Etikett: Landcasterundervisning

  • 1837-03-18

    1837-03-18

    Protokoll hållet å allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 18:e mars 1837

    §1. Upplästes detta årets mantalslängd, som utan anmärkning blev underskriven.

    §2. Valdes till ledamöter i detta årets, den 20 nästkommande april blivande beredningskommitté följande: Herr brukspatron J.F Lundbom vid Löfnäs; inspektor A. Magnusson vid Stjärnfors, nämndemännen Eric Kronberg vid Lilläng, Eric Segelström vid Västra Lövfallet, bergsmännen Jan Eric Jansson vid Östra Born och Lars Bengtson vid Skarptäkt. I händelse detta härad skulle för egen taxeringskommitté (…) dessutom såsom ledamöter däruti: Sexman Jon vid Södra Bredsjön, nämndemän Eric Persson vid Viken mannen Anders Andersson vid Grönhult.

    §3. Att såsom socknens fullmäktige följa beväringsynglingarna till mönstringen i (…)berg den 10:e nästkommande maj, valdes hemmansägaren Anders Andersson vid Körartorp.

    §4. Framställdes åter nödvändigheten av att uppbygga ett skolhus, varom förut överläggningar blivit hållna vid sockenstämman den 19:e maj 1834 och den 23 maj 1836, men uppskjutna till dess ritning med om kostnadsförslag blivit uppgjord och plats till dess uppsättande utsedd. Sedan dessa hinder nu vore undanröjda och bergslagets ledamöter vid hållen bergsrätt på allmän sammankomst den 22:a juni 1834 beviljat och beslutat att hugga och framföra timmer till ett sådan skolhus samt dessutom vid samma tillfälle så förklarat sig vilja anta uppbyggnad och inredandet av det samma efter allmänna fördelningen på socknen, så ansågs tiden nu vore inna, att sätta detta beslut i fullbordan, helst dit barn, som för växelundervisningen hitintills begagnats,(…) hyran och varit alldeles för trångt för att med verklig framgång kunna använda den antagna lärarmetoden. Enligt en förmodan inlämnades nu tvänne skriftliga anföranden att ena av herr patron J.N Ericsson vid Laxbro, som för närvarande vill undvika någon uppbyggnad, och det andra av bergsmännen Fredrik Andersson vid Östra Dahl, Fredrik Messing vid Lövåsen, Per Ersson vid Daltorp, Petter Persson vid Utanhed, Anders Larsson på Rällen, Eric Larsson och Carl Winterquist vid Norra Hörken, samt hemmansägarna Bengt Bengtsson vid Siksjön och Petter Persson vid Utanäng, vilka alldeles avsade sig, att delta i någon kostnad av ett nytt skolhus. Sedan ordföranden härvid gjort en erinran, att åtminstone icke bergsmännen kunde återta och tillintetgöra vad de inför bergsrätten beslutat och överenskommit, så finns väl de övriga närvarande församlingens ledamöter, att de icke kunde frångås denna sin åtagna skyldighet, men önskade dels uppskov, dels att ytterligare vid kommande bergstingsrätt så höra sig för om icke hädaneftter både härads- och bergstingen kunde hållas på gruvstugan och sockenstugan inredas till skolhus, vilken framställnig gjordes av inspektorn vid Stjärnfors herr A. Magnusson. Här emot anmärkte ordförande : Att om ock vederbörande domare skulle låta bekväma sig, att hålla tingen och övriga sammankomster i gruvstugan, så kunde man icke ens förmoda deras tillåtelse, att på samma ställe sockenstämman, mantalssrkivningar, uppbördsstämmor och andra sammankomster skulle få hållas och församlingens nattvardsungdom där en 10 a 12 veckors tid undervisas. Sockenstugan, inredd till skolhus, vore sedan icke tjänlig till folksamlingar. Herr inspektör Magnussons anförande att samma hus begagnas både för bergs- och häradsting, sockenstämmors och andra sammankomster uti närmaste socken Hjulsjö äger väl sin riktighet, och kan gå an där, (…) blott ett ting om året hålles av folkmängden blott är 2000, men möter här där 2 ting vardera om 14 dagars tid, årligen hållna, och folkmängden utgår över 5600, flera svårigheter om icke oövervinnerliga hinder. I följe av dessa lämnade upplysningar att sedan dit utan anförda skäl, begärda uppskovet blivit avslaget, överenskom de närvarande bergsmännen att i höst låta hugga det erforderliga timret, men då flera av dem yrkade att hemmansägarna skulle med dem delta i omkostnaden för timrets huggande och framkörning vilket dessa senare alldeles (…) sig, uppstod sådan oenighet att intet beslut kunde fattas. Ordföranden som med ledsnad fann sig i denna angelägna sak av ganska få understödd, bland vilka likväl må nämnas herr brukspatron J. F Lundbom och bergsexmannen och kyrkovärden Eric Jansson trodde sig vara förpliktigad att till höga landshövdingeämbetet i Örebro insända protokollet hållet vid bergsrätten å Nya Kopparbergs Bergslags allmänna sammankomst den 23 juni 1934 med begäran att Bergslagen måtte åläggas fullgöra, vad i detta protokoll finnes vara beslutat och överenskommet. En del av församlingens hemmansägare som icke deltagit i Bergslagets beslut om uppbyggnandet av ovannämnda skolhus, hade både nu och vid juni hållna sockenstämmor i detta ämne, avsagt sig, att på något sätt vilja bidra därtill, före bärande till skäl, att deras avlägsenhet från skolan hindrade deras barn att dra någon nytta. Ordföranden ansåg likväl för sin del, att alla hemmansägare såsom medlemmar av samma församling vore skyldiga att delta i omkostnaden för ett skolhus som vore tillgängligt för alla. Om än ganska få barn från de avlägsnare delarna i socken begagnade denna skolinrättning, skulle likväl många av dem som där njöt av grundlig undervisning icke blott i renläsning och kristendom utan öven i skriv- och räknekonsten, sedan spridas till alla delar i församlingen, där de med sina inhämtade kunskaper kunde biträda invånare i denna bergslagsort, där (..) ha räkningar och motböcker, (..) så (..) utreda, huru deras räkningar stå. Sedan växelundervisningen härstädes för några få är sedan bärgade i synnerhet genom inverkan av herr brukspatronen och vasariddaren herr Eric Cederborgh vid Stjärnfors, som sig detta ändamål bekostade nuvarande lärarens undervisning landcastermetoden och ännu bidrar till hans avlöning med 12 Rgs 16 S Bancoärligen så länge denna metod fortfor att användas, har man sett flera ynglingar från denna skola utgå, som med redig flit kunna skriva ett brev eller en kungörelse, samt räkna enkla tal och (..). Flera omständigheter å som den vanliga obenägenheten för det nya, det alltför inskränkta (…) och lärarens med åldern försvagade hörsel, har väl bidragit att göra framgången av denna landcasterskola mindre lycklig än man påräknat men då dessa hinder hava undanröjda kan man med säkerhet (..), att den fullkomligt ska svara mot ändamålet. Till bestridande av de obetydliga omkostnader, som erfordras till uppsättningen och inredning av en byggnad med 3 rum, då skolfonden lämnar ett tillskott av sexhundra Rgs Banco, anser ordföranden samtliga hemmansägare bör bidra lika med bergsmännen efter den vanliga fördelningen. Detta med vad mera kan vara att i ämnet anföra, ämnar ordförande underställa höga landshövdingeämbetet i Örebro höggunstliga omprövning och bedömande.

    §5. Upplästes till församlingens kännedom: Transsamt av framlidne fru assessorskan Margita Sophia Norström, född Boström testamentariska förordnande av den 3 sept 1834, varigenom 1000 Rd Banco blivit satta under (…) och kyrkorådets disposition så att den årliga räntan därav till 10 stycken fattiga änkor. Även tillkännagavs att dessa penningar sedan å 20 mottagna av mot säkerhet utlånas. Dessutom har änkefru Norström givit 200 Rd Banco till bokkassan för att uppköpa böcker åt fattiga barn.

    §6. Bergmanssonen Carl Eric Ersson från Stennäs, som inom socken dödat en stor varg uppvisade dess skinn för att för skottpenningar.

    År och dag som ovan
    Gust. Godenius
    Ordförande

    På allmän sockenstämma uppläst och justerat betyga:
    Jan Eric Jansson på Östra Born
    Erik Segelström i Löffallet

  • 1841-01-19

    1841-01-19

    Maja från Säfsen kom till Ljusnarsberg och gifte sig med gruvarbetaren Jan Ersson. Men de fick bara 11 år tillsammans, då han omkom i ett ras i Hellsjö gruva. Därefter dömd till obestånd och fattigdom som änka..

    År 1841 den 19:e Januari hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling enligt laglig pålysning och tillkännagivande av ämnene för överläggninarna

    §1. Inhysesmannen Erik Hindersson från Elfstorp i Grythytte socken hade hos pastor anmält sin önskan att i församlingen inkomma och bosätta sig på bergsman Erik Erssons i Ställdalen hytteskog vid Ö. Elfshöjden. Församlingen kunde till så mycket mindre lämna sitt bifall, som Erik Ersson själv uti en vid dess tillfälle inlämnad skrift protesterade mot Erik Hinderssons intagande i socknen. Den härmed missnöjde äger att före kl 12 å 21:a dagen här efter sina besvär hos Landshövdingeämbetet inkomma, inom samma tid tillkännes gifva om besvär anförs och inom andra 21 dygn ifrån fataliedagen detta med bevis från vederbörlig att bestyrka.

    §2. Åt Jan Larsson Lacke, vilken som återkommit från lasarettet utan att ha blivit befriad från sin giktvärk anslogs tillsvidare 1/4 tunna råg.

    §3. Tillkännagavs att Nils Erssons änka Maja Larsdotter från Örtjern, åt vilken, vid fattigregleringen för innevarande år, anslog att understöd av 10 Rd Banco, nu blivit ur stånd att själv sig vårda, vadan det henne medgiva fattiganslaget blivit otillräckligt. I anledning därav, beslöts församlingens ledamöter att hon tillsvidare skulle färdas gård mellan, då ingen förvägra att henne emottaga. Det nämnda fattiganslaget skulle därför indragas.

    §4. Herr direktör Hellström hade till pastor inkommit en räkning å fattiga barns undervisning i Myrbo skola, vilken räkning nu upplästes å godkändes till betalning, som borde efter (…)heten utgå av skolfonden. Även beslöt församlingens ledamöter att de hushyresmedel vilka varit den före lancasterläraren medgivna, även skulle fortfarande få uppbäras av församlingens organist vilket nu och hädanefter tillika är lärare i nämnda skola.

    Sålunda beslutat och överenskommet, samt uppläst och erkänt, betyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande Pastor
    Andersson i Körartorp
    B. Borgström Söhrsjön

    Kommentar

    Änkan Maja Larsdotter vid Örtjern

    Maja Lisa Larsdotter (f: 1789-07-07, Säfsen) gifte sig med Nils Ersson (1797-03-07, Långudden), anno 1825.

    Maja blev änka sommaren 1836-07-02 när hennes man omkom i ett gruvras i Hellsjö gruva och hamnade på obestånd, var sjuklig och levde som fattighjon. I och med ovan beslut fick hon skaffa sin försörjning genom sockenvandring.

    Ljusnarsberg (T) AI:16a (1830-1841) Bild 165 / sid 151

    Ljusnarsberg (T) F:5 (1817-1840) Bild 197

  • 1840-04-03

    1840-04-03

    Sockenstämman har samlats ett kort möte på en fredag, där endast en enskild punkt finns på dagordningen: Huruvida en avskedskollekt till den avflyttande organisten P.A Sohlfeldt ska anordnas?

    Men vem var organisten Per Adolf Sohlfeldt och var kom han ifrån? Några korta rader om ett särskilt avsked i gudstjänsten har också livsöden bakom – berättelser bakom historien…


    Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 3:e april 1840

    §1 Uppå därom gjord anmälan beviljades enhälligt av församlingens närvarande ledamöter en avskedskollekt åt den avflyttande organisten P.A Sohlfeldt att uppbäras å högmässan den 19:e i denna månad.

    Sålunda beslutat intyga på församlingens vägnar:

    J.D Westholm Ordförande


    Kommentar:

    Per Adolf Sohlfeldt var född 1804 i Risinge, Östergötland och kom till Ljusnarsberg 1828 som vice organist i församlingen. Efter några år träffade han sex år yngre Maria Andersdotter som kom från Grönhult. När han fick tjänsten som ordinarie organist fick han också boende i ett rum i sockenstugan dit han och hustrun flyttade tidigt 1830-tal.

    De fick tre barn tillsammans, som föddes i sockenstugan:

    1. Emelie Augusta (f: 1831-07-12) blev endast sju år då hon dog den 18:e maj, 1839 (död av vådelig händelse, krossad av konsten).
    2. Richard 1833-06-30
    3. Axel Sebastian  (f: 1837-05-02) gick ur tiden som tvååring den 13:e augusti, 1839. (rödsot)

    Per Adolf och hustrun Maria och sonen Richard flyttar till Södertälje den 23:e april 1840 och detta belut är det som föranlett avskedskollekten som församlingen vill ge till sin avflyttande organist. Adressen som var Södertälje dit familjen flyttade 1840, var egentligen Klockaregården i Hölö (som sedermera uppgår i Södertälje kommun) där husfadern fått uppdraget som organist.

    Sonen Richard Sohlfeldt, född i Ljusnarsberg hade ärvt sin fars musikaliska talang och blir sedermera musiklärare i Uppsala.

    Men det finns ytterligare en person i ekvationen Sohlfeldt som i slutet också har en koppling till Hölö som vi tar från början:

    Barnhusbarnet Adolf Victor Strömberg Sohlfeldt

    Per Adolf Sohlfeldt har tidigare, innan Ljusnarsberg, fått en son före äktenskap med okänd kvinna, Adolf Victor (f: 1827-08-17, Stockholm). Modern okänd men Per hade erkänt honom som sin. Oklart vad som hänt med modern eller situationen i stort, men Per satte sin oäkta son på Barnhuset i Stockholm dit han betalade 12 Rd/år för pojkens uppehälle och flyttade till Ljusnarsberg. Först 1833 tog han hem pojken till Ljusnarsberg och sin familj. Där levde Adolf Victor som halvbror till sina nyfunna syskon i organistfamiljen ända fram tills de flyttade från socknen 1840.

    Men Adolf Victor var bara halvbror och fick som trettonåring inte följa med till Södertälje – han flyttade visserligen samma datum (1840-04-23) men med adress Lindesberg utan att där kunna hittas vart han tog vägen. Oklart om han ens stannat till där, då han tycks befinna sig i Stockholm senare under samma årtionde….

    Spår efter Adolf Victor finns att hitta i Stockholm, sex år sedan flytten från Ljusnarsberg, tas en yngling vid namn ”Adolf Fredrik Strömberg” in i arresten, den 30:e januari, 1846, men inte för något brott utan för att ha varit ”sjuk”. Där blir han kvar i 4 veckor då han fyra veckor senare under namnet ”Adolf Victor Strömberg” blir avförd till Kungliga Serafimerlasarettet på Kungsholmen (21:a februari 1846).

    Han blev intagen i januari efter att ha upptäckts på gatan sjuk, men i vilket tillstånd är oklart. Sedan till Serafimerlasarettet i slutet av februari – samt senare under året inskriven på Sal 4, Danvik Sicklaö i Stockholm. Ovan tyder på psykiska problem men inget säkert går att säga. Det finns en notering med frågetecken om att han kommit till Sthlm från Höle(!)

    1849 söker Adolf Victor ett betyg och försvinner från Danvik Sicklaö och historien…..

    Konsten (Konstgång)

    Konstgång (också kallad stånggång) är en äldre anordning för mekanisk kraftöverföring över kortare sträckor.

    Rödsot

    Rödsot var den historiska benämningen på dysenteri – en blodig intensiv tarminflammation – som lätt blir en epidemi då den är väldigt smittsam. 1840 tycks Ljusnarsberg drabbats av rödsot – ett hundratal avled och de allra flesta var unga under 15…

    Källor:

    Risinge (E) C:3 (1697-1823) Bild 456 / sid 905
    Ljusnarsberg (T) AI:15b (1820-1829) Bild 19 / sid 257
Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 35 / sid 496
Ljusnarsberg (T) F:5 (1817-1840) Bild 226
    Ljusnarsberg (T) B:4 (1826-1851) Bild 44
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1089 (1846) Bild 1600
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1089 (1846) Bild 1200
    https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/06_03984.pdf

  • 1840-03-08

    1840-03-08

    Knappt två månader har gått sedan det förra och första mötet på 1840-talet och stämman sammanträder med pastor Westerholm och det ledande skiktet i Ljusnarsberg igen. Det har hunnit bli mars i Ljusnarsberg där vårvintrar är den värsta perioden för de allra fattigaste: Förråden är slut och inget går att odla ännu för de ljusnarsbergare som lever ur hand i mun…


    År 1840 den 8:e mars hölls, efter förut skedd laglig på lysning allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1 Föredrogs herr A.G Anderssons vid Ljusnarsbergs Gård räkning uppå omkostnader efter dels avsägelse från lärarbefattningen, för bestridandet av läsningen å Myrbo skola under vårterminen 1839, uppgående till en summa av 84 riksdaler banco. Församlingens ledamöter vilka väl ansåg denna summa alltför hög när den vida överstiger beloppet av den åt landcasterläraren anslagna årliga lönen, ville dock såsom en gärd av sin erkänsla för herr Anderssons ådagalagda nit och skicklighet under den tid han vid nämnda skola undervisningen förestått, åt honom anslå en summa av 50 riksdaler banco, vilka medel beslöts bör av skolkassan utgå.

    §2 Uppå därom gjord anmälan beviljades åt nedanskrivna fattiga till hjälp uti deras nödställda belägenhet följande

    1. Per Janssons änka vid Fäbobacken 1/4 tunna råg

    2. Enkan Maria Persdotter från Elfshöjds skriftlag 1/4 tunna råg

    3. Gamla och ofärdiga drängen Anders Gunnarsson vid Hörks hytta 1/4 tunna råg

    4. Jan Jansson Sundberg från Stora Kumlan 1/4 tunna råg

    5. Anders Hansson vid Björkäng vilken angivits vara i så utblottat tillstånd att han ej äga det ringaste blida plagg att skyla sig med, skulle av byggnadskassan till detta behov uppfyllande erhålla medel och uppdrogs åt byggnadskassören herr patron Adler att därom draga förfång mot en summa af 13 riksdaler 16 S banco

    6. Pär Jansson vid Rälln vilken även om avsaknad av nödiga kläder, men ägde en fordran av Lars Samuelsson på Rälln varom likväl uppstått tvist skulle till dess den blive bilagd, förskottsvis av byggnadskassan anhålla understöd for ovannämnda ändamål.

    7. Förrymde så kallade Skrots kvarlämnade hustru Maja Jansdotter vid Tennkullen får 1/8 tunna råg

    8. Skomakaren Erik Ersson vid Tallåsen, som förlorat sin enda ko hade hos kyrkoherden anmält att få en stambok upprättad för att vid denna socken kunna söka någon hjälp i sin olycka. Men då kyrkoherden icke ansåg sig berättigad att utan församlingens hörande en dylik stambok utfärda anmäldes nu av honom detta ärende; och ansågo församlingens ledamöter det vara tjänligare att, i stället för beviljandet av stambok, tilldela Erik Ersson utav byggnadskassan 13 riksdaler 16 S banco.

    9. Åt Gerzelii hustru vid Gunnarstorp vilken under en tid av 3 veckor, skött och vårdat Sundbergs hustru vid Myrbo, som nu låg illa sjuk, beviljades 1 riksdaler per vecka vilket anslag även till den som hädanefter åtar sig Sundbergs hustrus skötsel under dess sjukdom bör erläggas.

    10. Oäkta möderlösa flickan Stina Lovisa Björnberg från Nya Vägs skriftlag, omkring 9 år gammal, skulle enligt sockenstämmans beslut av den 10:e november 1839, hos något beskedligt folk inackorderas till försörjning och uppfostran mot en ersättning av 13 riksdaler 16 S banco om året; och borde på lysning därom från predikstolen nästkommande söndag.

    11. Inhyses Erik Nilssons från Elgfall dövstumma son Erik, på 15:e året emottogs på ett års tid av Gustaf Ersson till försörjning och vård mot ersättning av församlingen med 13 16 S riksdaler banco.

    12.Begravningskostnader för värmlänningen Blank som avlidit vid Laggarbo, skulle när ingen upplysning kunde erhållas vilken församling denna man hörde, av fattigkassan erläggas med 3 riksdaler 16 S banco.

    Inspektor Söderfeldt vid Norra Bredsjön hade skriftligen anmält dagkarlen Jan Perssons änka därstädes till erhållande av något understöd av fattigmedlen. Men då herr Söderfeldt själv anmärkte att denna kvinna uti 10 års tid arbetat åt ägaren av Norra Bredsjön, herr brukspatron G. Eriksson på Ramsbergs bruk, ansåg församlingens ledamöter rättvist att nämndee herr brukspatron själv borde den ge försorg om Jan Persson änkas underhåll.

    §3. Till ledamöter uti detta års beredningskommitté, som sammanträder den 15:e nästkommande april uti sockenstugan, valdes herr postmästaren P.A Carlberg, på Abrahamsgård, herr inspektor A. Magnusson på Stjernfors, bergsbruksidkaren och handlaren herr J.F Behrling vid Sundet, häradsdomaren J. Adler på kyrkbacken, sexmannen Erik Jansson vid Stennäs och bergsman Jan Jansson i Viktorp.

    Sålunda beslutat och valt, uppläst och erkänt betyga a församlingens vägnar:
    J.D. Westholm Ordförande, Pastor
    Hindric Jansson vid Trumslagartorp
    J.W (…), J.F Boström båda från Tappen


    Kommentar

    Jan Jansson Sundberg (§2:4) föddes den 29:e maj 1800 som oäkta utan känd far i Stora Kumlan. Han var tidigt dömd ’som av sjukdom ofärdig’ och fick som fattighjon hysas in med fru och barn där det gick. Han fick tillsammans med hustrun Anna Matsdotter två barn; Stina och Per Gustaf Jansson Sundberg. Dottern Stina var vid tillfället 1480 fem år gammal. Hon var min morfars farmor…

    Redan i föregående sockenstämma (sex veckor tidigare), fick Jan Jansson Sundberg 1/8 tunna råg och är alltså fortfarande utblottad och kan ej försörja för sin familj – denna gång får han dubbelt så mycket som senast: 1/4 tunna råg. Samtidigt så finns inga förväntningar på frun och barnens sockengång, varför jag antar att rågen var avsedd att försörja alla fyra.

    Råg

    Spannmålet var den vanligast förekommande som odlades under 1800-talet och uppgick till en tredjedel av allt utsäde. En stor mängd köps årligen in till Ljusnarsberg och blir den valuta som ofta utbetalas som fattigunderstöd.
    Innan det metriska systemet infördes (1870-talet), så var en tunna med torra varors volym ca 125 liter, vilket innebär att en fjärdedels tunna motsvarar ca 30 liter. Denna volym i formen av rågkärnor torde vägt ca tjugo kg beroende på storlek och densitet. Omräknat i mald form skulle det ge rågkross och mjöl som motsvarade cirka tvåhundra rejäla portioner råggröt. Tre sådana gröttallrikar om dagen skulle ge tillräckligt med energi (1000 kcal) för att överleva (svältgränsen sägs ligga på ca 500 kcl/dygn). Ett tillskott på 1/4 tunna råg skulle räcka i ca 2 månader för en person utan annan kost tillhanda…

    Förrymde koldrängen Skrot (§7)

    Men här finns också många många fler utsatta som behövde stöd; änkan Maria Persdotter, Anders Hansson, Pär Jansson och den gamla ofärdiga drängen Anders Gunnarsson vid Hörks hytta och så vidare. En liten komplettering tarvar omkring kvarlämnade hustrun Maja Jansdotter som sökte understöd vid denna stämma;

    Maja gifte sig 1828, vid en ålder om 49, med den 16 år yngre Petter Jansson Skrot från Säfsnäs. Han kom till Ljusnarsberg närmast från Ramsberg året innan, där det finns en notering om avsaknad av konfirmation. Till Ljusnarsberg tycks han dock fått det förväntade prästbeviset för att kunna få rätten att flytta till annan socken. Petter Jansson Skrot benämns som ’mästersven’ i lysnings- och vigselboken, men detta tycks vara en egen konstruerad och förskönande omskrivning då han såväl före som efter endast haft uppgifter som kolardräng vid de smedjor han jobbat vid och inget om att vara mästersmedens närmaste man.

    I Ljusnarsberg får han arbete vid Hedens hammarsmedja där han är skriven med hustrun Maja, men redan 1832 händer något då han rymmer från socknen. Spår finns efter Majas man i Skinnskatteberg dit också Maja Jansdotter ansöker om prästbevis för att flytta till. En resa hon aldrig företar, men varför prästen tycks anta att det var dit mannen Petter Jansson Skrot rymt till. 

    Petter lämnar spår i kyrkböckerna i Njutånger och Ovansjö efterföljande de åren. I den sistnämnda socknen har han anställning 1836 men har också därifrån rymt. Till var vet ingen och han saknas i register över döda och begravna. Han försvinner helt ur tiden. Han lämnade Maja i Ljusnarsberg och där han sedermera varit skriven, har han hävdat att hustrun i Ljusnarsberg har ’avlidit’

    Hemma i Ljusnarsberg noterades Maja vara ’gift eller änka’ efter Petter…