Gustaf föddes 1788-05-12 i Leksand, Kopparbergs län och var utbildad vid ”Medico Cirurg Institutet” i Stockholm 1815 och var såväl skollärare, klockarpräst och ett stöd till provinsialläkaren i Mora dit han återvänt. Gustaf anlände till Ljusnarsberg under 1830-talet och var redan omtalad som ”en praktisk man med förmåga att reda och ordna” (Hult 1922,s.201). Tillsammans med hans medicinska kompetens, så verkade han som doktor i Ljusnarsbergs socken.
Han blev en central figur i striden om skolhuset i Ljusnarsberg där ena sidan bergsmännen stod emot hemmansägarna. Den senare gruppen ville inte delta i finansieringen av skolhuset och avsade sig all sådan delaktighet. Gustaf stred för skolhusets förverkligande under de år han var socknens kyrkoherde och spåren efter hans kamp finns i sockenstämmoprotokollen;
”Ordföranden ansåg likväl för sin del, att alla hemmansägare såsom medlemmar av samma församling vore skyldiga att delta i omkostnaden för ett skolhus som vore tillgängligt för alla.” (Sockenstämmoprotokoll 1837-03-18)
Under 1837 var stridigheterna uppenbara och dessa landade sedermera i slutet av 30-talet i klagomål till landshövdingeämbetet och en rättslig process som följde: Bergsmän och hemmansägare blev aldrig sams i frågan. Resultatet var att Gustaf som tagit ställning valde att söka ny tjänst och lämna Ljusnarsberg (Hult 1922, s.201) Familjen som bestod av Ulrica Eleonora Godenius (f:1786, Gagnef) och deras nio barn återvände till Dalarna i slutet av 1839 och en ny kyrkoherde rekryterades till Ljusnarsberg.
Gustaf Godenius gick ur tiden 1865-05-05 i Falun av bröstsjukdom och ros (Gustafs, dödbok) då han var kyrkoherde i Gustafs, Dalarna.
Källor:
Sockenstämmoprotokoll (ovan)
Hult, K.1922. Ljusnarsbergs krönika. 2:a upplagan. Säter
Ljusnarsberg (T) AI:16a (1830-1841) Bild 13 / sid 2
Gustafs (W) F:5 (1862-1876) Bild 31