Etikett: mossar

  • 1841-12-12

    1841-12-12

    Vägarna i socknen är urusla och då tack- och stångjärn transporteras på väg ner till Guldsmedshyttan så ställs det krav på underlaget. En renovering är kostsam och statsbidrag är inget att räkna med. En lantmätare får uppdraget att beräkna ett kostnadsförslag….

    År 1841 d. 12e Dec hölls efter 8 dagars förut därom skedd pålysning allmän Sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Upplästes di i sisthållne sockenstämma valde kommitterades förslag till vägarnas förbättring inom detta härad, så lydande:

    ” Efter å allmän sockenstämma förlidne söndag, fattat beslut sammanträdde undertecknade denna dag för att å församlingens vägnar avgiva yttrande om den genom herr kronobefallningsman Hasselström ankomna och i kyrkan upplästa från styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i riket till Konungens befallningshavande ställda skrivelse angående infordrade uppgifter 1; rörande de betydligare mossar och kärrtrakter vilka för närvarande är obegagnbara och för orten skadliga, men som genom utdikning kunde förbättras och sättas i begagnbart skick, samt 2; uppgifter om de för trafiken å de allmänna även som å de större stråkvägarna mest hinderliga och besvärliga backar samt större (…)vägar, m.m, vilka för vägfarandes bekvämlighet och i synnerhet för forors transporterande behöver anläggas eller i mer eller mindre mån upphjälpas. Vad sätt frågan om mossar och kärrtrakter vidkommer, har församlingen icke något gemensamt att företa, utan må bero på var och av jordägare enskilt, på vars mark mossar och kärr är belägna, att, till dessa uppodling, om lön eller bidrag av där till anslag ur statsmedel själv göra ansökning; Vad därnäst frågan om vägars förbättring och backars kringgående vidkommer så kommitterade vördsammast fästa uppmärksamheten å denna bergslags mycket kuperade mark, varigenom kommunikationen är försvårad av många branta backar, otroligt hinderlig för transporten av de tunga foror som dagligen i av för ortens huvudsakliga nåringsfång, bergshanteringen, måst gå fram och åter och så högt påkalla behovet av dels anläggande av en längre sträcka ny väg, för att undvika en serie av backar, såsom emot Högfors och Nya Kopparbergs kyrka, då den nya kunde begagnas för kungs- krono- håll- och gästgivarskjutsar, för foror och transporter av kol, malm och järn, både vinter och sommar, för så väl denna som angränsande bergslagens behov; vilket hittills icke varit möjligt utan måste nu begagnas en väg om sommaren och en annan om vintern, till mycken olägenhet för både vägfarande och väglottsägare, dels och kringgående av andra backar på där till passande ställen, men vilka nödiga förbättringar är över enskildas förmåga att verkställa utan bidrag av statens medel.”

    Remiss har blivit begärd på herr andre lantmätaren A. Ljungdahl att med biträde av behöriga ojäviga män över dessa vägförbättringar uppgöra charter och kostnadsförslag som i nästa vecka av honom företages å de vägar som den sena årstiden kan tillåta – de äro:

    Kringgående av Marcus- och Sahlbonäs backar på hjulsjövägen som löper åt Filipstad och Värmland å vilken väg nu värmlandsposten färdas och kruttransporter till Värmlands och andra läns behov måste fortskaffas och tackjärn forslas från denna till nämnda läns bergslag m.m.

    Den ovannämnda nya vägsträckan ifrån Nya Kopparbergs kyrka till Högfors vilken utom den allmänna nytta som medför även kommer att mycket underlätta rörelsen och tillverkningen vid flera hyttor och masugnar så inom som utom denna Bergslag.

    Å Ramshyttevägen, kringgående Södra bergsgårdsbacken, med någon (…) förbättringar därstädes. Den nämnda backen är den svåraste på vägen mellan Nya Kopparberget och Arboga, vilken Kongl. posten måste hit fortskaffas, utom mycket spannmål och viktualievaror för ortens behov, och därför påkallar förbättring som icke kan ske utan bidrag av statens medel.

    Vägen från Nya Kopparbergs kyrka åt Linde och Nora städer i samma predikament som de föregående men är den allmännaste som orten begagnar, dels för transport av spannmål coh viktualievaror dels för mångfaldiga andra ortens behov utom det stora gagnliga att ha en jämn väg för ortens tack- och stängers utförsel till Guldsmedshytte lastageplats.

    Charter och kostnadsförslag över nämnda vägar förbättring komma ofördröjligen inkommitterade så ock nu förbehålla sig å församlingens vägnar att efter sig företeende omständigheter nästa vår å tjänlig tid så inkomma med förslag till upphjälpande och förbättring av 2 ännu väsentlige och för ortens trafik och behov ganska nödiga vägar – de äro:

    Vägen från Nya Kopparbergs kyrka till Ställdalens masugn och därifrån vidare till Norra Hörks masugn, löper igenom en stor bebyggd del av socknen och är en större stråkväg, varpå tusendetal tackjärn samt spannmål och andra varor för ortens behov årligen transporteras, är lång och svår, nyttan över enskilds förmåga att sätta i gott stånd. Från Norra hörksbyn fordras fram till Lombergs och Grängesbergs gruvor en ny vägsträcka av ca 3/8 mil, på vilken i händelse av barvinter men ännu mer då genom svaga isar, sjöar och mossar blivit ofarbara, Hörks och Ställdalens hyttors malmbehov, utgörande omkring 10,000 lass årligen obehindrat kunna transporteras. Dessutom bliva därigenom en ny och gin kommunikation öppnad mellan västerbergslagen och Örebro län. Kostnaden till iståndsättande av denna väg upptas nu provisionellt till ca 6000 Rd.

    Ifrån Högfors gästgivargård till Grangärdes Rå, eller där Falu län vidtar omkring 3/4 mil allmän landsväg med mycket svåra och många backar utgörande enda kommunikationen mellan Örebro- och Falu län där krono- håll- och gästgivarskjutsar färdas, samt årligen 8 á 10 kruttransporter till åtskilliga län och Bergslag inom riket utom all annan frakt måste fortskaffas: och äro dessa backar till otroligt hinder för så väl det enskilda som allmänna. Kringgåendet av dessa upptagna även provisionell till 5000 Rd Banco. Från Grangärde Rå kunde vägen sedermera tagas över de så kallade Kopparhyttefallen in på Hällsjö och Snöå-vägen, vilken då blive jämn ända till Smedjebacken och de många och svåra backar på denna väg undvikes; vilket nödiga förslag kommitterade förmoda vederböras de i de socknar genom vilka vägen följer, taga anställt om, för att även av allmänna medel därtill erhålla understöd.

    Nya Kopparberget den 4:e December 1841

    G. Carlberg A. Magnusson
    J.E Eriksson Johan Häger
    C. Kronberg A. Andersson
    E. Segelström Erik Larsson

    Efter uppläsandet och någon överläggning beslöt församlingens ledamöter att detta förslag till betänkande angående vägarnas förbättring inom denna bergslagsort borde i sin helhet till Konungens befallningshavande ingå, för att vidare till styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i Riket översändas och tillträdde sig församlingens ledamöter att med (…) 1/3 av deltaga i den kostnaden för vägförbättringen.

    §2. Till Jan Erssons änka i Stenkärn beviljades under vintermånaderna 1/8 tunna råg och 1/8 tunna havre samt åt Jan Janssons änka från Pingstatorp med fyra små barn, 6/8 tunna råg och 6/8 tunna havre till den 1:a maj nästkommande.

    Sålunda överenskommet och beslutat, betyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande, pastor
    Eric Jansson Stennäs
    Eric Andersson i Wiken
    Johan Häger

  • 1841-11-28

    1841-11-28

    Det finns gott om mossar och myrar att dika ur, för att sätta mark i begagnbart skick, tillika vad man ska göra med vägarna. Stämman inser de behöver en kommitté för att ta frågan vidare….

    År 1841 d. 28:e November hölls allmän Sockenstämma med Ljusnarsbergs församling, efter derom skedd laglig pålysning med tillkännagivande av ämnena för överläggningarna.

    §1. Med anledning av Konungens befallningshavandes i länet infordrade upplysningar rörande så varde inom denna socken socken befintliga betydliga myrar, mossar eller kärrtrakter, vilka genom utdikningar kunna sättas i begagnbart skick som ock de å de stora stråkvägarna hinderliga och besvärliga backar m.m. vilka för vägfarandes bekvämlighet och i synnerhet för forors transporterande kunna kringgås eller borttagas, men vilka arbeten icke utan bidrag av statsmedlen kunna av ortens innevånare verkställas, hade sockenmännen blivit till idag kallade för att här över i allmän sockenstämma höras och sitt utlåtande avgiva. Efter någon överläggning beslöt församlingens nu (…) församlade ledamöter att för detta ändamål utvälja en kommitté vilken ägde att uppsätta förslag till betänkande i ovannämnda ämnen, vilka sedermera i allmän sockenstämma bör församlingens prövning underställa. Till ledamöter i denna kommitté vilken nästkommande lördag för omförmälda ändamål i sockenstugan sammanträder, valde:

    Herr inspektör A. Magnusson på Stjernfors

    För Ställdalens hyttelag Herr postmästaren C.A Carlberg på Konstdammen
    Nämndeman E. Segelström vid Västra Löffall
    För Hörks hyttelag Herr ingenjör L.S Edberg vid Dunderbo
    B: Erik Larsson i Norra Hörken
    För Högfors hyttelag Herr J.E Ericsson på Högfors
    Sexman J. Häger vid Finngruvan
    För Heds hyttelag Nämndeman E. Kronberg vid (..)lång och
    Anders Andersson i Körartorp

    §2. Till följe av Konungens befallningshavande i länet förlidna söndag uppläste kungörelse angående äskade upplysningar huruvida något sådant av ofördelaktig årsväxt m.m föranlett förhållande må inom någon församling förefinnas, vilket kan anses oundgängligen påkalla för de torftigare något särskilt understöd i avseende å fattigförsörjning och sjukvård eller beridande av arbetsförtjänst under instundande strängare årstid även som huruvida skörden så utfallit att inhemska spannmålstillgångarna kunna anses tillräckliga, samt i vidrigt fall, vad utöver samma tillgångar kan beräknas såsom erforderligt till införskaffande från utländsk ort, uppmanandes nu församlingens ledamöter att häröver yttra sig; varpå det svar avgavs att som denna församling äger en folkmängd av närmare 6000 personer, varav en stor del befinner sig i en torftig belägenhet, och då den säd som på denna ort årligen produceras, knappt är tillräcklig för (…) delen av socknens befolkning, så att årligen mera än 5000 tunnor säd måste från andra orter upphandlas, samt då det av de redan så högt uppjagade spannmålspriserna kunde slutas att årets skörd så väl på denna som även å de mest sädesproducerande orter varit ofördelaktig, så vore det visserligen för denna ort ett stort behov att utländskt spannmål finge införskaffas. För övrigt ansåg församlingens ledamöter att då bristen på spannmål blivit avhjälpt, tillfälle till arbetsförtjänst för de torftigare ej inom denna ort borde saknas.

    §3. Åt Jan Jansson Sundberg vid Stora Kumlan anslogs 1/8 tunna råg och 1/4 tunna havre.

    §4. Lars Bengtsson i Skarptäkt anhöll hos församlingen det därom måtte tillåtas på sina ägor skriva sin måg Carl Jansson vilken denne (…) med hustru och barn kommit från Ludvika. Församlingen lämnade härtill ett bifall under förutsättning att Lars Bengtsson så föranställer att dessa hans så nära anhöriga ej må falla församlingen till last.

    Sålunda valt, överenskommet och beslutat, intyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande, pastor
    Jan Erik Jansson på Östra Born
    Jonas Persson
    (….)