Författare: Lars

  • 1843-10-29

    1843-10-29

    Pastorn redovisar en föreslagen gudstjänstordning med föregående ottensång, vilket församlingen godkänner och Hindric som strykt kyrkans tak med tjära vill gärna få ett risktillägg….

    År 1843 den 29:e oktober höllse efter förut skedd laglig pålysning, sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Det vid fattigvårdens senaste sammanträde för de protokoll, innehållande förslsag till de fattigas försörjning under nästkommande år upplästes och godkändes, varefter protokollet underskrevs. Härpå föredrogs följande ämnen, som röra fattigvården, till omprövning:

    1. Bergsman Gerzelius vid Sundet hade till Landback Pot Perssons som Frans lämnat några klädespersedlar, för vilka begärdes 2 Rd 24 B Rgs. Denna begäran blev av församlingen bifallen.
    2. Avs. Anders Ersson Eks son Gustaf hade låtit hos församlingen anhålla om 15 Rd Rgs för att därmed förskaffa behövliga kläder. Församlingens ledamöter, vilja hade sig bekant att denna gosse hade hos snickaren Jan Andersson i Lilla Smedberg innestående arvsmedel ehuru de förmodades utgöra ett ringa belopp, ansågs att dessa medel först borde till gossens beklädande användas, varefter om något där i brista, detsamma skulle av fattigvårdsmedlen erläggas.
    3. Ephraim Klotberg vid Tappen vilken anmäldes befinna sig uti ett högst utblottat tillstånd, erhåller till jul 1/8 tunna råg.
    4. Jan Janssons änka vid Storhöjden beviljades i likhet med förlidet år, 3/4 tunna råg och 3/4 tunna havre.
    5. Då församlingens pastor nu erinrade att den fattigavgift som ortens kronofogde av nybyggare, gruvdrängar m.fl inom denna socken uppburit i många år utgått, beslöts nu enhälligt att det förslag som av valdes fullmäktige uppgjordes av d. 6. november 1825 och på sockenstämma den 20:e samma månad och år av församlingen godkändes, skulle till sin fulla kraft och verkan förnyas i vad det rör ovannämnda personers skyldighet att i de fattigas försörjande delta. Detta; av församlingen godkända förslag var av följande lydelse:
      ”Fullmäktige ansågo det vara skäligt att nybyggare, arbetskarlar och gruvdrängar, samt gärningsmän något bidra till de fattigas försörjande, så snart de är arbetsföra och icke ha flera än två barn. Den av dem, den som blott har tvenne barn, 8 B Banco; varemot den som har flera barn, från att sådan avgift befrias”.
      I avseende på uppbörden av dessa medel beslöts nu att den skulle hållas vid de årliga husförhören av uppsyningsmännen inom varje skriftlag och medlen ofördröjligen till fattigföreståndaren avlämnas.
    1. Till bestridande av fattigvårdskassans utgifter för nästkommande år beviljades en taxering av 60 organistlöner, och skulle i likhet med föregående år, för samma ändamål utav fattigkassan en summa av 250 Rd Rgs utgå.

    §2. Pastor överlämnade nu till församlingens ombeprövande det förslag, som han på dess begäran, upprättat över lämpligaste tiden för Catechismi ottessånger och bibelförklaringar hållande uti denna församling: vilket förslag nu upplästes och lydde som följer:

    ”Förslag till Catechismi Ottesångers hållande i Ljusnarsberg.
    Dessa ottersånger som tillförene hållits efter pingst men varit lite besökt bör hädanefter hållas den 1) annandag påsk med bruksroten, 2) Första söndagen efter påsk med Hed roten, den 3),andra söndagen efter påsk med Norrsjö roten, den 4): tredje söndagen efter påsk med Stjärnfors roten, den 5), bönsöndagen med Ljusnars roten, den 6) Kristi himmelsfärdsdagen med Hörks roten, och den 8) annandag pingst med Ställbergs roten.”

    Under sommarmånaderna eller ifrån trefaldighetssöndagen till och med helgsmässoaftonen hålla bibelförklaringar på alla de söndagar då icke nattvardsgång inträffar. Det vill säga efter den nu vanliga ordningen med kommunionen skulle bibelförklaringar tvenne söndagar i rad och kommunion tvenne söndagar i rad komma att hållas. Den övriga och mörka årstiden skulle dessa bibelförklaringar icke kunna bevistas av andra än till kyrkan närboende, vilka i jämförelse med de avlägset boende, utgöra en högst obetydlig del av församlingen. Lämpligaste tiden på dagen till dessa bibelförklaringars hållande torde vara den samma som för Cathechismi Ottesånger, vilka begynna omedelbart efter 2:a gångsringningen eller klockan 0 på morgoen och sluta några minuter för sammanringningen eller näst före kl. 10. Så väl vid bibelförklaringarna som vid Catechismi Ottesånger , sjunges, först en kort morgonpsalm eller 1 a 2 verser därav, sedan sågen är slutad, hålles från predikstolen den vanliga morgonbönenav den förklarande eller förhörande prosten. Omedelbart efter bönen upplöses ett helt kapitel ut ur bibeln, de mörkare ställen som där uti kunna förekomma, förklaras och av sammanhanget göres en kort och enfaldig tillämpning på människornas levnad och förhållanden. Pastor och komminister tura härvid med varandra.
    Detta förslag ble nu av församlingen godkänt och beslöts att det samma skulle tjäna till framtida efterrättelse: likväl ansåg de flesta av församlingens ledamöter,, att i avseende till den trägna tjänstgöring, prästerskapet uti denna vidsträckta och folkrika församling (…), bibelförklaringarnas hållande borde inskränkas till en gång i månaden under den föreslagna tiden.

    §3. Hindric Hindricsson vid Rellself vilken denna som mar haft det äventyrliga arbetet att tjärstryka kyrkans torn och tak samt klockstapeln, företrädde och anhöll hos församlingen om någon förhöjning p den betingade arbetslönen. Församlingen finnande billigheten där av anslog åt honom ytterligare 30 Rd Rgs, vilka av kyrkokassan skulle utgå.
    §4. Sedan landbonden Anders Janssons vid Gustafsdahl dotter Maja Cajsa åter blivit vansinnig, frågade ordföranden vilken utväg borde med henne vidtas. Församlingens ledamöter, som kände hennes sjukdomstillstånd, att det nämligen efter någon tids förlopp ofta plågor av sig själv upphöra, beslöts att hon nu till en början skulle hemma bevakas och anslog för detta ändamål 24 B Rgs för varje dygn.

    Sålunda beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    A Magnusson
    E Hindricsson
    Eric Ersson
    Ovanstående protocoll är från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol uppläst den 19:e november 1843 av J.P Strandell.

  • 1843-09-17

    1843-09-17

    Inhyses Jan Jansson i Skomakarbo har lidit av en brand, vilken han får en liten ersättning för, av församlingens byggnadskassa…

    Protocoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 17:e september 1843.

    §1. Till deputerade vilka tillika med ortens krofogde, skola stadga det pris som för häradet i priskuranten till markegångssättningen skall intygas, vadles herr postmästaren C. Carlberg på Konstdammen och herr bergskassören J. Adler på Kyrkbacken.

    §2. I anseende till den brandskada som inhyses Jan Jansson på Skomakarbo ägor lidit den 15:e sistl. augusti; beviljades honom 20 Rd Rgs, vilka av byggnadskassan utgå och uppdrogs åt bergsman Hendric Jansson i Skomakarbo att dessa medel utta och avlämna till ovannämnda Jan Janssons hustru.

    Sålunda valt, och beslutat uppläst, justerat och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande

  • 1843-10-08

    1843-10-08

    Johan Petter Torsten var en kringflackande person med tvivelaktig vandel och stämman är väldigt tydliga omkring hans förkastliga leverne och hur han inte var välkommen åter

    År 1843 den 8:e oktober hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom, åtta dagar förut, från predikstolen skedd pålysning – med tillkännagivande av överläggningsämnet.

    Sockenstämman öppnades med uppläsandet av konungens befallningshavandes över Örebro län till pastorsämbetet i Nya Kopparberget av den 26:e sistlidne september avlåtna skrivelse beträffande drängen Jan Peter Torsten från Västra Stenharn vilken, efter att hava blivit straffad för andra resan stöld, nu saknade laga försvar och därför blivit häktad och till kronohäktet i Örebro införpassad. Till följe av denna konungens befallningshavandes skrivelse hemställde pastor till församlingen huruvida tillfälle må vara för bemärkte Jan Peter Torsten till stadig sysselsättning hos pålitlig husbonde inom församlingen. Härtill svarades, att då, under närvarande för bergshanteringen missgynnsamma konjunkturer, många ärliga till arbete hugade och skickliga torde bliva saknad av stadig arbetsförtjänst, så mycket mindre någon kunde eller ville i sin tjänst anta Jan Peter Torsten, vilken under hela den tid han tillhört denna församling, visat sig lika opålitlig och ostadig i sitt arbete som i sitt uppförande i övrigt. Sällan om ens någonsin har han något helt år arbetat hos samma husbonde utan fört ett kringstrykande levnadssätt, vistats än här än där, än i denna socken, än i Grangärde, Säfsen och andra angränsande socknar. Att han skulle äga fallenhet för eller skicklighet uti något hantverk vore icke känt: men till vedhuggning och till de jordbruket tillhörande göromål ansågs han äga förmåga. Med avseende på Torstens frejd och levnadsförhållanden yttrades, att, utom de tvänne resor han blivit lagligen dömd och straffad för stöld, har han ofta begått snatterier, den målsägande ej beivrat eller åtalat samt att han vore begiven på starka drycker. Alla ansåg honom vara hemfallen till korrektionsinrättningen. För övrigt anmäldes att han allt från ungdomen varit och är ännu behäftad med (…) i huvudet.

    Uppläst, justerat och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    Eric Persson i Viken
    (…….)

    Kommentar om Jan Petter Persson Torsten

    Jan Petter Persson Torsten var född 1796-04-22 i Arboga med flyttade med sina föräldrar Petter Torstenson och Stina Jansdotter till Hörksnäs, Ljusnarsberg 1807. Var han tar vägen från Hörksnäs och höljt i dunkel, liksom var hans liv tar slut. Men spåren finns i mitten av hans liv. Mest från Nora Kronohäkte samt Örebro Slottshäkte…..

    September 1834 vid Nora Kronohäkte

    ”Medelmåttig wäxt trindlagt ansigte med ljusa hår och ögonbryn”

    Häktad för ”hemgång och tjuvnad” ”samt stöld och slagsmål” i Nora kronohäkte och fördes till Nya Kopparberget för rannsakning samma månad den 23:e. Dom: 14 par spö och fästningsarbete m.m men är underställd Kungliga hovrätttens prövning. Saken blev tills vidare uppskjuten. Dom efter hovrättens prövning: 14 par spö och 3 dagars fängelse jämte undergå hemlig skrift i Nya Kopparbergs kyrka.

    Februari 1842 vid Nora Kronohäkte

    ”Liten växt, rundt ansigte, brunt hår, blå ögon”

    Dom: ”Rannsakning vid Nya Kopparbergs Härad den 1:a därmed återsänd till ytterligare rannsakning den 14:e dito och återsändes den 15:e vid nämnd rätt till 10 dagars fängelse vid vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt i Nya Kopparbergs kyrka. Återkom den 16:e dito och började straffets undergående den 17:e dito”

    Mars 1842 vid Nora Kronohäkte

    ”Ljust hår, blå ögon, liten näsa, ordinär till växten”

    Intagen för lösdriveri den 8:e mars. Erhållit ett pass på en månad för att kunna ta sig tillbaka till Ljusnarsberg.

    September 1843 vid Örebro slottshäkte

    1. Dräng Jan Petter Torsten från Nya Kopparberget född 1796 i Arboga. Ljust hår, blå ögon, liten näsa, ordinär till växten.
    2. Försvarslös insänd av länsman Floding
    3. 1843 den 23:e september på (…) förhör. Den 15 nov: Dömdes han till korrektionsinrättningen på obestämd tid uti vilket beslut han förklarade sig vidgå i underdånighet söka ändring för på fri fot komma

    Källor:

    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:747 (1834) Bild 5050
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3730
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3760
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3780
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3810
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:760 (1835) Bild 3830
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:922 (1842) Bild 5200
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 1690
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:922 (1842) Bild 5210
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 1730
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:921 (1842) Bild 220
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2460
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2610
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2740
    Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:988 (1844) Bild 2880

  • 1843-08-13

    1843-08-13

    Stämman har upprättat ett avtalsförslag för kyrkans ringare att beakta. Men de är inte nöjda och stämman beslutar att lysa ut uppdraget som ringare till nästa stämma.

    Protocoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling 13:e augusti 1843

    §1. Upplästes det uti Valborgsmässo sockenstämmas beslutade och nu uppgjorda förslag till kontrakt med kyrkans ringare vilket var av följande lydelse:

    Förslag till kontrakt med kyrkans ringare.
    Ringarnas antal bör vara sex /6/ och erhålla årligen samma lönevillkor som förut, nemligen av byggnadskassna 8 Rd 24B Rgs och 1 Rd 24B Rgs av kyrkokassan vardera eller i summa 6 Rd 32B Banco, mot skyldighet att alltid ringa då gudstjänst hållas; dock betalas enligt sockenstämmobeslut av den 28:e maj d.å, särskilt för ringning då tingspredikningar hållas, 16B Banco.
    Alla gravöppningar inom kyrkogården är ringarna förpliktigade att, efter den i kyrkolagen bestämda storleken upptas. För varje lik som nedsätts i allmänna graven åtnjuta de 16B Banco, med undantag av så kallade fattiglik för vilket endast 4B Banco av fattigkassan betalas; men vid murade gravars uppgrävning erhålla de under maj, juni, juli augusti, september och oktober månad 1 Rd och under de övriga månaderna 1 rd 24 B allt Banco.
    För de lik vilkas begravningssätt obestämt, beroende på domstolsprövning, betalas, då gravöppning ska ske avsides å kyrkogården, 1 Rd 16B Banco, då marken är len och 2 Rd Banco då marken är tillfrusen. Och skall det för samma betalning åligga dem att hämta liket antingen från bårhuset vid kyrkan, från verkhuset på Gruvbacken, eller vilket annat ställe som helst, vilket icke är från kyrkan längre avlägset – dock i sådan händelse bestås häst och åkdon. Vid obduktioner bör 2:e av dem i tur och ordning biträda emot särskild betalning, som bestämdes till 1 Rd Rgs åt vardera. Betalningen utgår av socknens byggnadskassa.
    För tacksägelse- och själringningar, betalas då sådana ske om sönd- eller högtidsdagar 16B Banco. Vid begravning som ske om sockendagar, betalas ringningen till och från kyrkan med tillsammans 2 Rd och 32B Banco och om sön- eller helgdags eftermiddagar med 1 Rd Banco.
    Kungsringning bestrides hädanefter, som hittills varit vanligt, dock bör alltid en säker och pålitlig ordinarie ringare vara närvarande för klockornas skötsel samt ordnings bibehållande emot 16B Banco för varje dag, då han även bör biträda vid ringningen; och skulle så anbefallas, för även hela ringningen verkställas av de ordinarie.
    För övrigt åligger det ringarena att noga iaktta den instruktion, som den 17:e januari 1830 upprättad till deras efterrättelse. Av de föreskrifter, som denna instruktion lämnar, må här (…) nämnas att god skötsel av klockorna förbehålles. Ringare för ej antas utan pastors vetskap och samtycke; inga barn och obehöriga få vara med vid ringningen, o.s.v.”

    Detta kontrakt blev av församlingen till alla delar godkänt och beslöts att det ska tjäna till framtida efterrättelse. De närvarande ringarna ville däremot därvid icke åtnöjas, varför församlingen beslöt att till den 11:e maj nästkommande år, då de nuvarande ringarnas befattning upphör, nya ringare skulle anskaffas.

    §2. Skolläraren Peter Andersson vid Stora Kumlan anmälde att Dal Annas son vilken hos honom gått i skola, är så vanartad att han inte längre kunde ha vidare befattning med hans undervisning. Ordföranden tillkännagav att nästa söndag hållas kyrkoråd, varför uppdrogs åt Eric Persson i Viken och Peter Andersson att därtill inkalla nämnda gosse, tillika med moder och erforderliga vittnen.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    Eric Persson i Viken
    Per Andersson Stora Kumlan

  • 1843-05-28

    1843-05-28

    Ljusnarsbergs dödgrävare (ringarna) nekar till att gräva gravar åt självspillare (självmord) och får ultimatum att om de vill behålla jobbet så är det bara att gräva…

    År 1843 den 28:e maj hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling, sedan kungörelse därom från predikstolen 14 dagar först blivit uppläst med tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Upplästes, godkändes och underskrev , kyrkans, de fattigas, skolfondens, Fromma stiftelsens, bokkassans och lasarettets räkenskaper; varvid behållningen den 1:a maj befanns vara:

    §2. Upplästes av byggnadskassören herr Johan Adler byggnadskassans räkenskaper för år 1842 varav befanns att:

    Alla dessa räkenskaper komma att uti ingående vecka av därtill utsedda revisorer närmare granskas.

    I ordning att bli rotmästare var följande:
    Bruks Roten Nr 5 Abrahamsgård – Krokfors bolag
    Hed ” ” 202 Klotbacken – Jan Andersson
    Norrsjö ” ” 326 Rälln – Carl Persson
    Stjernfors ” ” 404 Tallåsen – Brukspatron Cederborgh
    Ljusnars ” ” 390 Lilla Smedberg – Peter Jansson Mur
    Ställdahls ” ” 263 Löfskogen – Erik Persson Lax
    Hörks 1:a ” ” 89 V:a Elfshöjden – Per Eric Nilsson
    Hörks 2:a ” ” 9 Aflångsberg – Fredric Jansson

    §3. Till bestridande av byggnadskassans utgifter beviljades en taxering av 75 organistlöner


    §4. Herr kassör J. Adler tillkännagav sin önskan att i anseende till sin framskridna ålder, från befattningen med byggnads- och fattigvårdskassornas räkenskaper varda befriad, och någon annan i hans ställe därtill utsedd, men då församlingens ledamöter sökte övertala herr kassören att därmed fortfara, lovade han att ännu ett år denna sin befattning bibehålla.


    §5. Beslöts att kyrkans torn, tak och klockstapel skulle denna sommar tjärstrykas. Kostnaden där för ansågs böra till taxa skulle utgå av kyrkans kassa.


    Sedan flera av de kring kyrkan planterade träd utdött ansåg församlingen att nya i deras ställe skulle planteras; och anmodades herr postmästaren P.A Carlberg på Abrahamsgård att mot skäligt arvode genom tjänlig person därom bestyra. Vidare beslöts att ett vite av 3 Rd och 16 B Banco skulle utsättas för den eller dem som på kyrkans mark tar sand. Å detta beslut skulle hos (…) Häradsrätten sökas vederbörlig stadfästelse. Fri att så utrönt hur stort utmål kyrkan verkligen äger, skulle herr ingenjören Edberg rådtalas att detsamma uppmäta och röslägga.

    §6. Sedan de nu varande ringarna, vilka vilka är tillika är dödgrävare, nekat att uppta grav åt självspillingar som enligt häradsrättens beslut få i kyrkogård begravas, få besluta att ringarna så framt de vilja sin tjänst behålla, skola vara förbundna att sådana gravar uppta mot ett bestämt arvode av 32 B Banco, utom under den tid när marken är hårt tillfrusen, då 1 Rd Banco gravarna beviljas. I sammanhang härmed förekom och frågan om ringarens skyldighet att mot särskilt arvode ansvara för helgmåls- och tingsringningarna. VAd helgmålsringningarna vidkommer, ansåg församlingens ledamöter, dessa enligt gammal sed vara klockarens åliggande och vad de senare, eller tingsringningarna beträffar, ansåg sockenmännen för varje sådan ringning 16 B Banco, då det ska vara ringarens skyldighet att där före ansvara – till Adam Svensson vilken i 16 års tid denna ringning bestritt, ansåg församlingen en gratifikation av 8 Rd Rgs.
    För övrigt beslöt församlingen att ett nytt kontrakt skulle med ringarna upprättas, vilket i allmän sockenstämma församlingen föreläggas. Sedan Adam Svensson anmält behov nya gravplankor, beslöts att sådana skulle snarligen inskaffas av 2 1/2 tums tjocklek.

    §7. Församlingens kyrkoherde anmälde behovet av logens ombyggnad i prästgården, avseende om brygghusmurens reparation därstädes, vilket såsom nödigt befunnet, beviljades, och skulle byggnadsdirektören så väl om dessa som om andra behövliga reparation å sockenstugan draga försorg.

    §8. Förekom å nya frågan om anskaffandet om ett bättre och tjänligare skolrum än det , som hittills vid Myrbo blivit begagnat. De nu närvarande sockenmännen beslöt att rum för Häradshövdingen skulle inredas uti Bergstingshuset, varest även häradstingen hädanefter skulle hållas, då sockenstugan däremot skulle upplåtas till skolrum

    §9. Handlanden Åkergren vid Norra Bergsgården hade uti ingiven skrivelse till denna sockenstämma, begärt ersättning för bete åt kyrkoherdens kreatur. Församlingen ansåg att undersökning först borde hållas huruvida kyrkoherdebostället kunde till nämnda bete äga rätt, då, i motsatt fall, ackord skulle med herr Åkergren uppgöras om billigaste priset på betet.

    §10. Gästgivaren Andersson lät inlämna en räkning över logi m.m för de herrar vilka förrättat beväringsmönstringen, uppgående till 8 Rd Banco. Församlingen godkände väl för denna gång, nämnda räkning till betalning av byggnadskassasn, men avsade sig för framtiden all betalningsskyldighet för dylika räkningar.

    §11. Eric Ersson vid Penningberget anhöll om något understöd för sin ofärdiga son Anders Reinhold, Vilken enligt intyg av grannarna ej kan vårda sig själv. Församlingen stannade i det beslut att Eric Ersson för vid blivande fattigvårdsreglering nåsta höst, anmäla sig till understående av någon hjälp för sin olyckliga som,
    Åt Jan Jansson Sundberg vid Stora Kumlan beviljades, för brunnsdrickning vid Loka 3 Rd Banco till hjälp under resan och 2 Rd Banco till lasarettsavgift, vilket allt av fattigkassan skulle utgå.
    Likaledes beviljades åt Jan Janssons hustru vid Tafstorp en tillfällig hjälp bestående av 6 Rd 32 B Banco.

    Sålunda beslutat och överenskommet betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordf. Pastor
    A. Magnusson
    Eric Persson i Viken
    Anders Andersson vid Enbo
    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol d. 11:e juni 1843 av J.P Strandell. Comminister

  • 1843-07-16

    1843-07-16

    Rovdjur har visat sig i trakten och skallgångskedja är anbefallen – och det är dryga böter om man uteblir!

    Protocoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling 16:e juli. 1843

    §1. I anseende därtill att rovdjur visat sig på några ställen inom denna socken och anfallit husdjuren, hade församlingens pastor på flera sockenbors begäran, i dag kallat församlingens ledamöter att i allmän sockenstämma höras, om de ansåg lämpligt att genom anställd skallgång söka utrota dessa skadedjur. Härvid företrädde kronolänsmannen Floding ett av honom och herr ingenjören Ericsson uppgjort förslag till skallgång, men då sockenmännen efter någon överläggning funno det samma innefatta en allt för inskränkt trakt av socknen, beslöt de enhälligt att måndag den 24:e i denna månad anställa ett skall av vidsträcktare omfång varigenom hela övre trakten av socknen kunde överfaras och skallet drivas mot sjöarna Olofssjön och Björken och anmodades ovannämnda herrar att ej allenast uppgöra gången för skallet, utan även utse tjänliga skallfogdar vilka ägde att uppbåda tillräckligt antal manskap, placera dem på de av herrar Floding och Ericsson utsatta ställen samt tillser att noggrann ordning av manskapet iakttas.
    På det ändamålet med skallet ej måtte förfelas, ansåg församlingens ledamöter tjänligt att utsätta ett vite av 10 Rd Banco för den vilken behörigen budad att i skallet delta, därifrån utebli. Beträdes skallfogde med slik försummelse, plikta dubbelt

    §2. Uppå hemställan av pastor beviljades Berglunds hustru vid Tappen att ur skolfonden erhålla hjälp till avlöning åt den som undervisar hennes barn i kristendomen. Församlingens ledamöter ansåg denna hennes begäran så mycket mera billig, som det är allmänt det hennes man ej det ringaste bekymrar sig om deras barns uppfostran.

    Uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande
    Jan Ersson i Bäcktorp
    (…) Floding