Författare: Lars

Kyrkans ljuskronor har sotats och en kostnad för upputsning lockar inte stämmans ledamöter att binda sig till. Men arbetaren på Krokfors, Berndt, har kikat på frågan och har ett erbjudande….

”jag kan göra jobbet för 4500kr”

Efter 14 dagars förut skedd pålysning med tillkännagivande av ämnena för överläggningarna hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 25:e jul 1841.

§1. Då redan förliden höst det å sockenstämma blivit föredraget behovet av kyrkans ljuskronors, stakars och lampetters rengöring och upputsning, framställdes nu ytterligare detta ärende till sockenstämmans omprövande. Arbetaren Berndt vid Krokfors upplyste att dessa kyrkans tillhörigheter endast behövde skuras för att erhålla ett prydligt utseende, så att polering, vilket förorsakade en drygare kostnad kunde undvikas, samt erbjöd sig att detta arbete fullgöra för 50 Rd Rgs. Församlingens närvarande ledamöter sade sig väl vara hågade att anta Berndts tillbud, men önskade att han uti denna vecka ville närmare efterse om arbetet kunde verkställas för något lindrigare. Då Berndt därtill lämnade sitt bifall beslöts att detta ärende skulle till slutligt avgörande företas å den sockenstämma som är utlyst att hållas nästkommande söndag.

§2. Ordföranden tilllkännagav att dalkarlen Lars Nilsson från Malungs socken hade under sitt långvariga dristande uti denna socken varje söndag, som han bevistat gudstjänsten lagt i håven silvermynt, till så stort belopp att det kunde anses vida överträffa hans arbetsförtjänst för hela veckan, samt att han hade hustru och barn, vilka befann sig i torftiga omständigheter. De dessa hos församlingens kyrkoherde anhållit att, i likhet med vad som i tvenne andra församlingar ägt rum, återfå dessa penningar, hade ordföranden hos Hög. Domkapitlet gjort förfrågan, huruvida han kunde äga rätt att dessa av Lars Nilsson till kyrkan skänkta medel till hans hustru och barn återställa, varpå det svar erhållits, att församlingens tankar däröver, först borde i allmän sockenstämma inhämtas.
Församlingens ledamöter ansåg det vore överenstämmande med billighet att åtminstone 3/4 av det silvermynt som Lars Nilsson lagt i håven borde till hans hustru och barn återlämnas, i synnerhet som upplyst blivit blivit, att han de senare åren ej det ringaste bidrag till deras understöd. Ordföranden skulle församlingens tankar i detta mål delge Högv. Domkapitlet i Västerås för att dess prövning underställa.

§3. Följande utdrag av bergsrättens protokoll av den 28:e juni detta år, upplästs ord för ord så lydande:

”Publikt mål”

”Utdrag af protocollet hållet vid Bergslagets Allmänna sammankomst inför Bergsrätten den 28:e juni 1841 §19 Orgelnisten i denna församling, Hr Directeuren Hellström hade uti ingifven skrift anhållit att i likhet med sin företrädare blifva tillerkänd det bidrag till dess Löneinkomster, i och för Skolmästare tjensten, som varit anslaget utur Magazinet med Två Tunnor Råg, en Tunna Korn och en Tunna Hafra; likasom att få de äfven förut anslagna Tio stafrum Ved. BergsRätten och Bergslagets närvarande Interesenter förklarade sig beredvilla tillerkänna Directör Hellström det lönebidrag i säd, som dess företrädare uppburit, men ansågo att då Skolmästarens aflöning var en för socknen gemensam angelägenhet, borde den ock af Socknens allmänna Cassa bestridas: och alldenstund beslut härom kan fattas endast på sockenstämma, skulle genom utdrag av detta protocoll Vördige Pastors Embetet inom Församlingen delgifvas denna Bergslags. Interesenternas åsigt tillika med de nu närvarandes förklarande att de, då vid blifvande sockenstämma denna sak förekommer, skola enhälligt understödja densammas bevijande. Hvad den begärde Veden beträffar är Bergslaget ej å tillfälle att vidare göra detta anslag sedan den årliga vedskatten med Ortens allmänna skattläggning upphört. År och dag föreskrifna.

På Bergsrättens vägnar
B.G Bredberg”

Sedan denna skrift blivit uppläst, instämde de närvarande sockennännen enhålligt denna bergslags intressenters åsikt och beslöt att de tvenne tunnor råg, en tunna kort och en tunna havre, som hittills utgått av bergslagsmagasinet, såsom lönebidrag åt lancasterläraren, nu och hädanefter ska utgå åt socknens så kallade byggnadskassa och äger denna kassas föreståndare att detta lönebidrag till innehavaren av skolmästartjänsten vid nyårstiden årligen utbetala antingen i natura eller i penningar efter i denna ort vid nyss nämnda tid gångbara pris enligt skolmästarens eget gottfinnande. Och som den nu varande läraren herr direktör Hellström helst önskade att för sin tid erhålla ofta nämnda lönebidrag i penningar, så beslöts att lösa där före under nu förflutna löningsår från maj 1840 till s. t 1841, varunder herr Hellström denna löneförmån ännu ej fått uppbära, med det första skulle av kassans förvaltare utbetalas till et sammanräknat belopp av 48 Rd 12 S Rgs. Vad den begärda veden beträffar, ansåg den av församlingens ledamöter enär skolmästartjänsten nu mera är förenad med organist- och klockarbeställningen såsom mindre behövliga. Till skolrummets uppvärmning under den kallare årstiden skulle medel förskjutas av skolfonden till det belopp som behovet kunde påkalla.

Sålunda beslutat samt uppläst och erkänt intyga å församlingens vägnar

J.D Westholm Ordförande, pastor
A.Magnusson
Jan Eric Jansson

Kommentar

Vem Berndt var, kan vi inte veta. Det finns ingen mantalsskriven person med det namnet i Ljusnarsberg under 1840-talet. Å andra sidan så fanns det många personer boende i socknen som aldrig skrevs in i längderna –

Berndts erbjudande var aningen för högt för stämman och i nästa protokoll ska vi få veta om budet justerats.