Barnmorskan vill omförhandla ersättning, vilken urvattnats av all fördyring som upplevs. Men stämman kan inte bifalla denna önskan. Däremot hittar de en mellanväg genom att erbjuda henne 4-5 stavrum huggen ved!
År 1841 d. 18 April hölls allmän Sockenstämma med Ljusnarsbergs församling, efter derom 8 dagar förut skedde laglig pålysning med ämnenas tillkännagivande
§1.Till revisorer som skola granska kyrkans, de fattigas, skolfondens, bokkassans, lasarettets samt byggnads- och fattigvårdskassornas räkenskaper, valdes: Herr Magnusson på Stjernfors, Handlanden J. Åkergren vid Norra Bergsgården och Nämndeman Anders Andersson i Körartorp.
§2. Att såsom socknens fullmäktig följa beväringsynglingarna till mönstringen i Ramsberg d. 23:e nästkommande maj, valdes bergsmannen Anders Andersson i Björkäng.
§3. Barnmorskan uti församlingen änkefru Eva Christina Nordgren hade till pastor inlämnat en ansökan om förbättrade löneförmåner så lydande:
”Ödmjuk anhållan
Sedan jag efter erhållen undervisning och inför Höglofs. Sundhetskollegium undergått behörig examen, samt denne respektive församling till medlem därav antagit mig såsom barnmorska hava sedan 30 år förflutit.
Min annalkande ålder gör att jag icke med ungdomlig färdighet nu mera kan förtjäna, vad som förr genom handarbete, såsom biträde till min lön jag förvärvat.
Tiderna hava jämte pris på livsmedlen förändrats och det icke till minst min samt fleras båtnad. Övertygad att den godhet varmed jag städse varit omfattad, ännu fordrar, vågar jag anropa den hedervärda församlingens ädelmodiga behjärtande, då jag i ödmjukhet föreslår att någon tillökning i mina lönevillkor måtte beviljas, jag kan icke föreslå, utan lemnar det till Respective församlingens gottfinnande. Övertygad att icke blifva förskjuten då åren nalkas och jag varder sägande de behaga mig icke.
Med förhoppning om bifall framhärdar m.m.
Ljusnarsberg d.15 April 1841
Eva Christ. Nordgren”
Pastor hemställde med anledning härav till församlingens omprövande om icke med hänseende till fru Nordgrens långvariga tjänstetid, henne kunde beviljas 4 a 5 stavrum ved istället för det vad som hon till förens haft av gruvans skattved, före socknens skattläggande, samt någon tillökning uti hennes obetydliga penninglön. Församlingens ledamöter härtill att de voro so tungt beskattade med utgifter att de ej kunde till fru Nordgrens begäran om lönetillökning lämna bifall, helst som de förmodade att hennes löneförmåner ej vore obetydliga.
§4. Med anledning av höglovliga Kungliga sundhetskollegiums skrivelse av den 8:e sistlidna mars och Landshövdingeämbetets meddelande där av uti kungörelse av den 26:e i samma månad hemställde undertecknad ordförande, till församlingens omprövande huruvida det kunde vara församlingens önskan och med dess sannskyldiga bästa överensstämmande att en av de extra provinsialläkare, för vilka rikets församlade höglovliga ständer anslagit en lön på stat av 250 Rd Banco årligen, bleve här stationerad. Församlingens närvarande ledamöter förklarade att de länge och genom tid efter annan inträffade olyckshändelser och härjande farsoter varit och blivit alltmer övertygade om behövligheten att ha en pålitlig och vederbörligen examinerad läkare boende inom socknen och att det således vore högst maktpåliggande begagna tillfället att hos Kongl. Majt i all underdånighet anålla att en av de nya extra provinsialläkarna måtte bli här stationerad. Under förhoppning att Hans Majt Konungen i nåder bifaller denna underdåniga bönfallan, förband sig församlingen att till den kronolön som till extra provinsialläkaren blivit anslagen bidra med etthundratrettiotre Rd 16 S Banco samt 25 stavrum ved; svaremot förutsattes att den blivande läkaren skulle utan någon särskild betalning tillhandagå församlingens utfattiga med läkarvård. Härjämte yttrade församlingen den önskan, så vida det vore med läkarkallet förenligt och ej emot lag stridande, härvarande sockenapotek måtte av den tillförordnad läkaren övertas och handhavas. För övrigt och som ämnets vikt fordrade ett moget övervägnade beslöt församlingen att för utarbetande av betecknande, som i detta maktpåliggande ärende borde till H. Mt Konungen ingå och gälla såsom Nya Kopparbergs församlings gemensamma önskan, välja en kommitté. Till ordförande i denna kommitté valdes herr bergmästaren B.G. Bredberg och till ledamöter församlingens kyrkoherde J.D Westholm, herr patron P.I Lundbom på Löfnäs, herr inspektor A. Magnusson på Stjernfors, handlanden herr J. F Behrling vid Sundet och nämndeman Anders Andersson i Körartorp. Församlingen förbehöll sig likväl att det av kommitté lade uppgjort förslag till betänkande skulle på allmän sockenstämma församlingen delgivas och dess prövning underställas.
§5. Till erhållande av något understöd ut ur församlingens fattigvårdskassa anmälde sig följande fattiga:
- Aron Schytt från Grönhult anhöll om något till kläder: Församlingen ansåg Schytt ännu icke sakna arbetsförmåga och trodde att om han ville iaktta ett ordentligt och sparsamt levnadssätt han väl ännu kunde både föda och kläda sig, utan att därmed behöva belasta församlingens fattigvård, varför ock hans begäran om understöd avslogs.
- Jan Jansson Pot från Rällsfall anhöll likaledes om någon beklädnadshjälp. Församlingen som redan fått vidkännas en icks obetydlig utgift för Jan Janssons nyligen avlidna hustru fann icke för närvarande något skäl att bevilja Jan Jansson det av honom begärda understöd; men lovade att när omständigheterna så kräva, skulle honom meddelas det bistånd som behovet kunde påkalla.
- Peter Persson vid Sandbacken vilken för sjuklighet en längre tid varit oförmögen att försörja sig och sina barn, anmäldes för närvarande ligga sjuk vid Kandla och vara i stort behov av något underhåll. Men behjärtande av hans beklagansvärda belägenhet beviljades honom för tillfället 1/2 tunna råg eller i dess ställe fem Rd Banco.
- Anders Erssons hustru vid Kisttjern vore av sjukdom sängliggande och för övrigt befinna sig i högst torftiga omständigheter. Åt honom anslogs en tillfällig hjälp av 1/8 tunna råg och 2 Rd rgs i penningar.
- Eric Anderssons änka vid Köhlsjöfall som hade fel på synen och vars medellöshet vitsordats av hemmansägaren Erik Jansson därstädes, beviljades likaledes för tillfället 1/4 tunna råg.
- Sundbergs hustru vid Myrbo hade 10 veckors tid varit till den grad sjuk att hon icke allenast mest beständigt hållas vid sängen utan ock under tiden måst skötas såsom ett barn. Med tillkännagivande av detta yrkade Jan Nilssons hustru vid Myrbo att församlingen ville för besvär och tidshållan med sjuka hustru Sundbergs skötsel giva henne ersättning. Församlingen tog hennes begäran i övervägande och beviljade henne 5 Rds för den tid hon hittills vårdat den sjuka hustrun samt lovade henne för fortfarande vård 2 Rgs i månaden. Till den sjukas underhåll anslogs 18 ps i veckan.
- Slutligen begärdes även understöd för Stephan Holms från Vikängen efterlämnade änka; och som hennes behov av underhåll blev av flera av de närvarande församlingens ledamöter intygat så beviljades henne för tillfället 1 åtting råg och 1 Rd Rgs.
Sålunda valt, beslutat och överenskommet betyga å församlingens vägnar
J.D Westholm Ordförande, pastor
P.I Lundbom
A. Magnusson
Kommentar
Stavrum ved till barnmorskan Lindgren – hur mycket var det?
Stavrum är ett äldre mått på mängd ved. Det har särskilt använts inom bergshanteringen, t.ex. för att kvantifiera den mängd ved som åtgick vid tillmakning. Storleken på ett stavrum har kunnat variera något, men var från 1620 vid Falu koppargruva i allmänhet 3 x 3 x 1 alnar.
En aln = 0,593808m fram till metersystemet infördes (1889). Ett stavrum innebär således ca 1,8m x 1,8m x 0,6m ≈2 kubik ved.
Stämmans förslag var till barnmorskan var att ersätta nuvarande ersättning i ved till 4-5 stavrum (≈ 8-10 kubikmeter ved)
Aron Schytt
Aron var en dräng från Löa, Ramsberg men som flyttade till Ljusnarsberg där han levde 1784-1847. Han var så kallad förstärkningskarl. Det var ett system som beslutades vid 1810 års riksdag vilket innebar att 50’000 man togs ut som förstärkning till befintliga regementen. Systemet upplevde starka protester och avskaffades. Titeln följde Aron till döden. Då som ”f.d förstärkningskarl”.
Han noterades som tiggare då han gick ur tiden och dog, med orsaken ”vattusot”
Ljusnarsberg (T) F:6 (1840-1856) Bild 16
Jan Jansson Pot
Peter Persson, Sandbacken
Peter fick aldrig hälsan åter, utan gick bort den 15:e juli samma sommar.
Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 426 / sid 888
Anders Erssons fru Lisa Andersdotter, i Kisttjärn
Hon var född 1772 och sängliggande i sjukdom detta år 1841. Hon levde till 1851, två år längre än sin man, då hon gick bort, 79 år gammal.
Eric Anderssons änka vid Kölsjöfall; Maja Zachrisdotter
Hon var född 1780-08-13 och blev änka för en halvannan vecka före denna stämma, då Eric gick ur tiden som 67-åring.
Sundbergs hustru
Se protokoll:
Stephan Holm vid Vikängen
Stephan Holms änka i Vikängen
Varken någon Holm eller en plats som heter Vikängen tycks finnas i socknen….
