Kategori: Centrala personer

  • Per August Tronet (1822-1882)

    Per August Tronet (1822-1882)

    f: 1822-07-28, Löt, Uppsala län
    d: 1882-02-14 Nya Kopparberg, Örebro län

    P.A Tronet var anställd som bokhållare och skötte posten åt brukspatronen tillika postmästaren P.A Carlberg på Abrahamsgård. Därtill hade P.A Tronet ytterligare uppdrag under sin karriär, såsom kommunalnämnds- och fattigvårdsstyrelsens ordförande, räkenskapsförare och kassör för kommunal- och fattigkassan, samt kamrer i Sparbanken mellan 1858-81, Örebro Enskilda Bank, 1865-1882, Spannmålsmagasinet, 1860-69, Nya Kopparbergs Bergslag 1860-1881, Brännvinsmagasinet 1863-82 samt skolkassan, 1865-81.

    Ljusnarsbergs krönikeskrivare Karl Hult noterade att: ”mot slutet blev kassorna något intrasslade i varandra”.

    Men P.A Tronet går till historien som den troliga postperson som stämplat det feltryckta kända gula tre skilling banco-märket, den 13:e juli 1857.

    P.A Tronet vilar på Ljusnarsbergs gamla kyrkogård, nr 183-184

  • Leo Wallmo (1824-1887)

    Leo Wallmo (1824-1887)


    f: 1824-09-09, Gustafsströms bruk, Gåsborn, Värmland
    d: 1887-12-18 Nya Kopparberg, Örebro län

    Studerade vid Teknologiskt institut varefter han började en anställning vid Hällefors bruk som inspektor. Via Gäddeholm under två år och en efterföljande period åter vid Hällefors, så landade Wallmo på Stjärnfors bruk i mitten av 1850-talet. Ca två år senare (1857), köpte Wallmo en vattendriven hammarsmedja av bergsmännen och anlade sedermera en mindre Martin för att färska tackjärn.

    Han var den som lät genomföra kanalbygget i Bångbro och genomdrev en bolagsbildning som möjliggjorde uppstarten av ett stålverk på orten.I Bångbro finns hans namn sparat genom ’Wallmovägen’. Leo Wallmo har sin sista vila på Ljusnarsbergs gamla kyrkogård tillsammans med hustru och son, Birgitta Kristina och Uno (gravplats nr 144-145).

  • Jan Fredrik Baer (1841-1875)

    Jan Fredrik Baer (1841-1875)

    Bergmästare i Kopparberg, 1841 – 1875

    f: 1807-05-24, Åbo, Finland

    d 1882-01-82, Motala, Sverige. Begravd i Kopparberg.

    Adolf Fredrik Baer föddes på Kaistaniemi gård i Åbo, Finland ur en gammal livländsk köpmannasläkt. Han antogs som sjuttonåring till studier vid Uppsala universitet och nådde där bergsexamen 1833. Några år senare anlitades Adolf Fredrik som Geschworner (Underbergmästare) i Norr- och Västerbotten 1836 och några år senare till Nya Kopparberget och Nora och Lindes gruvdistrikt, för samma typ av uppdrag, där han i egenskap av bergmästarens närmaste man, övervakade gruvdriften.

    Sedermera anlitades Adolf Fredrik som tillförordnad bergmästare i Nya Kopparbergets tredje distrikt 1849 och som ständig bergmästare i densamma från 1855 fram till sitt avsked 1878. Han var Kopparbergs sista bergmästare.

    Förutom sin roll i bergsbrytningen var Adolf Fredriks engagemang genom sitt deltagande i grundandet av Kopparbergs missionsförsamling 1859 och var dess ordförande intill 1876 då han flyttade till Motala.

    En av Adolf Fredrik Baers utnämningar var Riddare av Vasaorden.

    Sin sista vila delar han med hustrun Anna Sofia Plageman och ytterligare åtta familjemedlemmar.

    Ljusnarsbergs gamla kyrkogård, nr. 574-579

  • Johan Fredric Milenius (1808-1851)

    Johan Fredric Milenius (1808-1851)

    Ankomsten 1845

    Johan kom till Ljusnarsberg och ersatte föregående komminister J.P Strandell i såväl tjänsten som på bostället. Capellanboställets gärdesgårdar och grindar hade samma år i syneinstrumentet fått nedslag och var föremål för reparationer, vilket den nyanlände Johan antog uppdraget att försäkra att det blev riktigt gjort, med förbehållet att eventuellt överskjutande belopp skulle täckas av församlingen. Något som stämman inte hade några invändningar om och godkände.

    Föräldrarna

    Johan Fredric Milenius var född i Västerås 1808 av modern Juliana Fredrika Vahrenberg och fadern Anders Milenius. Den senare var såväl magister som kontraktsprost.

    Johan gifte sig samma år och som nygift med hustrun Fredrika Charlotta Colldén (f:1814) bosatte de sig på Capellansgården och snart inpå kom två barn födda på slutet av 1840-talet. Men Johan blev sjuk och vid 42 års ålder gick han ur tiden på grund av leversjukdom och kräfta i magen. I dödboken har J.D Westholm (kan vi anta) noterat en kort nekrologi enligt:

    ”En lycklig predikant, en utmärkt själasörjare, en för Guds ära och sine åhörares bästa nitälskande och verksam man; älskad, hedrad och aktad i livstiden och efter döden saknad och sörjd icke blott af sina närmaste anförvanter utan av hela församlingen.”

    De efterlevande

    Hustrun Catharina Charlotta blir ensam med sina två barn på Capellansgården där hennes mor, änkefru Juliana Colldén (född Printz) flyttar upp till sin dotter samma år som svärsonen Johan Fredric gick bort. De lämnar Capellansgården 1854 och lever sedermera på Arboga gård, där modern går bort 1865. Johan Fredric Milenius änka Fredrika Charlotta Milenius går bort 1875.

    Barnen:

    • Dottern Vendla Charlotta Milenius blev lärarinna och dog ogift i Ljungby, den 17 mars 1906
    • Sonen Anders Fredrik Gunnar Milenius blev järnbanetjänsteman och flyttade till Tyskland och noterats som ”död i Hamburg” 1872.

  • Johan Pehr Strandell (1799-1868)

    Johan Pehr Strandell (1799-1868)

    Screenshot

  • Per August Carlberg (1811-1890)

    Per August Carlberg (1811-1890)

    Per August är 13 år yngre än sin bror Claes Isak Carlberg (som bodde i Ljusnarsberg mellan 1840-59). Båda var födda i Medelplana, Västergötland där fadern Per Carlberg var kyrkoherde. Per Augusts karriär var likartad och efter utbildning fick han anställning vid Kloten hos brukspatron Selim Heijkensköld. 1834 flyttar han till Ljusnarsberg och bosätter sig på Abrahamsgård med uppdrag som bruksinspektor och disponent för Krokfors bolag vilket uppdrag han behöll tills företagets upplösning 1888. Per August erhöll titeln ”Riddare af Wasaorden” och var socknens postmästare under sina verksamma år.

    ”Carlberg var en särdeles respektabel man och ägde ett obegränsadt förtroende inom det bolag han ledde och inom Ljusnarsbergs kommun” (Hult, s.384).

    1844 gifte han sig med Ulrika Dahlström (f:1813) och de fick sju barn under åren i Ljusnarsberg. Ulrika hade flyttat in som mamsell på Stora gården i Ljusnarsberg 1840 och kom närmast från Hammarö men noterad som född i Bohuslän. Hon gick ur tiden 1908-01-26 efter 18 år som änka på Abrahamsgård.