Etikett: skola

  • 1839-01-06

    1839-01-06

    År 1839 den 6 januari hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter förut skedd laglig pålysning med tillkännagivande av ämnena för överläggningarna.

    §1. Undertecknad tillkännagav att herr kronolänsmannen N. Floding enligt kronofogden, (…) låtit idag till allmänn sockenstämma kalla sockenmännen uti denna församlingen för att ge dess uti besvären över den beslutna skolhusbyggnaden, icke deltagande ledamöter av de klagandes besvärsskrift, för att svaromål därpå uppge. Sedan såväl denna skrit som pastor herr kyrkoherden G. Godenius svaromål därpå, blivit upplästa, utsågs följande att hos Höga landshövdingeämbetet i Örebro på de övrigas vägnar avge förklaring över nämnda besvärsskrift neml: Herr patron N.G Lundbom på Löfnäs, herr inspektor J.G Lundqvist vis Stjärnfors samt häradsdomaren och sexmannen Johan Adler på Kyrkbacken. Besvärshandlingarna blev därefter till herr patron Lundbom avlämnade.

    Efter uppläsandet av pastors svar på besvärsskriften gjorde herr inspektor Magnusson vid Stjärnfors följande erinran vilken han ock begärde mätte ha i protokollet intagen neml; det att hans principal herr brukspatron Cederborgh ingalunda var emot pluraliteten av församlingens (…) att rum för skolan kunde beredas i någon av de förut härstädes befintliga allmänna byggnader och således kostnaden av ett nytt skolhus undvikas.

    §2. Tillspordes församlingens ledamöter om de ville till länslasarettet insända och där underhålla Per Svenssons från Örtjärn vansinniga son Jan. Härå gavs det svar att som Per Svensson (..) hemmansägaren och inbrukare i Hörks hytta borde han själv äga medel att underhålla sin son på lasarettet, varför församlingen för denna gång bestred allt deltagande däruti. Men skulle hans olyckliga son icke där efter första kuren bli botad, ville sockenmännen icke undandra sig att sedermera till hans underhåll å lasaretttet eller hospital, efter behov bidra.

    Sålunda överenskommet och, beslutat samt uppläst och justerat intyga på församlingens vägnar

    J.P Strandell.
    Komminster och ordförande under pastors frånvaro

  • 1844-05-19

    1844-05-19

    Skolläraren Nederdahl bor tillsammans med hustru i en kammare i sockenstugan och äskar ombyggnation av köket där, så han kan få en tvårummare…

    Protocoll hållet vid lagligen pålyst sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 19 maj 1844

    §1. Upplästes, godkändes och underskrevs kyrkans, de fattigas, skolfondens, Fromma Stiftelsens, bokkassans och lasarettets räkenskaper, varvid behållningen den 1:a maj befanns vara:

    Kyrkokassan
    Utstående kapital: 5415:32
    Obetalda räntor: 146-42:3
    Obetald kyrkskatt: 51-8-
    Kontant: 296-45-6
    Summa banco Rd: 5910:31,9.

    Fattigkassan:
    Räntebärande fordringar: 2293:16-
    Obetalda intressen: 45:23-5
    Kontant: 145:7-9
    Summa banco Rd: 2483:47,2

    Skolfonden:
    Utstående kapital: 2813:16
    Obetalda räntor: 51-14,4
    Kontant: 221:18,5
    Summa banco Rd: 3086– 10 rste

    Fromma Stiftelsen
    Utstående kapital: 1000-
    Räntan därå efter bevillningsavdrag, 57 Rd banco utdelad till 10 fattiga änkor:
    Summa banco Rd: 1000-

    Bokkassan:
    Behållning i böcker: 15:32.
    Kontant: 19:3,9
    Summa banco Rd: 34:35,9

    §2. Upplästes byggnadskassans räkenskaper för år 1843 varav befanns att:
    Influtna medlen utgjort: 1000-16-6
    Kassans skuld: 301-22-6
    Utbetalda medel: 1364-39

    Do do fattigvårdskassans influtna medel: 1171-17
    Utgifter: 1099-
    Kassans skuld: 19-42-6

    Alla dessa räkenskaper komma, att på den dag de valda personerna därtill äga ledighet och sig emellan överenskomma närmare genomgång och granskas.

    §3. Till bestridande av byggnadskassans utgifter beviljades en taxering av 60 organistlöner.

    I ordning att bli rotemästare voro följande vilka och därtill utnämndes:

    Bruks roten no 90 Norra bergsgården, handlanden J. Åkergren
    Hed do no 203 Kloten, bergsman Fredric Ericsson
    Norrsjö do no 327 Rälln, bergsman Lars Samuelsson
    Stjernfors do no 457 Tattartorp, postmästaren Claes Carlberg
    Ljusnars do no 391 Lilla Smedsberg, Krokfors bolag
    Ställbergs do no 264 Lilla Löfskogen, Per Gerzelii änka
    Hörks 1:a do no 90 Västra Elfshöjden, änkegrevinnan U. Mörner
    Hörks 2:a do no 10, Aflångshyttan, brukspatron J.N Ericsson

    §4. Delgav pastor församlingens ledamöter de av änkan Zetterberg hos höga landshövdingeämbetet över vägrad inflyttning i denna församling anförde och till förklaring ställda besvär. Åt herr inspektör Magnusson på Stjärnfors uppdrogs att å församlingens vägnar avgiva den äskade förklaringen: varför och handlingarna till bemälta herr inspektör nu överlämnades.

    §5. Sockennämnden, vilken från och med denna dag har sig ålagt att ombesörja allt vad hittills ålegat byggnadsdirektionen, anmodades nu att vid prästgårdarna anställa besiktning å tak och murar. Tillika beslöts att de bristfälligheter, som vid 1839 års ekonomiska besiktning å prästgårdarna anmärktes och uti protokollet däröver antecknades, böra denna samma avhjälpas: varemot med uppsättande av nytt redskaps- och vedbok uti kyrkoherdegården skulle till ett annat år anstå.
    I sammanhang härmed, upplästes ett av församlingens organist herr direktör G Nederdahl inlämnat skriftligt anförande, ord for ord så lydande:

    ”Vördnadsfullt anförande till valborgsmässosockenstämman med Ljusnarsbergs socken den 19:e maj 1844

    Med anledning av församlingens överenskommelse med en foregående sockenstämma att uti något bergslaget tillhörigt magasin inreda skolrum, varigenom beslutet att, för detta ändamål, upplåta sockenstugan, komma att förfalla; och undertecknad vilken i senaste fallet hoppats få begagna något av de övre rummen å sistnämnde ställe till boningsrum, således bliver lika trångbott som förut, får jag därför till församlingens benägna ombesörjande föreslå, det församlingen täcktes på sin bekostnad låta av dessa det till orgelnistens begagnande upplåtna köket till en mindre kammare och i det stället till köket lägga hälften av förstugan. Genom detta arrangemang blive väl några andra mindre förändringar nödvändiga, såsom trappans till övre våningen omflyttning m.m. men kostnaden därför blive efter min övertygelse ganska ringa. Min vördsamma anhållan vore därför det församlingen täcktes några av sockenmännen, vilka ägde att ta denna proposition i närmare betraktande och därtill uppgöra kostnadsförslag.
    Dessutom för jag även anmäla att golvet både i kammaren och köket äro ganska bristfälliga och utan underfyllnad; vilken bristfällighet vid samma tillfälle torde bli avhjälpt.
    Min mening är icke att onödigtvis betunga församlingen, men de flesta känna säkert min hur min kära hustrus hälsa är beskaffad, att hon nämligen oftast måste vara sängliggande. Vid många tillfällen har sockenborna behov att besöka mig; huru besvärande är det då icke både för dem och min hustru att nödgas inlåta dem i ett sjukrum.


    Ljusnarsbergs sockenstuga, den 18:e maj 1844. G Nederdahl”

    Efter uppläsandet härav förklarade församlingens ledamöter att de ganska väl insåg att orgelnisten är mycket trångbodd och att för den skull direktör Nederdahls begäran vore billig; men att församlingens ledamöter icke nu kunde fatta något bestämt beslut i avseende på de av herr direktören projekterade förändringarna av kökets avdelande m.m.


    §6. Fråga om blivande skolrum väcktes nu ånyo. Härvid yttrade en del ledamöter, att den frågan redan genom det å valborgsmässockenstämman förlidet år fattade beslut vore avgjord. Andra åter trodde, att ett föregående beslut väl borde hållas i helgd – men då i och för ett fattat besluts verkställande under ett helt års förlopp ingen ens förberedande åtgärd blivit vidtagen, vilket vore händelsen beträffande skolrummet, kunde och borde frågan oberoende av det föregående beslutet åter upptas och ventileras.
    Pastor hemställde på grund härav om icke undersökning borde hållas med avseende på lämpligheten såväl av sockenstugebyggningens inredning till skolhus som ock på det sedermera väckta förslag, att till skolrum inreda det gruvstugan vidbyggda magasin eller bod då i händelse det senare projektet skulle befinnas full ändamålsenligt och medföra mindre kostnad än förändringen med sockenstugan, det borde väljas. Efter någon stunds överläggning härom, beslöts, att utvälja vissa sockenmän, vilja ägde nog insikt och erfarenhet kunna bedöma lämpligheten av så väl det ena som det andra förslaget, som ock för bägge uppgöra ett ordentligt kostnadsförslag. Härtill valdes och anmodades herr bergspatron P.J Lundbom, herr postmästaren Claes Carlberg och inspektören A. Magnusson. Sedan dessa herrar benäget åtagit sig detta uppdrag anmodades de jämväl taga herr Nederdahls, härovan intagna förslag i betraktande. Så snart bemälda herrar uppgjort de äskade kostnadsförslagen och tillika avgivit sitt utlåtande över det ena förslaget företräde framför det andra, borde innan saken till slutligt avgörande å sockenstämma föredras, ortens allmänt värderade och vördade domhavande herr bergmästare B.G Bredberg och herr häradshövdingen Fr. Welin vinna del av förslaget och underättas om församlingens önskan i avseende på skolrums inredande antingen uti sockenstugan eller ock i gruvstugebyggningen, så det dessa herra måtte äga tillfälle härom yttra sina tankar, och till de projekterade förändringarna lämna deras biffall. Man vore visserligen genom en mångårig erfarenhet av bemärkta högädla herrars välvilliga och nitiska bemödanden för detta bergslag och härads samma bästa övertygad att de även i förevarande fall gärna skulle för det goda ändamålets vinnande, ett inom socken ordnat skolväsende, gå församlingens önskan till mötes; men ansåg det likväl vara en skyldig gärd av denna högaktning och tillgivenhet, som dessa herrar förtjäna och äga, att de underrättas om de förändringar man tänkt vidta med tingsbyggnaderna.


    §7. Föreslogs av nämndeman Segelström i Västra Lövfall att inom varje skriftlag välja en pålitlig person, som icke allenast ägde håg och förmåga att vaka över sedlighetens och god ordnings hållande inom skriftlagen utan även emot en skälig ersättning vore skyldig att vid de årliga brandsynerna biträda. Pastor och flera med honom ansåg detta förslag ganska välbetänkt och av behovet verkligen påkallat; men som saken icke för närvarande fann ett allmännare bifall lämnades den tills vidare oavgjord.

    §8. Tillkännagav ordföranden, att flera församlingsledamöter inför honom beklagat sig, däröver att fattigförsörjningen efter det senast uppgjorda reglementet vore allt för betungande, synnerligast under för handen varande allmänna penningbrist; att det vore högst av nöden att söka få fattigförsörjningen ställd på en annan fot. En och annan yrkade väl, att det sätt varpå de fattiga nu försörjas vore icke allenast det lämpligaste utan det som med möjligaste rättvisa drabbade dem vilkas skyldighet det är delta uti de fattigas försörjande: men all den stund de flesta tycktes yrka motsatsen ansåg pastor sig befogad föreslå församlingen utvälja vissa deputerade för utarbetandet av förslag till ett om möjligt ändamålsenligare sått än nu varande att försörja de fattiga.
    Propositionen antogs och valdes till utgörande av en kommitté för ett sådant förslagsupprättande:

    Kyrkoherden J.D Westerholm
    Komminister vice pastor J.P Strandell
    Postmästaren C. Carlberg
    Kassör J. Adler
    Inspektören E.G Bergman
    Ingenjören F.G Ericsson
    Nämndemannen Anders Andersson i Körartorp
    Inspektören A Magnusson
    Hemmansägaren Jan Andersson i Skomakarbäcken
    Bergsman Jan Jansson i Viktorp
    Nämndeman Eric Segelström i Västra Lövfallet

    Denna kommitté borde inom medlet av nästkommande juni månad och på den dag pastor därtill från predikstolen kungör sammanträde på sockenstugan, då tillika det åligger varje ledamot att till dess ha uppgjort det förslag han anser bäst och lämpligast vara.

    §9 1. Carl Janssons änka från Svartviks såg (…), själv personligen närvarande, hade uti en ingiven och till sanningsenligheten av flera trovärdiga personer styrkt, skrift beklagat sin stora nöd och anhöll om något understöd. Församlingen beviljade för den skull henne ett tillfälligt understöd av 1/4 tunna råg och 1/4 tunna havre.

    2. Nybyggaren Anders Larsson från Lilla Kumla hade likaledes uti ingiven och om förhållandets verklighet bestyrkt skrift begärt någon hjälp till sin vansinniga sons Jan Fredrics försörjande och vårdande. Församlingen kunde icke för närvarande bevilja honom något understöd, men ville vid möjligen blivande förändring med fattigvården ha hans anhållan i åtanke.


    3. Avlidna skräddaren Eric Hinderssons änka vid Bredsjönäs anhöll genom skriftlaget uppsyningsman om hjälp av församlingen. I avseende på hennes begäran beslöts att med beviljande av understöd för henne dröja till dess ytterligare styrkt bliver, att hon av understöd är i verkligt behov.


    4. Eric Larsson vid Källkärn änkas dotter, Gretha Lisa, anmäldes vara i behov att komma till Loka hälsobrunn. Och som hon vore alldeles medellös och tillika oförmögen att kunna gå till Loka beviljades henne skjutspenningar till och från brunnen samt den vanliga brunnslasarettsavgiften 2 Rd Banco, vilket allt skulle av församlingens fattigvård utgå.


    5. Anders Carlssons vid Vintermossen, begäran om förhöjd betalning för fattighjonet: Änkan Stina Ersdotters vårdande och försörjande avslogs.

    Sedan icke något vidare var att anföra upplöstes sockenstämman.

    J.D Westholm, ordförande, pastor
    Erik Segelström
    A. Magnusson
    E.G Bergman

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol, söndagen den 23 juni 1844 av J.D Westholm

  • 1844-04-28

    1844-04-28

    Den av staten pålagda skyldigheten om att hålla skola belastar sockenstämman – det kommer kosta mycket pengar…

    År 1844 den 28 april hölls, efter 14 dagar förut därom med överläggningsämnenas tillkännagivande skedd pålysning, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Till underdånig åtlydnad av Kongl. Majts till Västerås stifts biskop ankomna cirkulärbrev av den 15 februari och 7 mars 1844 och till följd av herr doktorns, biskopens och kommendörens därpå grundade till stiftet alla pastorer avlåtna cirkulärskrivelse av den 30:e nästlidna mars, med anmodan, att, var inom sitt pastorat å utlyste allmänna sockenstämmor höra församlingarna huruvida de vore i behov av och äskade understöd av allmänna medel för att ordna deras skolväsende i enlighet med nådiga stadgan från predikstolen skedd kungörelse med ämnets tillkännagivande, denna, Ljusnarsbergs församlingsledamöter samlade till allmän sockenstämmas hållande för att uti förberörda riktiga ämne sina tankar tillkännagiva. Till en början uppläste nu pastor ånyo Den Nådiga Stadgan om Folkundervisningen den 18 juni 1842 och förbemälda nådiga cirkulärbrev av den 15 februari och 7 mars innevarande år, varefter han med avseende på reglerandet folkundervisningen inom denna socken och med ledning av den i nåder fastställda tabell över uppgifter för ordnandet av folkskolväsendet inom församlingarna till besvarande framställda följande frågor:

    1. Hur stor är denna församlings största längd och bredd? Något fullkomligen bestämt kunde icke i detta fall uppgivas; men ifrån den i norr längst bort och emot Grangärdes råskillnad beläget (…) Stenharn till Axsjön där i söder längst bort och intill Lindes råskillnad belägna är circa 4 mil. Socknens bredd från öster till väster – eller ifrån Källkärn belägen närmast intill Ramsbergs, till Ufberg, beläget intill Hällefors och Hjulsjö råskillnad – anses vara 2 1/2 mil.
    2. Hur många hemman utgör socknen? Vid senaste skatteläggningen eller då bergsfrälsefriheten för detta bergslag upphörde, lades hela socknen uti hemmantal. De sålunda uppkomna nya hemmanen äro 32 och när därtill läggas de 5 5/8 från äldre tider skattlagda, så blir summan 37 5/8 hela hemman: Vilka är i större och mindre till och med uti 81/10,880 delar sönderstyckade. Alla hemman är såvitt man känner, oförmedlade.
    3. Behövs uti den fasta, vid kyrkan belägna, skolan någon mera lärare än den förut antagna och med betyg om skicklighet försedd, församlingens organist direktör Nederdahl? Församlingen förklarade att en lärare vore tillräcklig för denna skola, där växelundervisningsmetoden begagnades och där allenast de barn vilkas hemvist äro belägna inom 1/2 mil från kyrkan, kunna infinna sig (antalet av barn i denna skola är vanligtvis mellan 20 och 20, sällan något där utöver).

    Enär således ett, i avseende till socknens folkrikhet, ringa antal barn begagna undervisningen i den vid kyrkan belägna fasta skolan, hemställde ordföranden om det icke vore av nöden att flera antingen fasta eller ambulatoriska, med vederbörligen examinerade och godkända lärare försedda skolor inrättades? Därtill församlingens ledamöter svarade, att visserligen det behövdes fler skolor inom socknen, men att inrätta någon mer fast skola vore helt och hållet utan ändamål, all stund här icke, undantagandes vid och närmast omkring kyrkan, finnas några större byalag utan för det mesta enstaka gårdar och uti de så kallade byarna vanligen två a tre högst fyra a fem åboer och att på flera trakter inom socknen är byarna emellan 1/2 a 3/4 mil nästan alldeles obanade vägar. Till följd härav aldrig på något ställe ett större antal barn kunna samlas att på en gång njuta gemensam undervisning.


    Med avseende på detta lokala och oavhjälpliga förhållanden ansågs omöjligt att inom denna folkrika vidsträckta och fattiga socken ordna skolväsendet i fullständig överensstämmelse med förbemälda Kongl. Majts nådiga stadga. Församlingen förklarade likväl det vara dess högsta önskan och skulle bliva dess oavlåtliga bemödande att efter förmåga draga försorg om det uppväxande släktets upplysning och sedliga förbättring. detta ansåg församlingen lämpligast kunde därigenom vinnas, att flera, fyra a fem, för ett sedligt och kristligt uppförande kända personer, hugade att åtaga sig barnundervisningskallet efter av skolstyrelsen med dem anställd prövning och befunnen skicklighet utvälja och befullmäktigas, att emot en billig framdeles bestämt avlöning, var och en inom ett visst för sig bestämt distrikt, hålla skola, på det sätt att när undervisningen fortgått 2 a 3 månader på ett ställe, skolan flyttades till en annan trakt inom distriktet. Vad åter den av pastor gjorda hemställan om icke de personer, som sålunda få sig barnundervisningen anförtrodd, borde ha genomgått något skolseminarium och vara därifrån med betyg ägande skicklighet försedde svarades, att (…) personers avlönande skulle mångdubbelt överstiga församlingens förmåga och göra det till en omöjlighet, att med föda och kläder underhålla det stora antal fattiga barn, som inom denna församling förefinnes. Det ansågs vara nog om dessa byskolmästare någon tid deltog uti undervisningen i den inom socken varande fasta skolan och under därvarande lärarens tillsyn och ledning inhämtade skicklighet undervisa uti alla de läroämnen, som den nådiga skolstadgan bestämmer såsom det minsta kunskapsmått barnen måste inhämta, vilket kunskapsmått även ansågs vara fullt tillräckligt för allmogen eller arbetsklassens behov. Dessutom stod det öppet för var och en, som därtill hade håg och egna tillgångar, hålla sin barn i den fasta skolan, där en vidsträcktare undervisning meddelas.

    I sammanhang härmed frågade varifrån tillräckliga medel till så väl skollärares avlöning som ock till de fattiga barnens underhåll under skoltiden skulle erhållas? Efter någon stunds överläggning härom beslöts att sedan den av framlidne kyrkoherden Eric Hammarström och åtskilliga församlingsbor år 1811 grundlagda av högst salig hans Kungliga Majestät konungen Carl XIV Johan vid högst densamma resa år 1819 genom denna socken med en förärad gåva av 400 Rd Banco förstärkta skolkassa uppgått till en summa av 3000 Riksdaler banco, varav 2813 Rd 16 S Banco vore emot laglig ränta utlånade, skulle icke något av väntan vidare läggas till kapitalet utan användas oavkortad till skolans behov av nödiga läroböcker, tabeller ,, och till läraren i fasta skolans avlöning.


    Lärarens i fasta skolan löneförmåner ännu ej fullkomligt reglerade hava hittills utgått med utur sockenkassan (… genom årlig taxering) 2 tunnor råg, 1 tunna korn och 1 tunna havre; ur skolkassan med 50 Rd Banco lön och 6 Rd samma mynt (..)medel samt 4 S Banco i veckan för varje barn vars föräldrar icke kunna betala den eljest vanliga veckoavgiften 12 S Banco – varjämte han enligt en av herr brukspatron och riddaren E.A. Cederborgh avgivna skriftliga förbindelse årligen från Stjärnfors bruk erhåller 13 Rd 16 Rgs Banco, åtog sig församlingen till skolväsendets ordnande och underhållande en årlig personlig avgift av 4 S Banco på varje mantalsskriven skatteskyldig person. Om uppbörden av dessa medel skulle kronofogden i fögderiet anmodas att emot ett skäligt uppbördsarvode, dra försorg och de influtna medlen till skolkassans förvaltare så tidigt sig göra låter, överlämna. Den sålunda åtagna personliga avgift beräknades böra, efter skedd avkortning och uppbördsarvodets erläggande uppgå till en summa av 200 Rd Banco. Som denna summa ansågs behövlig om icke otillräcklig till fattiga barns underhåll under deras skoltid, beslöts att till de föreslagna 4-5 barnlärares avlöning i underdånighet hos Kongl. Majt anhålla om 200 Rgs Banco årligt understöd av statsmedel. Såsom stöd för denna sin underdåniga begäran vågade församlingen underdånigast åberopa att inom denna socken utgöres största personalen av landbönder, torpare, backstugesittare, gruv- och hyttarbetare, samt inhyseshjon. Större delen utfattiga att den närvarande svåra konjunkturen för bergshanteringen, ortens nästan enda näringsfång, vållar om icke snart ett för järnhanteringen lyckligare förhållande inträffar, allmän fattigdom.     I avseende på skol(…) anskaffande; projekterades att därtill inreda den ena av (…) eller magasinen vid gruvstugan, Men beslut därom skulle framdeles och efter skedd (…) fattas.


    §2. Till ledamöter uti årets taxeringskommitté, vilken å sockenstugan sammanträder den 6:e nästkommande juni valdes, utom församlingens pastor: Postmästaren Claes Carlberg på Konstdammen, handlanden J.F Behrling vid Sundet, inspektör Magnusson vid Stjärnfors, herr Carl Ericsson på Laxbro, nämndeman Eric Segelström vid Stora Lövfall, bergsman Jan Jansson i Viktorp, sexman Eric Jansson på Östra Born och nämndeman Anders Andersson vid Grönhult.


    §3. Till revisorer vilka detta år böra granska kyrkans, de fattigas, skolfondens, Fromma Stiftelsens, bokkassans och lasarettets, ävensom byggnads och fattigvårdskassans räkenskaper valdes herr postmästare C. Carlberg, herr inspektör A. Magnusson och nämndeman Eric Segelström.


    §4. Till sockenfullmäktig vid mönstringen med denna sockens beväringsmanskap den 11 i stundande maj valdes bergsmannen Anders Andersson vid Björkäng.

    Sålunda överenskommet, beslutat och valt, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,

    J.D Westholm, ordförande

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol den 27 juni 1844, betygar
    Ex officio J.D Westholm

  • 1840-04-03

    1840-04-03

    Sockenstämman har samlats ett kort möte på en fredag, där endast en enskild punkt finns på dagordningen: Huruvida en avskedskollekt till den avflyttande organisten P.A Sohlfeldt ska anordnas?

    Men vem var organisten Per Adolf Sohlfeldt och var kom han ifrån? Några korta rader om ett särskilt avsked i gudstjänsten har också livsöden bakom – berättelser bakom historien…

    Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 3:e april 1840

    §1 Uppå därom gjord anmälan beviljades enhälligt av församlingens närvarande ledamöter en avskedskollekt åt den avflyttande organisten P.A Sohlfeldt att uppbäras å högmässan den 19:e i denna månad.

    Sålunda beslutat intyga på församlingens vägnar:

    J.D Westholm Ordförande

    Kommentar:

    Per Adolf Sohlfeldt var född 1804 i Risinge, Östergötland och kom till Ljusnarsberg 1828 som vice organist i församlingen. Efter några år träffade han sex år yngre Maria Andersdotter som kom från Grönhult. När han fick tjänsten som ordinarie organist fick han också boende i ett rum i sockenstugan dit han och hustrun flyttade tidigt 1830-tal.

    De fick tre barn tillsammans, som föddes i sockenstugan:

    1. Emelie Augusta (f: 1831-07-12) blev endast sju år då hon dog den 18:e maj, 1839 (död av vådelig händelse, krossad av konsten).
    2. Richard 1833-06-30
    3. Axel Sebastian  (f: 1837-05-02) gick ur tiden som tvååring den 13:e augusti, 1839. (rödsot)

    Per Adolf och hustrun Maria och sonen Richard flyttar till Södertälje den 23:e april 1840 och detta belut är det som föranlett avskedskollekten som församlingen vill ge till sin avflyttande organist. Adressen som var Södertälje dit familjen flyttade 1840, var egentligen Klockaregården i Hölö (som sedermera uppgår i Södertälje kommun) där husfadern fått uppdraget som organist.

    Sonen Richard Sohlfeldt, född i Ljusnarsberg hade ärvt sin fars musikaliska talang och blir sedermera musiklärare i Uppsala.

    Men det finns ytterligare en person i ekvationen Sohlfeldt som i slutet också har en koppling till Hölö som vi tar från början:

    Barnhusbarnet Adolf Victor Strömberg Sohlfeldt

    Per Adolf Sohlfeldt har tidigare, innan Ljusnarsberg, fått en son före äktenskap med okänd kvinna, Adolf Victor (f: 1827-08-17, Stockholm). Modern okänd men Per hade erkänt honom som sin. Oklart vad som hänt med modern eller situationen i stort, men Per satte sin oäkta son på Barnhuset i Stockholm dit han betalade 12 Rd/år för pojkens uppehälle och flyttade till Ljusnarsberg. Först 1833 tog han hem pojken till Ljusnarsberg och sin familj. Där levde Adolf Victor som halvbror till sina nyfunna syskon i organistfamiljen ända fram tills de flyttade från socknen 1840.

    Men Adolf Victor var bara halvbror och fick som trettonåring inte följa med till Södertälje – han flyttade visserligen samma datum (1840-04-23) men med adress Lindesberg utan att där kunna hittas vart han tog vägen. Oklart om han ens stannat till där, då han tycks befinna sig i Stockholm senare under samma årtionde….

    Spår efter Adolf Victor finns att hitta i Stockholm, sex år sedan flytten från Ljusnarsberg, tas en yngling vid namn ”Adolf Fredrik Strömberg” in i arresten, den 30:e januari, 1846, men inte för något brott utan för att ha varit ”sjuk”. Där blir han kvar i 4 veckor då han fyra veckor senare under namnet ”Adolf Victor Strömberg” blir avförd till Kungliga Serafimerlasarettet på Kungsholmen (21:a februari 1846).

    Han blev intagen i januari efter att ha upptäckts på gatan sjuk, men i vilket tillstånd är oklart. Sedan till Serafimerlasarettet i slutet av februari – samt senare under året inskriven på Sal 4, Danvik Sicklaö i Stockholm. Ovan tyder på psykiska problem men inget säkert går att säga. Det finns en notering med frågetecken om att han kommit till Sthlm från Höle(!)

    1849 söker Adolf Victor ett betyg och försvinner från Danvik Sicklaö och historien…..

    Konsten (Konstgång)

    Konstgång (också kallad stånggång) är en äldre anordning för mekanisk kraftöverföring över kortare sträckor.

    Rödsot

    Rödsot var den historiska benämningen på dysenteri – en blodig intensiv tarminflammation – som lätt blir en epidemi då den är väldigt smittsam. 1840 tycks Ljusnarsberg drabbats av rödsot – ett hundratal avled och de allra flesta var unga under 15…

    Källor:

    Risinge (E) C:3 (1697-1823) Bild 456 / sid 905
    Ljusnarsberg (T) AI:15b (1820-1829) Bild 19 / sid 257
Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 35 / sid 496
Ljusnarsberg (T) F:5 (1817-1840) Bild 226
    Ljusnarsberg (T) B:4 (1826-1851) Bild 44
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1089 (1846) Bild 1600
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1089 (1846) Bild 1200
    https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/06_03984.pdf