Författare: Lars

  • Anders Magnusson (1791-1853)

    Anders Magnusson (1791-1853)

    Anders Magnusson var född i Filipstad 1791-09-15 och fick rimligen möjlighet till utbildning som gav förutsättningarna för hans karriär som bokhållare och sedermera inspektor.

    Hans resa går via Axberg och Tångeråsa herrgårdar i Örebro län som bokhållare, till Fellingsbro vid bruken Stensta och Hosta som inspektor. Där bor brukspatronen och ägaren till Stjernfors gård,Eric Reinhold Cederborgh vilken vi kan anta erbjöd Anders uppdraget. Anno 1832 åtar han sig uppdraget som inspektor på Stjärnfors åt brukspatronen var han kommer stanna i 12 år. Med sig hade han hustrun Anna Larsdotter Bergman och fyra barn.

    Som central auktoritet och talesman för brukspatronen på Stjernfors, deltar Anders vid Ljusnarsbergs sockenstämmor under mitten av 1830- till mitten av 1840.

    1844 dör hans hustru Anna Bergman och hans vuxna barn flyttar åt olika håll. Däribland den 23-åriga sonen Johan August som nyligen gift sig med hushållerskan Anna Lisa Ersdotter (1818) från Nora. Paret bosätter sig på Västra Nybygget, nära Ljusnarsnäs på vägen mot Hjulsjö. Den före detta inspektorn på Stjernfors följer med och bor där fram till sin död 1853, 62 år gammal.

    Screenshot

    Stjernfors herrgård

    Stjärnfors bruk

    Av Okänd – Foto efter gammalt vykort., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4951907

    Filipstad (S) C:7 (1779-1809) Bild 107 / sid 207
    Tångeråsa (T) AI:4 (1812-1825) Bild 76 / sid 70
    Dylta bruksförsamling (T) AI:2 (1808-1829) Bild 150 / sid 144
    Fellingsbro (T) AI:18e (1826-1835) Bild 109 / sid 103
    Fellingsbro (T) AI:18e (1826-1835) Bild 72 / sid 66
    Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 372 / sid 834
    Ljusnarsberg (T) AI:17c (1841-1851) Bild 377 / sid 943
    Fellingsbro (T) AI:18e (1826-1835) Bild 72 / sid 66
    Ljusnarsberg (T) AI:17c (1841-1851) Bild 377 / sid 943
    Ljusnarsberg (T) AI:17c (1841-1851) Bild 368 / sid 934

  • Per Israel Lundbom (1791-1867)

    Per Israel Lundbom (1791-1867)

    Per Israel Lundbom var född i Lindesberg flyttade till Ljusnarsberg 1824 och bodde på Löfnäs, som fadern köpt redan 1789. Som handlare och disponent på Löfnäs var han också inbegripen i affärer och hade andelar i gruvnäring (4/64 andelar i Kopparbolaget) och den gryende industrin, varför titeln brukspatron tillämpades efter några år i socknen.

    Han hade en central roll i sockenstämman och samhället som en av de tongivande personerna.

    Per Israel hade flera fosterbarn genom livet men gifte sig aldrig förrän när han var 76 år. Bröllopet stod den 26 februari 1867 med hans hushållerska Beata Olsdotter på Löfnäs. Då hon också var mor till ovan nämnda fosterbarn, så kanske det går att anta att Per Israel var fadern men inte ville eller fick gifta sig med henne tidigare (?) och med ingånget äktenskap försäkrade barnen ett arv. Tre veckor efter bröllopet gick Per Israel Lundbom ur tiden.

    Löfnäs på Finnhytte rote

    Löfnäs låg mitt emot Finnhyttan på norra sidan av Garhytteån.

    ”Karaktärsbyggnaden var försedd med järntak och urverk, som upplystes under den mörka tiden. Arealen utgjorde på 1860-talet 5060 tunnland, fördelade på 2 21/340 hemman med 23 torp och nybyggen, ägande 5 fjärdedelar i Hörks hytta och 1 1/4 dito i Högfors, hvilka masugnar för gårdens räkning tillverkades 15 á 1800 skpd tackjärn, dessutom andel i Bånghammar, 1/16 i Kopparverket, hela norra Hörks och hälften i Finnhytte kvarn.” (Hult, 1918, s.373)

    Löfnäs gård idag

    Bild från Finnhyttebron

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Lindesberg (T) AIc:7 (1816-1825) Bild 105 / sid 101
    Ljusnarsberg (T) AI:15a (1820-1829) Bild 168 / sid 157
    Ljusnarsberg (T) AI:16a (1830-1841) Bild 307 / sid 291
    Ljusnarsberg (T) F:9 (1863-1877) Bild 74
    Ljusnarsberg (T) AI:20a (1872-1881) Bild 113 / sid 106
    Ljusnarsberg (T) EI:6 (1863-1876) Bild 27

  • Ernst Lennart Hammarström (1878-1889)

    Ernst Lennart Hammarström (1878-1889)

    Ernst Lennart Hammarström föddes på kyrkoherdegården i Berg, Västmanland (mitt emellan Sala och Fagersta), 1821-01-06. Fadern och kyrkoherden fick ett nytt uppdrag och familjen flyttade till Norberg där Ernst sedan växte upp. Under 1840-talet var han som tjugoåring sin faders vice komminister i församlingen. Fadern dör 1843 och de närmaste åren efter, flyttar barnen hemifrån och änkan flyttar till Västerås.

    Ernst hamnar i Nora som vice pastor och träffar där sin hustru Ingeborg Maria Sundell (f:1831) med vem han gifter sig med 1856. Paret flyttar till Dingtuna utanför Västerås. Familjen växer och ett nytt uppdrag väntar i Ljusnarsberg dit de flyttar 1866. De första åren är han formellt komminister men enligt Hults Ljusnarsbergs krönika, så var den dåvarande kyrkoherden Johan Alexander Söderberg begiven på starka drycker, varför hans vice pastorsroll egentligen var en kyrkoherdes i frånvaron av den ordinarie, de första 12 åren. När föregångaren går ur tiden blir Ernst Lennart som enda sökande, kyrkoherden för socknen fram till sin död 1889.

    ”I tio år höll han ut med tjänsten, men förbrukade under trägen kräfvande tjänstgöring sina krafter i förtid” (Hult, s.204)

    Källa: https://runeberg.org/strokirk/2/0237.html

    Källor:

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Berg (U) AI:7 (1821-1831) Bild 61 / sid 55
    Norberg (U) AI:11b (1830-1839) Bild 130 / sid 124
    Nora bergsförsamling (T) AI:14c (1841-1850) Bild 120 / sid 3
    Nora bergsförsamling (T) AI:15a (1851-1861) Bild 9 / sid 4
    Dingtuna (U) AI:18b (1856-1865) Bild 174 / sid 406
    Dingtuna (U) AI:18b (1856-1865) Bild 182 / sid 414
    Ljusnarsberg (T) AI:19d (1862-1871) Bild 16 / sid 737
    Ljusnarsberg (T) AI:20a (1872-1881) Bild 8 / sid 1
    Ljusnarsberg (T) AI:20d (1872-1881) Bild 22 / sid 733
    https://runeberg.org/strokirk/2/0237.html

  • Johan Alexander Söderberg (1841-1877)

    Johan Alexander Söderberg (1841-1877)

    Denne Johan ersatte den föregående Johan (Westholm) 1841 och var kyrkoherde fram till sin död 1877. Hult beskriver hans eftermäle vara något negativt, inte minst för hans benägenhet på starka drycker då han ”(…) förföll allt mer och mer i dryckenskap, så att han de sista 12 åren af sin tjänstetid åtnjöt vacatio ebrietatis” (Hult. s.204). Söderberg hade dock en god komminister som fick träda in i hans ställe och blev sedermera kyrkoherde efter denne Johans bortgång.

    Men Söderberg bedömdes som begåvad och ”ägde ha kunnat uträtta icke så litet till församlingens båtnad”, om det inte varit för alkoholen och han drev frågan om skolans vara. Inte minst med stöd folkskolestadgan 1842, som fastställde varje sockens skyldighet att upprätta minst en skola med en utbildad lärare.

    Johan bodde på Mårtenstorp som sina föregångare med hustrun Augusta Fredrica Söderqvist (f:1813) och de tre barnen från sin ankomst. De gifte sig 1844.

    Johan gick ur tiden 1877-11-11

    Bilden ovan är en AI-återskapad bild på ett grynigt original från 1860-talet:

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:18a (1852-1861) Bild 7 / sid 2
    Ljusnarsberg (T) F:10 (1877-1889) Bild 4

  • Per Adolf Sohlfeldt (1828-1840)

    Per Adolf Sohlfeldt (1828-1840)

    Per Adolf Sohlfeldt var född 1804 i Risinge, Östergötland och kom till Ljusnarsberg 1828 som vice organist i församlingen. Efter några år träffade han sex år yngre Maria Andersdotter som kom från Grönhult. När han fick tjänsten som ordinarie organist fick han också boende i ett rum i sockenstugan dit han och hustrun flyttade tidigt 1830-tal.

    De fick tre barn tillsammans, som föddes i sockenstugan:

    1. Emelie Augusta (f: 1831-07-12) blev endast sju år då hon dog den 18:e maj, 1839 (död av vådelig händelse, krossad av konsten).
    2. Richard 1833-06-30
    3. Axel Sebastian  (f: 1837-05-02) gick ur tiden som tvååring den 13:e augusti, 1839. (rödsot)

    Per Adolf och hustrun Maria och sonen Richard flyttar till Södertälje den 23:e april 1840 och detta belut är det som föranlett avskedskollekten som församlingen vill ge till sin avflyttande organist. Adressen som var Södertälje dit familjen flyttade 1840, var egentligen Klockaregården i Hölö (som sedermera uppgår i Södertälje kommun) där husfadern fått uppdraget som organist.

    Sonen Richard Sohlfeldt, född i Ljusnarsberg hade ärvt sin fars musikaliska talang och blir sedermera musiklärare i Uppsala.

    Men det finns ytterligare en person i ekvationen Sohlfeldt som i slutet också har en koppling till Hölö som vi tar från början:

    Barnhusbarnet Adolf Victor Strömberg Sohlfeldt

    Per Adolf Sohlfeldt har tidigare, innan Ljusnarsberg, fått en son före äktenskap med okänd kvinna, Adolf Victor (f: 1827-08-17, Stockholm). Modern okänd men Per hade erkänt honom som sin. Oklart vad som hänt med modern eller situationen i stort, men Per satte sin oäkta son på Barnhuset i Stockholm dit han betalade 12 Rd/år för pojkens uppehälle och flyttade till Ljusnarsberg. Först 1833 tog han hem pojken till Ljusnarsberg och sin familj. Där levde Adolf Victor som halvbror till sina nyfunna syskon i organistfamiljen ända fram tills de flyttade från socknen 1840.

    Men Adolf Victor var bara halvbror och fick som trettonåring inte följa med till Södertälje – han flyttade visserligen samma datum (1840-04-23) men med adress Lindesberg utan att där kunna hittas vart han tog vägen. Oklart om han ens stannat till där, då han tycks befinna sig i Stockholm senare under samma årtionde….

    Spår efter Adolf Victor finns att hitta i Stockholm, sex år sedan flytten från Ljusnarsberg, tas en yngling vid namn ”Adolf Fredrik Strömberg” in i arresten, den 30:e januari, 1846, men inte för något brott utan för att ha varit ”sjuk”. Där blir han kvar i 4 veckor då han fyra veckor senare under namnet ”Adolf Victor Strömberg” blir avförd till Kungliga Serafimerlasarettet på Kungsholmen (21:a februari 1846).

    Han blev intagen i januari efter att ha upptäckts på gatan sjuk, men i vilket tillstånd är oklart. Sedan till Serafimerlasarettet i slutet av februari – samt senare under året inskriven på Sal 4, Danvik Sicklaö i Stockholm. Ovan tyder på psykiska problem men inget säkert går att säga. Det finns en notering med frågetecken om att han kommit till Sthlm från Höle(!)

    1849 söker Adolf Victor ett betyg och försvinner från Danvik Sicklaö och ut ur historien…..

  • Johan Daniel Westholm (1839-1841)

    Johan Daniel Westholm (1839-1841)

    Johan var född i Svedvi, 1801 där fadern var kyrkoherde. När modern Cathrina Lovisa Stråhle (f: 1768) blev änka gifte hon om sig (1805) med kyrkoherden Anders Östmark som då blev Johans styvfar. Familjen flyttade till Ljusnarsberg då Anders blev kyrkoherde där och styvsonen Johan följde i hans spår. Han blev prästvigd i december 1824 och anställdes som prästadjunkt hos Östmark.

    Johan gifte sig med dottern till socknens starke man; Nicklas Eriksson. Brukspatron på Laxbro och ”den förmögnaste bergsmannen i socknen” (Hult, s.200). Tillsammans med hustrun Elisabeth Margareta Eriksson (f:1810), fick de tre barn som nådde vuxen ålder.

    Johan var väl omtyckt och under en period, 1833-39 var han placerad i Västerås som 2:e komminister, där ”tillvann han sig varma sympatier för sitt blida älskliga väsen, varför Ljusnarsbergarne gärna ville återbörda honom”. (Hult. s.200). Familjen återvände 1839 men Johan blev bara kvar i 2 år. Hult anar att de stridiga viljorna mellan sockenstämmans ledamöter bidrog till att han gick vidare till By, Dalarna. Johan Daniel Westholm blev kvar i By socken, Dalarna till sin död 1879.

    Screenshot

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:17a (1841-1851) Bild 11 / sid 1