Kategori: Centrala personer

  • Per Adolf Sohlfeldt (1828-1840)

    Per Adolf Sohlfeldt (1828-1840)

    Per Adolf Sohlfeldt var född 1804 i Risinge, Östergötland och kom till Ljusnarsberg 1828 som vice organist i församlingen. Efter några år träffade han sex år yngre Maria Andersdotter som kom från Grönhult. När han fick tjänsten som ordinarie organist fick han också boende i ett rum i sockenstugan dit han och hustrun flyttade tidigt 1830-tal.

    De fick tre barn tillsammans, som föddes i sockenstugan:

    1. Emelie Augusta (f: 1831-07-12) blev endast sju år då hon dog den 18:e maj, 1839 (död av vådelig händelse, krossad av konsten).
    2. Richard 1833-06-30
    3. Axel Sebastian  (f: 1837-05-02) gick ur tiden som tvååring den 13:e augusti, 1839. (rödsot)

    Per Adolf och hustrun Maria och sonen Richard flyttar till Södertälje den 23:e april 1840 och detta belut är det som föranlett avskedskollekten som församlingen vill ge till sin avflyttande organist. Adressen som var Södertälje dit familjen flyttade 1840, var egentligen Klockaregården i Hölö (som sedermera uppgår i Södertälje kommun) där husfadern fått uppdraget som organist.

    Sonen Richard Sohlfeldt, född i Ljusnarsberg hade ärvt sin fars musikaliska talang och blir sedermera musiklärare i Uppsala.

    Men det finns ytterligare en person i ekvationen Sohlfeldt som i slutet också har en koppling till Hölö som vi tar från början:

    Barnhusbarnet Adolf Victor Strömberg Sohlfeldt

    Per Adolf Sohlfeldt har tidigare, innan Ljusnarsberg, fått en son före äktenskap med okänd kvinna, Adolf Victor (f: 1827-08-17, Stockholm). Modern okänd men Per hade erkänt honom som sin. Oklart vad som hänt med modern eller situationen i stort, men Per satte sin oäkta son på Barnhuset i Stockholm dit han betalade 12 Rd/år för pojkens uppehälle och flyttade till Ljusnarsberg. Först 1833 tog han hem pojken till Ljusnarsberg och sin familj. Där levde Adolf Victor som halvbror till sina nyfunna syskon i organistfamiljen ända fram tills de flyttade från socknen 1840.

    Men Adolf Victor var bara halvbror och fick som trettonåring inte följa med till Södertälje – han flyttade visserligen samma datum (1840-04-23) men med adress Lindesberg utan att där kunna hittas vart han tog vägen. Oklart om han ens stannat till där, då han tycks befinna sig i Stockholm senare under samma årtionde….

    Spår efter Adolf Victor finns att hitta i Stockholm, sex år sedan flytten från Ljusnarsberg, tas en yngling vid namn ”Adolf Fredrik Strömberg” in i arresten, den 30:e januari, 1846, men inte för något brott utan för att ha varit ”sjuk”. Där blir han kvar i 4 veckor då han fyra veckor senare under namnet ”Adolf Victor Strömberg” blir avförd till Kungliga Serafimerlasarettet på Kungsholmen (21:a februari 1846).

    Han blev intagen i januari efter att ha upptäckts på gatan sjuk, men i vilket tillstånd är oklart. Sedan till Serafimerlasarettet i slutet av februari – samt senare under året inskriven på Sal 4, Danvik Sicklaö i Stockholm. Ovan tyder på psykiska problem men inget säkert går att säga. Det finns en notering med frågetecken om att han kommit till Sthlm från Höle(!)

    1849 söker Adolf Victor ett betyg och försvinner från Danvik Sicklaö och ut ur historien…..

  • Johan Daniel Westholm (1839-1841)

    Johan Daniel Westholm (1839-1841)

    Johan var född i Svedvi, 1801 där fadern var kyrkoherde. När modern Cathrina Lovisa Stråhle (f: 1768) blev änka gifte hon om sig (1805) med kyrkoherden Anders Östmark som då blev Johans styvfar. Familjen flyttade till Ljusnarsberg då Anders blev kyrkoherde där och styvsonen Johan följde i hans spår. Han blev prästvigd i december 1824 och anställdes som prästadjunkt hos Östmark.

    Johan gifte sig med dottern till socknens starke man; Nicklas Eriksson. Brukspatron på Laxbro och ”den förmögnaste bergsmannen i socknen” (Hult, s.200). Tillsammans med hustrun Elisabeth Margareta Eriksson (f:1810), fick de tre barn som nådde vuxen ålder.

    Johan var väl omtyckt och under en period, 1833-39 var han placerad i Västerås som 2:e komminister, där ”tillvann han sig varma sympatier för sitt blida älskliga väsen, varför Ljusnarsbergarne gärna ville återbörda honom”. (Hult. s.200). Familjen återvände 1839 men Johan blev bara kvar i 2 år. Hult anar att de stridiga viljorna mellan sockenstämmans ledamöter bidrog till att han gick vidare till By, Dalarna. Johan Daniel Westholm blev kvar i By socken, Dalarna till sin död 1879.

    Screenshot

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:17a (1841-1851) Bild 11 / sid 1

  • Johan Adler (1776-1857)

    Johan Adler (1776-1857)

    Johan Adlers karriär och centrala roll i Ljusnarsbergs 1800-tal är odiskutabel. Som 25-åring var han nämndeman, som 39-åring blev han ledamot i bergsrätten, som 52-åring, i ägodelsrätten och som 61-åring häradsdomare. Parallellt med ovan så var han byggnadskassans kassör, fattigföreståndare och bergslagsfullmäktige (Hult. s.350).

    Johan föddes på Myrbo, Ljusnarsberg 1776-11-07 av välbeställda föräldrarna Fredric Adler och Johanna Olsdotter. Johan var således välbeställd och ägde Kyrkbacken no 2, Myrbo, Gunnarstorp, Grufriset, Kaveltorp, m. flera.

    Johan gifte sig tre gånger. Första hustrun Anna Ericsson från Grängshyttan, äktades 1800 och nummer två som hette Sara Margareta Häger, 1817. Hans tredje fru (bilden) hette Anna Lisa Jansdotter (1800-1859) och var från Hjulsjö. De gifte sig 1830. Av sju barn fördelat på de tre äktenskapen, så nådde endast två söner och en dotter vuxen ålder.

    Johan Adler gick ur tiden som 81-åring (1857-07-10) av slag…

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:18c (1852-1861) Bild 25 / sid 590
    Ljusnarsberg (T) F:8 (1857-1862) Bild 14

  • Gustaf Godenius (1830-1839)

    Gustaf Godenius (1830-1839)

    Gustaf föddes 1788-05-12 i Leksand, Kopparbergs län och var utbildad vid ”Medico Cirurg Institutet” i Stockholm 1815 och var såväl skollärare, klockarpräst och ett stöd till provinsialläkaren i Mora dit han återvänt. Gustaf anlände till Ljusnarsberg under 1830-talet och var redan omtalad som ”en praktisk man med förmåga att reda och ordna” (Hult 1922,s.201). Tillsammans med hans medicinska kompetens, så verkade han som doktor i Ljusnarsbergs socken.

    Han blev en central figur i striden om skolhuset i Ljusnarsberg där ena sidan bergsmännen stod emot hemmansägarna. Den senare gruppen ville inte delta i finansieringen av skolhuset och avsade sig all sådan delaktighet. Gustaf stred för skolhusets förverkligande under de år han var socknens kyrkoherde och spåren efter hans kamp finns i sockenstämmoprotokollen;

    Ordföranden ansåg likväl för sin del, att alla hemmansägare såsom medlemmar av samma församling vore skyldiga att delta i omkostnaden för ett skolhus som vore tillgängligt för alla.” (Sockenstämmoprotokoll 1837-03-18)

    Under 1837 var stridigheterna uppenbara och dessa landade sedermera i slutet av 30-talet i klagomål till landshövdingeämbetet och en rättslig process som följde: Bergsmän och hemmansägare blev aldrig sams i frågan. Resultatet var att Gustaf som tagit ställning valde att söka ny tjänst och lämna Ljusnarsberg (Hult 1922, s.201) Familjen som bestod av Ulrica Eleonora Godenius (f:1786, Gagnef) och deras nio barn återvände till Dalarna i slutet av 1839 och en ny kyrkoherde rekryterades till Ljusnarsberg.

    Gustaf Godenius gick ur tiden 1865-05-05 i Falun av bröstsjukdom och ros (Gustafs, dödbok) då han var kyrkoherde i Gustafs, Dalarna.

    Källor:

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:16a (1830-1841) Bild 13 / sid 2
    Gustafs (W) F:5 (1862-1876) Bild 31