, varuti han bestrider nämnda boställesrätt till dess kreaturs betning på omförmälda mark, såsom beståemde av dels hemskog dels inägor, samt förklarar, det han nu mera icke, mot vad betalning som helst, kan inga på någon betning i händelse fråga därom skulle uppstå. Genom undertecknad komminister lät kyrkoherden Westholm anmäla det han önskade att församlingen enligt åtagande år 1808, måtte ansvara honom för bete åt hans kreatur och det under denna sommar och att rättegång om betesrättigheten icke väckes förr än vid nästkomande höstting, då församlingen om den så för gottfinner, den förinnan må utvälja en fullmäktig, som denna rättegång utför. De flesta av församlingens närvarande ledamöter voro åter av tanken att en rättegång om pastorsboställets betesrätt på ofta nämnda mark, skulle till intet tjäna, enär endast bergslagets då varande fullmäktige underskrivit det av herr kyrkoherden åberopade dokumentet angående kyrkoherdebordets bete. Efter hållen överläggning, varunder särskilda ledamöter framställde i denna sak flera olika förslag, ibland vilka må nämnas att låta uppröja den i Ljusnarn belägna prästbordet tillhöriga ön att där måtte bli tillräckligt bete eller och för detta ändamål inköpa någon där till tjänlig mark, stannade församlingen för denna gång i det beslut att med postmästaren herr C. Carlberg på Konstdammen träffa överenskommelse om bete för kyrkoherdens kreatur åtminstone under denna sommar. Herr postmästaren, nu själv närvarande, förklarade sig härtill villig, varför församlingen med honom överenskom att han mot 20 Rd Rgs ssom av sockenkassan borde utgå, skulle detta år upplåta sin (…) kyrkoherdebordets fäbodar ägande mark till betning av kyrkoherdens boskap och lovade herr postmästaren att ock för nästkommande och till äventyrs även för det därpå följande året, så framt icke denna obehagliga sak på annat sätt dess för innan var uppgjort, mot ovannämnda årliga ersättning tillhandahålla församlingens pastor bete åt dess kreatur.

    §5. Underrättades församlingen att landbonden Anders Janssons vid Gustafsdahl dotter Maja Cajsa nu åter fått ett svårt anfall av sinnesvaghet. Församlingen som nu med henne ingen annan utväg vara övrig, än att låta avföra henne till länets lasarett, för att ånyo undergå kur och sedermera ifall hennes vansinnighet skulle befinnas obotlig inlösa henne för livstiden på Vadstena hospital. Emellertid och intill dess svar henne ankomma om rum åt henne vore ledigt å lasarettet, skulle fadern erhålla 23 S Rgs för varje dygn mot skyldighet av noggrann tillsyn däröver att hans olyckliga dotter gjorde varken sig själv eller andra någon skada.

    Sålunda valt, överenskommet och beslutat samt uppläst och erkänt intyga å församlingens vägnar,
    J.P Strandell. Komminister och tillförordnad ordförande

    Vid justeringen av detta protokoll anmärktes av herr inspektör Bergman på Stjärnfors att arvodet för elektorerna ej borde av byggnadskassan utgå, utan på samma grunder, på vilka riksdagsmannaarvodet för bondeståndet utgår.

    E. G Bergman
    Jan Jansson i Viktorp
    Eric Ers å Bäcketorp

    Uppläst i Ljusnarsbergs kyrka d. 7:e juli 1844

  • 1842-09-04

    1842-09-04

    Änkemannen Per Jansson och hans måg Peter Ersson med familj vid Sjöfallet har drabbats av brand den 19:e augusti samma år och huset och lösöret är borta. De nödställda söker stöd vilket föranleder funderingar i sockenstämman om hur vilka brandstöd som egentligen är berättigade till stöd…

    År 1842 den 4:e september hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom lag till skedd kungörelse från predikstolen med tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Tillkännagavs att backstugesittaren Per Jansson och dess måg Jan Peter Ersson vid Sjöfallet hade genom vådeld den 19:e augusti, förlorat jämte bostad, nästan all sin lösa egendom och upplästes en av nämndemannen Anders Andersson i Körartorp förrättad uppskattning, enligt vilken värdet av det som vid detta olyckliga tillfälle blivit lågornas rov, utgjorde tillika med stugutbyggningen, 416 Rd Banco, varjämte de brandskadade anhöll att av församlingen erhålla någon hjälp i deras nödställda belägenhet.

    Församlingens närvarande ledamöter förklarade sig visserligen villiga att efter förmåga bispringa dessa olyckliga, men ansåg sig likväl först böra överenskomma om vissa grunder varefter dessa och dylika brandskador vilka brandstöd ej äro berättigade, av församlingen böra understödjas. I anledning här av (…) sockenmännen efter någon överläggning i följande beslut: Den eller de, vilka enligt brandstödsföreningen ej äro till brandstöd berättigade, men genom vådeld förlorat större eller mindre del av sin egendom, tillkalla två bofasta ojäviga gode män vilka hålla uppskattning å det som genom vådelden blivit förstört. Denna uppskattning föreläggs sedan för församlingen i allmänna sockenstämma för att därefter granskas och av tvenne ledamöter, dem församlingen väljer, och sedan upplyst blivit att vådelden icke genom någon vårdslöshet eller oförsiktighet uppkommit, erhåller den brandskadade av församlingens byggnadskassa 30 procent av det uppskattade och av församlingen godkända värdet är. Med avseende å den eldsvåda som nu övergått Per Jansson och hans måg vid Sjöfallet beslöts att det upprättades uppskattningsinstrumentet av herr inspektor Bergman på Stjernfors och nämndeman Eric Persson i Viken närmare granskas, varefter församlingen i nästblivande sockenstämma som nu utsatts att hållas d 25:e i denna månad, ville bestämma beloppet av det understöd som ifrågavarande brandskadade skulle erhålla.


    §2. Undertecknad ordförande att enligt uppgift av bevärdiga personer landbonden Anders Janssons vid Gustafsdahl dotter Maja Cajsa på nytt blivit sinnessvag och till den grad våldsam att hon ständigt måste bevakas av två eller tre handfasta personer. Enär hon således vore per den allmänna säkerheten högst vådlig föreslog undertecknad att hon hos höga Landshövdingeämbetet i Örebro göra ansökan om patientens intagande å länslasarettet för undergående av provkur samt i händelse hennes sinnesrubbning skulle befinnas obotlig, i ödmjukhet anhålla att hon måtte få intagas på någon hospitalsinrättning. Församlingen antog enhälligt detta förslag och beslöt att enär Anders Jansson befunne sig uti knappa omständigheter skulle omkostnaderna för provkuren och inlösandet å hospitalet bestridas av församlingens byggnadskassa likväl skulle det åligga Anders Jansson att själv beskosta hennes skjuts till lasarettet.


    Sedan sålunda blivit av församlingen överenskommit och beslutat framställdes punkt för punkt till besvarande av frågor vilka uti Landshövdingeämbetets kungörelse nr 59 av den 24:e mars 1836 innehålles och antecknades svaren så lydande:

    1. Att den sjuka heter Maria Catharina Andersdotter
    2. Att hon är född 1810 den 9:e september Ljusnarsberg
    3. Att dess föräldrar äro Lb Anders Jansson och dess hustru Anna Hansdotter vid Gustafsdahl. De befinna sig i knappa villkor idka kolning och jordbruk.
    4. Att bemälte Maja Catharina har för det mesta vistats inom föräldrahuset och har i sitt friska tillstånd deltagit ut den arbetande klassens så inom- som utomhus förefallande göromål.
    5. Att varken hennes föräldrar eller eller syskon hava varit eller äro sjukliga.
    6. Hennes sinnessjukdom började 1825 eller just efter hennes första nattvardsgång, och yttrade sig först såsom en svår ängslan. Detta tillstånd av ängslan fortvarade till en början omkring tvenne år; Upphörde därefter för någon tid – men återkom tidfals och varade än en längre än en kortare tid. År 1839 föregick hennes sinnessjukdom till verklig galenskap, varför hon i maj månad samma år insändes till länslasarettet och efter därstädes genomgången provkur hemkom någorlunda förbättrad. Såsom tillförene har hon dock understundom varit besvärad av en svår ängslan tills hon den 22:a den nyss förflutna augusti angreps av verklig galenskap. Sedan dess har hon blott haft några ögonblicks redighet.
    7. Att modern under sitt havandetillstånd med patienten varit fullkomligt frisk och ej såvitt hon kunde minnas, varit utsatt för några häftiga sinnesrörelser.
    8. Att hon från barndomen haft svagt bröst och stundom besvärats av huvudvärk.
    9. Att hon icke gjort sig känd för någon slags liderlighet utan alltid fört en stilla och ärbar levnad.
    10. Någon orsak till hennes sinnesrubbning kunde icke bestämt uppgivas. Dock funnes anledningar till den förmodan att hon lidit av starkt begär efter kärleksnjutningar, varemot ingen anledning förekommit att hon på ett eller annat sätt tillfredsställt detta begär. Men har åtnjutit en efter sitt stånd, god och kristlig uppfostran och blivit så väl av sina föräldrar som syskon med ömhet och välvilja omfattad.
    11. Att hon i sitt friska tillstånd ägde någorlunda försvarlig kristendomskunskap och ordentligen begagnade nådemedlen. Något religionsvurmeri har icke hos henne förmärkas.
    12. I avseende på de, uti denna punkt förekommande frågor, vore intet anmärka om icke det att hon under sin sinnesförvirring visat sig mycket förbittrad emot sina föräldrar.
    13. Att den sjuka aldrig varit anklagad eller misstänkt för något brott.
    14. Att hon för 3 år sedan på länslasarettet i Örebro undergått provkur. och efter 6 a 8 veckors vistande därstädes återkom hon till hemmet någorlunda redig till sina sinnen.
    15. Att det nu inträffade utbrottet av hennes sinnessvaghet förhåller sig på enahanda sätt, som sin provkurens undergående 1839 likasom tillförene har hon sedan dess, stundom varit betagen även svår ängslan, klagat över värk i bröst och huvud. Vid det nya anfallet av galenskap har på patienten ådern blivit öppnad varav dock ingen förbättring märkts.

    Patienten saknar för närvarande all tillgång att själv kunna bekosta sitt vistande på lasarettet och då föräldrarna äro fattigt landbondefolk, torde ej inom framtiden vara något arv efter dem att påräkna.

    §3. Comminister Strandell anmälde behovet av nya fönsters insättande i den mindre manbyggningen uti Capellangården vilket och nu av församlingen vidgås.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande, pastor.
    Erik Pehrsson
    Eric Jansson
    A. Magnusson