Kategori: Kyrkoherde

  • Ernst Lennart Hammarström (1878-1889)

    Ernst Lennart Hammarström (1878-1889)

    Ernst Lennart Hammarström föddes på kyrkoherdegården i Berg, Västmanland (mitt emellan Sala och Fagersta), 1821-01-06. Fadern och kyrkoherden fick ett nytt uppdrag och familjen flyttade till Norberg där Ernst sedan växte upp. Under 1840-talet var han som tjugoåring sin faders vice komminister i församlingen. Fadern dör 1843 och de närmaste åren efter, flyttar barnen hemifrån och änkan flyttar till Västerås.

    Ernst hamnar i Nora som vice pastor och träffar där sin hustru Ingeborg Maria Sundell (f:1831) med vem han gifter sig med 1856. Paret flyttar till Dingtuna utanför Västerås. Familjen växer och ett nytt uppdrag väntar i Ljusnarsberg dit de flyttar 1866. De första åren är han formellt komminister men enligt Hults Ljusnarsbergs krönika, så var den dåvarande kyrkoherden Johan Alexander Söderberg begiven på starka drycker, varför hans vice pastorsroll egentligen var en kyrkoherdes i frånvaron av den ordinarie, de första 12 åren. När föregångaren går ur tiden blir Ernst Lennart som enda sökande, kyrkoherden för socknen fram till sin död 1889.

    ”I tio år höll han ut med tjänsten, men förbrukade under trägen kräfvande tjänstgöring sina krafter i förtid” (Hult, s.204)

    Källa: https://runeberg.org/strokirk/2/0237.html

    Källor:

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Berg (U) AI:7 (1821-1831) Bild 61 / sid 55
    Norberg (U) AI:11b (1830-1839) Bild 130 / sid 124
    Nora bergsförsamling (T) AI:14c (1841-1850) Bild 120 / sid 3
    Nora bergsförsamling (T) AI:15a (1851-1861) Bild 9 / sid 4
    Dingtuna (U) AI:18b (1856-1865) Bild 174 / sid 406
    Dingtuna (U) AI:18b (1856-1865) Bild 182 / sid 414
    Ljusnarsberg (T) AI:19d (1862-1871) Bild 16 / sid 737
    Ljusnarsberg (T) AI:20a (1872-1881) Bild 8 / sid 1
    Ljusnarsberg (T) AI:20d (1872-1881) Bild 22 / sid 733
    https://runeberg.org/strokirk/2/0237.html

  • Johan Alexander Söderberg (1841-1877)

    Johan Alexander Söderberg (1841-1877)

    Denne Johan ersatte den föregående Johan (Westholm) 1841 och var kyrkoherde fram till sin död 1877. Hult beskriver hans eftermäle vara något negativt, inte minst för hans benägenhet på starka drycker då han ”(…) förföll allt mer och mer i dryckenskap, så att han de sista 12 åren af sin tjänstetid åtnjöt vacatio ebrietatis” (Hult. s.204). Söderberg hade dock en god komminister som fick träda in i hans ställe och blev sedermera kyrkoherde efter denne Johans bortgång.

    Men Söderberg bedömdes som begåvad och ”ägde ha kunnat uträtta icke så litet till församlingens båtnad”, om det inte varit för alkoholen och han drev frågan om skolans vara. Inte minst med stöd folkskolestadgan 1842, som fastställde varje sockens skyldighet att upprätta minst en skola med en utbildad lärare.

    Johan bodde på Mårtenstorp som sina föregångare med hustrun Augusta Fredrica Söderqvist (f:1813) och de tre barnen från sin ankomst. De gifte sig 1844.

    Johan gick ur tiden 1877-11-11

    Bilden ovan är en AI-återskapad bild på ett grynigt original från 1860-talet:

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:18a (1852-1861) Bild 7 / sid 2
    Ljusnarsberg (T) F:10 (1877-1889) Bild 4

  • Johan Daniel Westholm (1839-1841)

    Johan Daniel Westholm (1839-1841)

    Johan var född i Svedvi, 1801 där fadern var kyrkoherde. När modern Cathrina Lovisa Stråhle (f: 1768) blev änka gifte hon om sig (1805) med kyrkoherden Anders Östmark som då blev Johans styvfar. Familjen flyttade till Ljusnarsberg då Anders blev kyrkoherde där och styvsonen Johan följde i hans spår. Han blev prästvigd i december 1824 och anställdes som prästadjunkt hos Östmark.

    Johan gifte sig med dottern till socknens starke man; Nicklas Eriksson. Brukspatron på Laxbro och ”den förmögnaste bergsmannen i socknen” (Hult, s.200). Tillsammans med hustrun Elisabeth Margareta Eriksson (f:1810), fick de tre barn som nådde vuxen ålder.

    Johan var väl omtyckt och under en period, 1833-39 var han placerad i Västerås som 2:e komminister, där ”tillvann han sig varma sympatier för sitt blida älskliga väsen, varför Ljusnarsbergarne gärna ville återbörda honom”. (Hult. s.200). Familjen återvände 1839 men Johan blev bara kvar i 2 år. Hult anar att de stridiga viljorna mellan sockenstämmans ledamöter bidrog till att han gick vidare till By, Dalarna. Johan Daniel Westholm blev kvar i By socken, Dalarna till sin död 1879.

    Screenshot

    Källor

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:17a (1841-1851) Bild 11 / sid 1

  • Gustaf Godenius (1830-1839)

    Gustaf Godenius (1830-1839)

    Gustaf föddes 1788-05-12 i Leksand, Kopparbergs län och var utbildad vid ”Medico Cirurg Institutet” i Stockholm 1815 och var såväl skollärare, klockarpräst och ett stöd till provinsialläkaren i Mora dit han återvänt. Gustaf anlände till Ljusnarsberg under 1830-talet och var redan omtalad som ”en praktisk man med förmåga att reda och ordna” (Hult 1922,s.201). Tillsammans med hans medicinska kompetens, så verkade han som doktor i Ljusnarsbergs socken.

    Han blev en central figur i striden om skolhuset i Ljusnarsberg där ena sidan bergsmännen stod emot hemmansägarna. Den senare gruppen ville inte delta i finansieringen av skolhuset och avsade sig all sådan delaktighet. Gustaf stred för skolhusets förverkligande under de år han var socknens kyrkoherde och spåren efter hans kamp finns i sockenstämmoprotokollen;

    ”Ordföranden ansåg likväl för sin del, att alla hemmansägare såsom medlemmar av samma församling vore skyldiga att delta i omkostnaden för ett skolhus som vore tillgängligt för alla.” (Sockenstämmoprotokoll 1837-03-18)

    Under 1837 var stridigheterna uppenbara och dessa landade sedermera i slutet av 30-talet i klagomål till landshövdingeämbetet och en rättslig process som följde: Bergsmän och hemmansägare blev aldrig sams i frågan. Resultatet var att Gustaf som tagit ställning valde att söka ny tjänst och lämna Ljusnarsberg (Hult 1922, s.201) Familjen som bestod av Ulrica Eleonora Godenius (f:1786, Gagnef) och deras nio barn återvände till Dalarna i slutet av 1839 och en ny kyrkoherde rekryterades till Ljusnarsberg.

    Gustaf Godenius gick ur tiden 1865-05-05 i Falun av bröstsjukdom och ros (Gustafs, dödbok) då han var kyrkoherde i Gustafs, Dalarna.

    Källor:

    Sockenstämmoprotokoll (ovan)
    Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
    Ljusnarsberg (T) AI:16a (1830-1841) Bild 13 / sid 2
    Gustafs (W) F:5 (1862-1876) Bild 31

  • Anders Östmark (1816-1830)

    Anders Östmark (1816-1830)

  • Erik Hammarström (1800-1813)

    Erik Hammarström (1800-1813)