Mantalsskrivningsstriden (historien om Eric Link)

Eric Jansson föddes 1817 i Rämmen, Värmland och var äldst av vad som skulle komma att bli en stor syskonskara. Familjen flyttar tidigt 1820-tal till Hedgårdarna i Hällefors där han växer upp. Som ung vuxen flyttar Eric till Järnboås och tar tjänst som kolardräng vid Finå hammarsmedja. Här antar han efternamnet Link.

Efter tre år flyttar Eric vidare till Högfors, Ljusnarsberg för en ny tjänst i samma bransch – med sig till Ljusnarsbergs församling har han ett prästbetyg (vilket krävdes för att få mantalsskrivas). Pastor August Hermansson i Järnboås skriver attesten han har med sig till Ljusnarsberg 1842:

”Drängen Erik Link från Finnå bruk i nedanskrivna församling är född 1817-09-23 uti Rämmen, ankom år 1839 ifrån Hällefors, flyttar nu till Kopparberget; uppvist Orlov-sedel, läser innantill; utantill luthers katekes. Förklaringen därav n: bibliska språken, förstår salighetsläran n: begått H. nattvard senast 25/9 d.å. bevistat katekesförhören ordentl, är till levernet oklandrad, till äktenskap ledig, haft vaccin; kopporna. Mantalsskriven i Järnboås för 1842. Betygas av Järnboås d. 23 okt 1842.
Ol; Er Aug: Hermansson. Adj: Past:

(en orlovssedel var ett intyg om ledighet – men kunde också vara ett brev om avsked…)

De rörliga åren 1845-1848

I Högfors gifter han sig med Edla Ersdotter 1845 och dottern Lovisa Charlotta Ersdotter kommer strax inpå (f:1845-10-12 Ljusnarsberg). Eric Link är en rastlös själ och hans avsikt är att familjen ska återvända till Hällefors där hustrun Edla är född och han själv vuxit upp. Med ett uttaget prästbetyg för Hällefors så torde man anta att det är där de hamnar. Men här visar det sig att en mantalsskrivning i en socken inte nödvändigtvis innebar att personen levde sitt liv där.

Pastor J.D Westholm attesterar prästbetyget för Eric Link:

Koldrängen Erik Link och dess hustru Edla Ersdotter, som nu avflytta till Hällefors, äro födde, han 1817-09-23 i Rämmen och hon 1825-03-16 i Hällefors. De läsa någorlunda innantill och kunna utantill Luthers katekes med Lindbloms förklaring där av någorlunda, samt förstå salighetsläran någorl. och hava ordentligen begått H.H Nattvard. De äro till frejden oklandrade och blev med varandra till äktenskap sammanvigda 31/8 h.a. De åtföljas av deras dotter Lovisa Charlotta, som är härstädes född den 12 oktober 1845. Mantalsskrivningen är här ännu icke förrättad;
Attesteras Ljusnarsberg, den 15 nov 1845. J.D Westholm p.b
Kommunionierat i Järnboås kyrka den 14 mars 1847 intygas av (…) Saxin klockare och organist.

Men familjen skrivs aldrig in i Hällefors och Eric Link visade sig heller inte i Ljusnarsberg. Så försörjningen torde han löst genom kortare tjänster lite överallt. Man kan anta att han rört sig över de tre socknarna och till slut får han en mantalsskrivning i Lindesberg – dottern Hedda föds i Lindesberg 1847.

Hans fru Edla och barnen tycks dock under en period vistats i Ljusnarsberg, då sockenstämman informerats om att de tigger för sitt uppehälle. Erik och familjen bosätter sig 1848 i Ljusnarsberg då Erik Link får tjänst vid Yxsjö gruvor. Men arbetsgivaren är inte nöjd med hans prestationer och Erik blir inte erbjuden någon fortsatt sysselsättning. Utan bostad och utan inkomster, är familjen rimligen strandade och behöver understöd. Något som inte uppskattas av sockenstämman när de inser att hans nöd bättre borde belasta Lindesberg. En av de främsta orsakerna till att inte vara välkommen i en socken, är risken för att bli ”belastande för socknens fattigvårdskassa”. Så Ljusnarsberg tar saken i sina händer, bokstavligen!

Mantalsskrivningsstriden

När Ljusnarsberg inte vill stå för underhållet så börjar mantalsskrivningsstriden med Lindesberg. Frågan ställs om inte Lindesberg var där Erik Link med familj bättre borde skrivas och varför de handgripligen returnerades dit. Det var ju där familjen uppehållit sig, var dottern Hedda var född och var de tydligen fått mantalsskrivas under 1848? Så Ljusnarsberg anlitar handräckning och får familjen ”bortforslad” till Linde i oktober – med en räkning för kostnaden för transporten för Linde att betala.

Lindesbergs socken var negativt inställda på att ta emot familjen och returnerar dem meddelst handräckning månaden efter, november 1848, med argumentet att där var i Ljusnarsberg där Link längst tid bott och arbetat. Linde ställer också krav på ersättning för transportkostnaden tillbaka och förväntar sig att Ljusnarsberg betalar.

Link själv var inte pigg på rokaderna och hävdar lidande och men, samt förväntar sig ”måtte till ansvar fällas eller å ort, som vederbörande landsfiskal tilltalas och att Link måtte förklaras berättigad att vara i Ljusnarsbergs församling skattskriven”. Link säger sig ha skaffat bostad och tjänst i Ljusnarsberg och vill här stanna, mantals- och skattskrivas. Links klagan ovan avvisas av Ljusnarsberg och de vill heller inte medge någon skattskrivning i socknen, då Link inte kunnat styrka bostad eller fast arbete.

Så varken Lindesberg eller Ljusnarsberg vill ha familjen….

Lindesbergs attest:

Å andra sidan stående hjonelag, som ankom till Linde år 1847 och för år 1848 var mantalsskriven vid Vasselhyttan med sedermera saknat försvar flyttar nu till Ljusnarsberg lika attesterat med tillägg, att mannen och hustrun härstä. kommunicerat 1849-03-25, utan sedan å andra sidan tecknade Lovisa Charlotta, åtföljas de av dottern Hedda född i Linde den 28 juni 1847, döpt i Ramsberg samma dag, samt sonen Jan Erik född i Ljusnarsberg den 24, döpt ib. den 28 oktober 1849.
Intetdera av barnen är antecknat att vara vaccinerad,
Lindesberg den 4 oktober 1850
G.D Arosenius
Pastor

Ljusnarsbergs attest:

Denne Erik Link som vid Högfors bruk hade tjänst såsom koldräng var i denna egenskap här mantalsskriven åren 1843, 1844 och 1845, då han sistnämnda år den 15 november uttog för sig, hustru och dotter Lovisa Charlotta, avflyttningsattest till Hällefors, där han enligt dess egna uppgift blivit antagen och stadd såsom koldräng,
Ljusnarsberg den 2 december 1850
J.D Westholm Past (..)

Så när två socknar hamnar i konflikt så vänder de sig till Konungens befallningshavande (ung. Länsstyrelsen) i Örebro län för utslag i ärendet. Varje socken har sina synpunkter vilket Länsstyrelsen får bena ut, varefter de tar sitt beslut.

Ljusnarsbergs sockennämnds synpunkter:

  • De hävdar att Link, efter att ha lämnat Ljusnarsberg 1845, inte har haft en stadig vistelse där och istället levt ett kringflackande liv.
  • Hans hustru och barn ska ha försörjt sig genom tiggeri, vilket belastat socknen.
  • Link anklagas dessutom för oärlighet.
  • Eftersom han senast varit skattskriven i Lindesbergs församling (1848), anser de att han borde höra dit enligt fattigvårdslagarna och att det var rätt att skicka tillbaka honom dit.
  • De vill ha ersättning för transportkostnaden (10 riksdaler, 22 skilling, 6 rundstycken banco).

Lindes bergsförsamlings synpunkt:

  • De hänvisar till prästbetyg som visar att Erik Link hade bott stadigt i Ljusnarsbergs församling i minst tre år.
  • Eftersom han bara varit skattskriven i Lindesbergs socken under ett år (1848) ansåg de att Ljusnarsberg var den rätta socknen att ansvara för hans försörjning.
  • De kräver att Ljusnarsberg ska betala fattigvårdskostnaden på 10 riksdaler banco för att ha skickat tillbaka Link.

Konungens befallningshavandes (Länsstyrelsens) beslut

  • Erik Link och hans familj tillhör officiellt Ljusnarsbergs socken, som får ta ansvar för deras försörjning.
  • Link får rätt att skattskrivas i Ljusnarsberg.
  • Hans klagomål om att ha blivit förflyttad avvisas – han får driva det vidare i domstol om han vill.
  • Lindes sockens krav på ersättning avslås men kan tas upp i ett separat mål.
  • Inga parter behöver betala varandras kostnader.

Handlingen i ett sammantaget stycke.

(transkriberat med en aning moderniserat språk för läsbarheten)

Konungens befallningshavande över Örebro läns utslag i anledning därav att, sedan under hösten sistlidet år arbetskarlen förre koldrängen Erik Link och hans hustru Ella Ersdotter, jämte deras tre minderåriga barn blivit, på begäran, som ordföranden i sockennämnden inom Nya Kopparbergs eller Ljusnarsbergs socken, d en 23 oktober, gjort, av länsmannen i häradet avförd, till sockennämnden i Linde bergsförsamling, på det att den tid; varefter Ljusnarsberg kunde för alltid få dem behålla, ej måtte tilländalöpa, men på anhållan av ordföranden i sistnämnda, den 9:e november, av länsmannen i Lindes och Ramsbergs härad återsänd till Ljusnarsbergs socken, där efter Linde sockennämnds förmenande, Link, senaste tre på varandra följande år, varit bosatt, samt haft ständigt arbete, vistelse, ej allenast sockennämnden i Ljusnarsbergs församling uti en, den 18:e november sistlidet år, hit inkommen skrift, enär Link som redan år 1845 från församlingen avflyttat till Hällefors socken för år 1848 senast varit mantals och skattskriven i Lindes bergsförsamling och därefter endast, omkring halvtannat år tidtals uppehållit sig i Ljusnarsberg och sista månaderna haft stadigt arbete vid Yxsjö gruva, vars ägare ej längre vill sysselsätta Link och ingalunda lämna honom försvar, anhållit att Lindes församling måtte åläggas emotta Link med hustru och barn samt gottgöra Ljusnarsbergs sockens fattigvårdskassa, kostnaden för deras transporterande till Lindesberg; utan och Erik Link, uti en den 30:e i förberörda november månad, hit inkommen skrift, klagat däröver att fastän han och hans hustru såsom arbetsföra, ansett sig behöriga att välja vistelseort, och Ljusnarsberg var deras rätta försörjningsort, ifall understöd skulle komma i fråga, de med sina barn likväl blivit emot deras vilja till Linde avförda, för att till bergsförsamlingens sockennämnd avlämnas och därigenom lidit men för deras hälsa och att vid senast den 25:e november förrättade mantalsskrivning i Ljusnarsbergs socken hans under för(…) av att i Linde erhållit prästbesked, framställda begäran, att vara i socken skattskriven, blivit avslagen, fastän han efter sin återfärd till Ljusnarsberg, där skaffat sig bostad och berett sig tillfälle till arbetsförtjänst, så att han icke äventyrade att ligga varken någon enskild eller det allmänna till last, samt yrkat att de som till hans avförande från Ljusnarsberg varit orsaken, nämligen sockennämnden därstädes, jämte de, som sig därtill emot bättre vetande förleda låtit, måtte till ansvar fällas eller å ort, som vederbörande landsfiskal tilltalas och att Link måtte förklaras berättigad att vara i Ljusnarsbergs församling skattskriven; varöver fattigvårdsstyrelsen i Lindes bergsförsamling, sockennämnden därstädes P.F Floding och t.f mantalsskrivningsförrättaren kammarskrivaren F. M Wictorin varemot annan sig förklarat; givit Örebro Slott i Landskansliet den 19:e juni 1851.

Uti de inkomna förklaringarna är vordet anfört av fattigvårdsstyrelsen i Lindes bergsförsamling att då jämlikt de fyra prästbetyg som efter detta utslag avskrivas Link, senast under tre på varandra följande år stadigt vistats i Ljusnarsbergs församling, men blott ett år varit i Lindes bergsförsamling skattskriven, Ljusnarsbergs församling såsom rätt försörjningsort borde emotta samt med hustrum och annat bestå Link med hustru och barn, samt ersätta Lindes bergsförsamlings fattigvårdskostnaden för Links återforslande till Ljusnarsberg med tio riksdaler banco, ävensom för lösen av Konungens befallningshavandes utslag i målet; av Ljusnarsbergs sockennämnd att då Link sedan han, efter tre års vistande i Ljusnarsberg, flyttade år 1845 därstädes icke haft stadig vistelse, utom dit ånyo ankommen från Lunde hösten 1849 alltjämt strukit omkring, därunder hustrun och barnen besvärat socken med bettlande och således måste falla fattigvården till last och Link blivit beträdd med oärlighet, samt Link, som varit inom Lindes bergsförsamling skattskriven, endast år 1848, fortfor att vara försvarslös, sockennämnden med stöd av 1 mom 14 § av kungliga förordningen angående fattigvården i riket, samt 2 mom 3 § och 4 mom 26 § i kungliga stadgan angående försvarslösa, funne sig icke ha överskridit sin rätt, då den återsände Link till den försörjningsort, till vilken Link, såsom där senast skattskriven, borde anses höra, vad och då transporten blivit tjänligen verkställd, utan att någon skada veterligen tillskyndats Link, hans hustru eller barn, sockennämnden hemställde, att Links klagan måtte lämnas utan avseende och sockenkassan tillerkännas ersättning för de, med transporterandet till Linde förenade kostnader tio riksdaler 22 skilling 6 rundstycken banco – av länsmannen Floding, att Link blivit ej allenast i följd, av ordförandens i sockennämnden anhållan om handräckning, utan även med stöd av 3 § 2 mom uti kungliga förordningen den 29 maj 1846, angående försvarslösa personer, såsom den där icke var försedd med pass eller sådant bevis, som 1 mom i nyssnämnda § omförmäler, förpassad till församling där han senast varit skattskriven ,vadan och då Link med hustru och barn under en dags forslande av fjärdingsmannen Carl Jansson i Ställbergstäkt, icke blivit medfaren eller vanskött, hans klagan saknade fog, i följd varav Floding hemställde att med sex riksdaler 32 skillingar banco bekomma ersättning av Link för kostnaden och besvären av Wictorin att då Link som först efter det mantalsskrivningen med Björkeberget för sig gått, anmält sig att där bliv skattskriven, icke kunde uppge sig äga bostad eller stadigt arbete eller styrka sig vara i någon av de omständigheter vilka i 1 § av nyss berörda kungliga förordning omförmäldes, sökta skattskrivningen icke kunnat medges.

Konungens befallningshavande har tagit målet i övervägande; och som enligt Ljusnarsbergs sockennämnds förklaring, Erik Link den tid, han genom samma nämnds föranstaltande forslades till Lindes socken, uppehållit sig ett år inom Ljusnarsbergs socken under förhållanden. som föranlett sockennämnden anta behovet av försörjning för Links hustru och barn, såväl som Links skyldighet att hålla sig inom sin försörjningsort; allts och emedan, efter vad kyrkoherden i Ljusnarsberg intygat, Link där haft tjänst och varit mantalsskriven åren 1843, 1844 och 1845, undre vilket sistnämnda år Link, den 15 november uttagit flyttningsattest till Hällefors utan att sedermera någonstans ha stadigt vistats tre på varande följande år, och Link följdaktligen enligt 14 § i kungliga förordningen angående fattigvården i riket, av den 29 maj 1847 har sin försörjningsort inom Ljusnarsberg, samt Link ej eller veterligen under sistlidet och innevarande år vistats annorstädes, finner konungens befallningshavande, att Ljusnarsbergs sockennämnd emot Lindes socken i målet framställda påståenden ej kunna bifallas, och att jämlikt 46 § 1 mom i kungliga kungörelsen angående bevillningen av den 10 november 2848, Link är berättigad att för innevarande år skattskrivas inom Ljusnarsbergs socken, varemot konungens befallningshavande under de förhållanden, som sig förete, anser Links ansvarstalan ej föranleda annat yttrande av konungens befallningshavande att Llink hänvisas samma talan vid vederbörlig domstol anhängiggöra om han därtill finner sig befogad. Beträffande åter Lindes fattigvårdsstyrelse i sin förklaring väckta anspråk på ersättning för Links återförande till Ljusnarsberg; finner konungens befallningshavande det samma icke kunna, i den ordning det nu är framställt, komma under prövning, utan må bero på särskilt anhängiggörande i laga ordning; och varda för övrigt kostnaderna i målet, parterna emellan kvittade.
Över detta utslag kunna hos Kongl Majt anföras underdåniga besvär, som skola inom trettio dagar efter delfåendet här avlämnas. Tid och ort som ovan.
På landshövdingeämbetets vägnar

(signatur) (signatur)

Epilog

Eric Link (1817-1851)

Eric Link med familj får bosätta sig i Ljusnarsberg. Men hans oroliga själ får honom att söka tjänst i Hällefors. Han återvänder till Hedgårdarna och där dör han 1851-04-18.

Edla Ersdotter (1825 – )

Hustrun Edla Ersdotter lever som änka med barnen, får ytterligare två barn och gifter sedan om sig 1861, med den 11 år yngre Carl Johan Jansson (f: 1836-05-01). De får inga ytterligare barn men lever tillsammans framledes på Stora Björkberg som två av hennes första barn gör i vuxen ålder.

Edla och den hemmavarande vuxna son Carl Johan (f:1855) utvandrar till Nordamerika 1882. Mannen Carl Jansson tycks inte följa med men han finns heller inte kvar i Ljusnarsberg.

Eric och Edlas barn:

Lovisa Charlotta (1845-10-12)

Bor på Stora Björkberg, dit Hedda sedermera flyttar med man och barn. Lovisa söker möjligheterna i Stockholm och flyttar dit 1879. Men efter två år så tar hon nästa steg – Nordamerika (1881-05-09).

Hedda (1847-06-28)

Flyttar som 19-åring till Ramsberg för att tjäna som piga hos häradsdomaren Daniel Andersson därstädes. Hon återvänder till Bångbro där hon föder en oäkta dotter; Anna Lovisa (1872). Gifter sig 1875 med Erik Jansson (f: 1852) från Stora Smedberg och de flyttar till Stora Björkberg (där storasyster Lovisa redan finns) och får tre fyra söner och en dotter. De flyttar till Ställdalen där den äldsta dottern tillsammans med ytterligare tre söner avlider under 80-talet.

Carl tar steget mot Nordamerika i slutet av 80-talet medan hustrun Hedda bosätter sig på Borstsmossen på Stora Kumlan. Men 1890-03-10 följer hustrun och deras fyra barn Carl (f:1876), Erik (f:1877), Eva (f:1881) och Johan (f:1885) efter sin man mot Nordamerika och försvinner ut ur historien.

Jan Erik (1849-10-24)

Jan Erik börjar som dräng redan i sena tonåren. Först vid Skarptäkt, Nya Vägen, men sedan via Stuvkärnsfall, Stjärnfors vidare till Abborrtjärn under Högfors. Allt under några år i slutet av 1860-talet.

Som gift 25-åring med en dotter, så flyttar familjen till Östergötland och Åsbo. Han gifte sig året innan (1873) med Maria Charlotta Fredriksdotter (f: 1851) och dottern Anna Lovisa föddes fyra månader efter bröllopet.

Där får Jan Erik tjänst som masugnsarbetare under en masmästare från Lindesberg. Rimligen så kände de varandra sedan tidigare, men inget vi kan veta. Efter 13 år på Boxholms bruk i Åsbo flyttar familjen till Malexander där Jan Erik får tjänst som handlare(!) i Högbo. Men 9 år senare går Jan Erik ur tiden, med hustru och åtta barn som efterlevande…

Källor

Rämmen (S) AI:4 (1817-1821) Bild 44 / sid 39
Hällefors (T) AI:9 (1821-1830) Bild 169 / sid 161
Hällefors (T) AI:10 (1830-1839) Bild 247 / sid 241
Järnboås (T) AI:12b (1835-1840) Bild 62 / sid 274
Ljusnarsberg (T) AI:17b (1841-1851) Bild 267 / sid 547
Ljusnarsberg (T) KV:1 (1823-1884) Bild 660 ff
Ramsberg (T) AI:18a (1858-1865) Bild 176 / sid 170
Ljusnarsberg (T) AI:19a (1862-1871) Bild 117 / sid 111
Ljusnarsberg (T) AI:20d (1872-1881) Bild 82 / sid 793
Ljusnarsberg (T) AI:20a (1872-1881) Bild 125 / sid 118
Ljusnarsberg (T) AI:21a (1882-1891) Bild 176 / sid 170
Ljusnarsberg (T) AI:19c (1862-1871) Bild 195 / sid 693
Ljusnarsberg (T) AI:19e (1862-1871) Bild 116 / sid 1095
Ljusnarsberg (T) AI:19a (1862-1871) Bild 122 / sid 116
Ljusnarsberg (T) AI:20a (1872-1881) Bild 51 / sid 44
Åsbo (E) AI:23 (1869-1873) Bild 92 / sid 85
Åsbo (E) AI:25 (1874-1878) Bild 119 / sid 110
Åsbo (E) AI:28 (1884-1895) Bild 296 / sid 280
Malexander (E) AI:8 (1891-1898) Bild 53 / sid 37