En nytt äskande om ersättning är inkommen från Stockholm, rörande begravningskostnader för en av socknens själar som gått ur tiden på en annan plats och organisten Hellström är inte helt nöjd med erbjuden logi i sockenstugan och hoppas på åtgärder….
Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 5:e juli 1840
§1. Till fullmäktige vilka vid det sammanträde som den 18:e denna månad kommer att hållas å Gruvstugan härstädes i avseende på äskad upplysning om de olika förhållanden som vid kolhandeln m.m äga rum böra bevaka den kolande allmogens inom denna tingslag rätt och bästa valdes:
N.m Anders Andersson i Körartorp N.m Erik Segelström i Västra Löffall H.e Jan Andersson i Skomakarbäcken och H.e Erik Jonsson i Köhlsjöfall
§2. Upplästes en av fabriksarbetaren J Hedberg i Stockholm framgjord ansökan om ersättning för hans i Stockholm avlidne fader, Anders Erssons i Södra Finnfall och hans son Anders begravningskostnad med 10 Rd Banco. Församlingens närvarande ledamöter biföll denna ansökan, men förklarade ytterligare att de ej kunde bevilja någon vidare ersättning för den å sockenstämma den 31:a maj detta år föredragna räkning över omkostnaderna för Anders Erssons son Anders under dess sjukdom.
§3. Församlingens organist, Herr direktör (dirigent) Hellström, förkom och anhöll om reparation å det rum i sockenstugan som till honom är upplåtet. Församlingens ledamöter, som hade sig bekant nödvändigheten där av, beslöt först att muren i sockenstugan skulle av kunnig person besiktigas och för (…) bristfälligheter vilka i ekonomiska besiktningen förleden (…) blivit anmärkta, avhjälpas. Dessa reparationer skulle av häradsdomaren J. Adler ombesörjas.
Sålunda beslutat uppläst och justerat intyga på församlingens vägnar
J.D Westholm Ordförande Pastor Johan Häger Jan Davidsson på Dammen
Kommentar
Ett av syskonen i Stockholm har ånyo framfört ett äskande om stöd för kostnader vid socken skrivna Anders Anderssons sjukdoms- och begravningskostnader. Då han aldrig mantalsskrevs i Brännkyrka så fick tydligen syskonen inget stöd därifrån och hänvisades till hemorten för slikt besvär – men Ljusnarsberg har sina kostnader och avslår äskandet.
Den i Nora födde organisten och klockaren Johan Hellström är inte allt igenom nöjd med bostaden som till honom erbjudits. Klokt nog beslutar stämman att besiktning ska genomföras – spruckna murar är inget som håller tätt mot vinterns kommande brasor.
Fattigdomen drev ungdomar från socknen och i Södra Finnfall fanns en inhyses fattigfamilj vars barn letade sig till Stockholm för en utkomst. Den yngsta sonen begav sig i ung ålder till sina redan utflyttade syskon i Årsta, men tuberkulosen tog honom…
År 1840 den 31 maj hölls efter derom 2:e helgedagar skedd pålysning med tillkännagivande av ämnet för överläggning, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.
Tillkännagav ordföranden att Anders Erssons från Södra Finnfall son Anders, vilken härifrån avgick till Stockholm våren 1839, blivit död i Brännkyrka församling den 21 sistlidne februari, och därstädes begraven den 4 mars detta år; varefter föredrogs en räkning över omkostnader för bemälte yngling under dess långvariga sjukdomstid uppgående omkostnaderna till icke mindre än 44 riksdaler och 44 ps RdS samt begravningsomkostnaderna till 2 riksdaler 18 pS Banco. för vilka omkostnader nu äskades avsättning av den avlidnes i Stockholm varande syskon, som medlen förskjutit. Församlingens närvarande ledamöter förklarade enhälligt att de ej kunde bevilja någon ersättning av denna församlings fattigvårdsförsörjningsanstalt som av hemmavarande fattiga är nog tungt belastad.
Sålunda beslutat intyga på församlingens vägnar
J.D Westholm Ordförande Jan Danielsson på Dammen
Kommentar
Anders Andersson var född i Södra Finnfall, den 25:e februari 1823 och valde som 16-åring att bege sig till Stockholm, våren -39.
Omständigheterna hemmavid är uppenbar där fadern är inhyses och lever med fru och Anders som yngsta son. De äldre syskonen har redan gett sig av hemifrån till Brännkyrka – däribland den 13 år äldre systern Brita Catharina Andersdotter med familj. De bodde i Årsta under Brännkyrka socken som är den första byn på fastlandet söder om Södermalm, Stockholm.
Det var också här Anders var boende vid tillfället han gick ur tiden. Anders dör 1840-02-21 i Årsta, under Brännkyrka socken, Stockholm av lungsot (tuberkulos) som 17-åring.
Ekonomin är nu reviderad och godkänd. Men de fattiga har inte fått det något bättre och några av dem skickas till Loka Brunn för att där försöka återvinna hälsan. Superiet och skamlösheten tycks dock ha spårat ur om man frågar Fredric Messing!
År 1840 d. 24:e maj hölls allmän valborgsmässo sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter 14 dagar förut skedd kungörelse från predikstolen med tillkännagivande av ämnena för överläggningarna.
§1. Upplästes, godkändes och underskrevs kyrkans, de fattigas, skolfondens, Fromma stiftelsens, bokkassans och lasarettets av H postmäst. P.A Carlberg på Abrahamsgård, herr inspektör A. Magnusson på Stjernfors och nämndeman E. Segelström vid Västra Löffall reviderade och riktiga befunna räkenskaper, varvid behållningen den 1:a maj befanns vara:
§2. Upplästes av byggnadskassören, häradsdomaren J. Adler. Byggnadskassans räkenskaper för år 1838 varav befanns att (…) utgjort: 540 – 24 – 8 De utbetalte 629 – 8 Kassans skuld 199 – 30 -8
§4. I ordningen att bliva Rotmästare voro följande:
Bruks Roten No: 471 Wiktorp Patron J. N. Eriksson Hed do No: 193 Källtorp Brukspatron J. Heijkenskjöld Norrsjö do No: 293 Nygården N.M Er: Kronberg Ljusnars do No: 387 Lilla Smedberg Postmästare P.A Carlberg Stjernforss do No. 424 Stuftjern Lars Js Jansson Stellbergs do No. 231 Kummelelf Postmästare P.A Carlberg Hörks 1:ste do No. 481 Yxsjö gruva Erik Andersson Hörks 2:a do No. 6 Aflången Brukspatron Carl Eriksson
§5. Beviljades en taxering av 70 organistlöner.
§6. Följande gärningsmän tillkännagavs skriftligen att de upphört att idka hantverk, nämligen;
Sockenskräddaren E. Svensson vid Garhyttan och do -”- Erik Ersson i Älgfall, samt: Sockenskomakaren Anders Fallström i Finnfall.
Däremot antogs uppå därom gjord skriftlig anhållan Jan Jansson Hellander vid Walltorp till kyrksnickare.
§7. Postmästaren P.A Carlberg och nämndeman Erik Persson å Wiken utsågs tillika med kyrksnickaren efterse vilja reparationer i år voro behövliga å kyrkans tak och torn, m.m.
§8. Uppå av ordföranden gjord framställning beslöts enhälligt att uppsyningsmännen i varje skriftlag inom socknen hädanefter vara ledamöter i fattigvårdsinrättningen och skyldiga att vid stadgat ansvar på kallelse av ordföranden sig infinna vid överläggningar som röra fattigvården.
§9. Följande personer vilka skriftligen anhållit någon hjälp av fattigmedlen ansåg församlingens ledamöter ännu icke vara derav i behov, nämligen:, skomakaren Anders Hindrichsson i Gruvberg för sin ofärdiga hustru, Jan Jansson Bast vid Stora Löfskogen och nybyggaren Anders Nyren vid Salbofall, vilken sistnämde förlidne höst förlorat sin enda ko. Honom likväl obetaget att hos bättre lottade likar söka någon undsättning i sin olycka.
Åt Lars Ersson från Källtjern under ej heller nu något anslag beviljas utan skulle han hädanefter såsom hittills söka sitt uppehälle som kringvandrande i socknen.
Åt Sundbergs hustru vid Myrbo, vilken nu så till vida återvunnit sin hälsa att hon ej beständigt nödgats hålla sig vid sängen, beviljades 1/4 tunna råg.
Nils Janssons dotter från Yxsjön vilken till den grad är plågad av nervsvaghet att hon inte kan gå, skulle på församlingens bekostnad detta år skjutsas till Loka. Dessutom beviljades henne ett par skor. Den vanliga fattigavgiften för henne vid Brunnen av 2 riksdaler Banco, skulle av fattigkassan utgå.
Förre kohldrängen Gustaf Larsson från Löfåstorp, vilken hade av sin broder Jacob Larsson derstädes, blivit afförd till fattigföreståndaren i så (…) tillstånd att han icke kunde sköta sig själv, skulle inackorderas hos någon som var hågad att honom emottaga mot en summa av högst 70 riksdaler Rgs för året. In till dess lovade fattigföreståndaren att för Gustaf Larsson draga försorg på de villkor som stöd att för tillfället erhålla.
Jan Jansson Sundberg från Kumlan, vilken nu till hälsan var så vida återställd att han kunde gå, infann sig och anhöll ytterligare om någon hjälp. Församlingens ledamöter ansåg att vara tjänligt att bereda honom tillfälle att detta år få besöka Loka Hälsobrunn, varför utom den vanliga fattigavgiften, beviljades honom 2 riksdaler banco, till hjälp under resan.
Fattiga änkan Gretha Ersdotter från Stora Smedberget erhåller tillsvidare 1/4 tunna råg. Erik Hinderssons änka Maja Paulsdotter från Elfshöjden, 3/8 tunna råg.
Vansinniga kringvandrande mannen, känd under namnet Stora Anders, vilken uppgavs ej äga ett enda klädesplagg att skyla sig med, skulle av fattigföreståndaren mot räkning den socknen gottgör, erhålla (…)-garnsskjorta, tröja och byxor av bolstervar.
Sedan Erik Ersson i Penningberg avsagt sig sin av brodern gruvdrängen Anders Erssons minderåriga barns vård, beslöts att de 3 yngsta av dem skulle bortackorderas för 20 a´ 25 riksdaler Rgs för vardera och skulle han åtnjuta en billig ersättning för den vård han haft om dessa barn från 1:a maj till dess detta sockenstämmomöte protokoll blir justerat.
Jan Andersson i Kattnäs, vilken för sin svaga syn behöva glasögon av ett särskilt slag, infann sig och begärde medel till uppköp derav och beviljades honom för detta ändamål 3 riksdaler banco.
Jan Janssons änka i Lomberg, begäran om understöd för sin fallsjuka dotter blev för denna gång avslagen.
§10. Herr bergskassören B.F Törneblom på Heden lade uti en ingiven skrift beklagat sig att han måste å ett (..)nybygge på Skomakarbo ägor härbärgera Erik Svenssons änka vilken sades äga livstids besittningsrätt å nämnda nybygge mot vissa bestämda villkor men då dessa aldrig blivit uppfyllda, yrkade Herr kassören att från nämnda skyldighet bliva befriad. Församlingens ledamöter ansåg denna sak vara av sån beskaffenhet att den ej vid sockenstämma kan upptagas till prövning utan borde Herr kassören vända sig med sin klagan till vederbörlig domstol.
§11. Ordföranden hemställde om ej det vore överenstämmande med (..)-het att är vice organisten B. Rosenberg vilken under den tid han(..) uppehållit lediga organist- och klockaretjänsterna även förrätta undervisningen vid Lancasterskolan härstädes, därför måtte få uppbära andelar av den vanliga lönen, även ersättning för fattiga barns undervisning vid nämnda skola. Häruti instämde församlingens ledamöter och beslöts att nämnda betalning enligt av Rosenberg som med räkning skulle utgå av skolfonden.
§12. Flitpengar för följande byskolmästare beslöts skola ur skolfonden utgå på så sätt att:
Maja Lisa Ersdotter erhåller 2 riksdaler 32 A Banco Peter Andersson do 3 riksdaler 16 do, och: Jan Nilsson do 2 riksdaler 32 do
§13. Uppå hemställan av några sockenmän beviljades åt kyrkvaktaren Marelius för uppassning vid begravningar en frivillig gåva för varje lik lämpad efter (…..) och lägenheter.
§14. Bergsman Mässing vid Löfåsen lät inkomma ett så ord från ordlydande anförande vid allmän sockenstämma
”Vid allmän sockenstämma, får jag i ödmjukhet anmäla sättet huru vida det fördärvliga motstycket av fylleri och brännvinsinmundering här i socknen kunde på det tjänligaste sätt inställas, ty om detta fördärvliga och rysansvärda motstycke får länge råda, så kan ej de hedransvärda innebyggare föda och vårda så mycket tiggare, hustrur och barn som brännvinssuparna sätter på gatan. Jag (… , …. , ….) krögarnas belägenhet och för det (…) följderna.”
har vi moderkrogen Ljusnarsbergsgård, därifrån en kedja av krogar till höger och vänster.
Den arbetande klassen kommer ur kyrkan och Guds hus, där börjar de förlora sin goda dagspenning som de i förra veckan förtjänt i tanke att nära sin fattiga hustru och sina många nakna barn, men förr än de hinner hem är penningar anammade av krögarna och han hända kläderna av kroppen samt under ruset bedriver andra rysliga och skamliga laster, vilket 1828 års almanacka o sednare bladet klart framställer också istället för de hemma väntandes på någon näring så kan hustru och barn bliva nakna utfösta med hugg och slag på gatan av (…). Jag lämnar det till var och ens betänkande och önskar att herr kyrkoherden och kronbetjäningen vill vara goda och härutinnan vara goda och taga några goda försiktighetsmått att detta alldeles inställa så mycket mer som det alldeles strider mot lag och författningar. Har jag å detta mitt förslag tagit fel ber jag om min ursäkt.
Löfåsen den 23:e maj 1840, Fredrik Mässing
Efter uppläsande härav förklarade ordföranden att han häruti till alla delar instämnde med Mässing och att han med bedrövelse sett det överhand tagande fylleriet förorsakat av de många lönnkrogarna, men ansåg likväl det icke tillhöra sitt ämbete att lagligen tilltala de härutinnan brottsliga vilket endast tillkommer kronobetjäningen. Men anledning härav, beslöt församlingens ledamöter att en sockenstämma (..)lysas, varuti detta ämne särskilt borde förekomma till överläggning och uppå framställning av ordföranden vid samma tillfälle en överenskommelse träffas om inskränkning av de här fruktliga (…) i synnerhet vid husförhören.
§15. Förekom åter till överläggning den för den flera år tillbaka till ämnade skolhusbyggnaden varvid patron Per Eriksson på Laxbro låt inkomma med ett lydande memorial:
”Till sockenstämmoprotokollet
Då vid denna sockenstämma till överläggning ånyo torde förekomma om den förr till ämnade skolhusbyggnaden vilken av de flesta församlingens ledamöter ansetts överflödig, sedan (…) kostnad nödigt rum för skolan borde kunna beredas uti de redan befintliga allmänna byggnader; borde jag i förevarande ämne få giva mina tankar tillkänna: Som man hoppas att herr Domhavande icke hava något däremot att både bergs- och häradsrätterna till samlingsrum grannsamt begagna gruvstugan , får jag föreslå att denna byggnad därtill må användas, sådan den befinnes utan påbyggnad, blott att nödiga boningsrum för häradshövdingen deruti beredes, som och utan mycken kostnad låter sig göra, om nämligen nuvarande magasin på södra ändan inredes till tvenne kamrar, samt en eller så skulle fordras två kamrar ovanpå vind utom det förutvarande för herr tingsskrivare och betjäning; genom detta bli sockenstugans rum lediga att användas till så som del som erfordrades för skolans hållande och församlingen befriad från att underhålla flera byggnader, än som nu finnas. Skulle detta förslag ej vinna bifall måste man väl betänkt på att uppbygge av skolstuga sexton aln lång, elva alnar bred, tolv varv hög med inbygd förstuga och en liten kammare på ena änden, vartill tjänlig plats utses i grannskapet av sockenstugan och bör ej kostnaden bli stor, vilkendera än av dessa båda förslag som bliva antagen, än med 2 av 3 skickliga och dugliga karlar (…) om viss betalning i ett för allt eller och till den minst bjudande överlåtes.
Laxbro, den 24:e maj 1840. Johan Nicl. Ericsson”
Sedan detta anförande blivit uppläst överenskom församlingens ledamöter först att den förlidet år över skolhusbyggnaden väckta (…) skulle nedläggas och således icke kunna lägga hinder i vägen för ett (…) avgörande i detta ämne beträffande åter patron Ericsson här ovan intagna 2:a förslag till beredande av rum för skolan, utsågs herr patron P.J Lundbom på Löfnäs och nämndeman Erik Persson i Wiken att uppgöra kostnadsförslag över patron Erikssons byggprojekt till skolhus och beslöts att det som då befinnes kunna för billigaste pris tillvägabringas, böra företrädesvis utväljas.
§16. Framställde ordföranden nödvändigheten av några reparationer i både kyrkoherde- och Capellansgårdarna, enligt den förlidne höst hållna av av kontraktsprosten och kronofogden hållna ekonomiska besiktning i synnerhet å ladugårdshusen i bägge prästgårdarna och beslöts att i år de reparationer som befanns vara av högsta nödvändighet påkallade, böra verkställas; nämligen i kyrkoherdegården, 1: trappen till boningshuset och 2; Fähuset och uppdrogs åt Erik Persson i Viken att tillse (…) det sistnämnde kunde på tjänligaste sätt upphjälpas utan nybyggnad, eller om det nu så genast erfordrades, samt i Cappellansgården fähuset och den i ekonomiska besiktningsinstrument föreslagna förändringar med bakugnen i brygghuset och utsågs sex- och nämndemannen Erik Jansson vid Stennäs att hava hussyn över verkställigheten av reparationerna i kyrkoherdegården och häradsdomaren J. Adler över dem i Cappellansgårdarna.
§17. Uppå hemställan av sexmannen Erik Mattsson å Stråtgården beviljades enhälligt av den bortflyttande vice organisten Rosenberg en kollekti som skulle insamlas nästkommande Kristi himmelsfärdsdagar.
§18. Nämndemannen Erik Segelström i Västra Löffall yrkade å egna å de övriga elektorernas vägnar vilka förleden höll hava utsedde att på kallelse av ortens domhavande inkomma sig i Nora för att välja riksdagsman av bondeståndet för detta härad ersättning för denna resa med 5 riksdaler banco för var och en vilket beviljade och skulle dessa medel utgå i likhet med riksdagsmannaarvodet för socknen.
Uppläst och erkänt och justerat betyga å församlingens vägnar
J.D Westholm Ordförande pastor Erik Segelström Anders Andersson, Björkäng, Jan Erik Jansson på Östra Bohrn
Kommentar:
Loka Brunn
Ett populärt besöksmål från 1600-talet för de mest välbeställda i samhället men från 1800-talet ett eget litet samhälle runt om den hälsobringande källa som har historiska spår sedan medeltiden.
Verksamheten var blomstrande under 1800-talet och människor reste till Loka från hela landet. Gyttjebadorten som den kallades, blev en använd hälsokur för fler än borgerskapet – socknar kunde skicka de av reumatism och andra sjukdomar till ”lokagyttjan” i hopp om tillfrisknande.
Det fanns tre klasser för patienterna som var strikt hierakiskt och besökarna hölls noga åtskilda grupperna emellan:
Adel och ståndspersoner
Allmogen och medelklass
Gratister
Gratisterna var de medellösa fattiga som kunde få friplats som bekostades av donationer. De besökande fick ett strikt schema för vattendrickning och bad.
Jan Jansson Sundberg och Nils Janssons dotter var således gratister och fick en slant för skjutsen. Alternativet att vandra till Loka från Ljusnarsberg skulle ta 13 timmar för en nutida frisk och hälsosam person med kondition. Något Jan och andra gratister knappast ägde, varför de fick skjutsen.
Intressant i frågan är bristen på sjukvård och tron på att brunnsvattnet och gyttjan ägde hälsobringande egenskaper i tillräcklig utsträckning för att sockenstämman investerade i skjutsen för sina mest fattiga sjuka invånare.
Hon hette Anna Maria Nilsdotter och var född i Yxsjön 1813-03-14. Anna Marias mor var död och fadern hade gift om sig 1828 med en Stina Jansdotter (f: 1791) från Grangärde.
Nils Jansson och hans andra fru gick på fördel där sonen Eric Nilsson (f: 1802) tagit över gården. Fördel innebar ett juridiskt avtal där övertagande son förband sig till att försörja för föräldrar. Husförhörslängden har noterat värdet av denna fördel till ”50 Rd Banco”
Dottern Anna Maria var en av flera barn till Nils och bodde kvar i Yxsjön. Men som nervsvag så var rimligen arbetsförmågan låg och hon var noterad som ”fattighjon”.
Yxsjön
Kolardrängen Gustaf Larsson
Koldrängen Gustaf Larsson förekommer igen och hans brännskada 1828 som gjort honom arbetsoförmögen behöver hjälp. (se protokoll 1840-01-26)
Gustav Larsson dör tre dagar efter denna sockenstämma på grund av den brännskada an ådrog sig 12 år tidigare… (d: 1840-05-27)
”Stora Anders”
Vem Anders var, är okänt. Oklart om han ens är inskriven i Ljusnarsbergs husförhörslängd eller om hans kringvandrande är större än socknen. Fattigvården i Ljusnarsberg tog dock lite försorg över denna man och ordnade lite kläder…
Jan Andersson i Kattnäs
Jan var född 1793-01-07 i Ramsbrerg och var 47 när han söker hjälp för synen genom att äska bidrag till glasögon. Prästen har noterat att han var ”nära blind” men också ett tillägg om hans kynne och situation.
Här nämns att han är ”Liderlig och elak” förutom att han ska få hjälp med glasögon. Jan Andersson dör i Kattnäs som ett blint fattighjon 2874-04-13…
Kattnäs
C. Rosenberg
Rosenberg är rimligen Carl Rosenberg: 23-åringen som kom från Södermanland och avled i Lindesberg i september 1840. Han sökte till organistjobbet men inte nådde ända fram. Han hade dock interimt jobbat som klockare, organist och skollärare i socknen en någon liten tid, varför en avskedskollekt bereds honom. Mer om honom finns i protokoll 1840-05-17
Landcasterskola
Landcasterskola
Innebär en form av växelundervisning där de äldre skickligare eleverna uppdras att undervisa sina yngre i särskilda områden. På så vis avlastas läraren. Systemet uppfanns av Joseph Landcaster 1798 i London och spreds till fler länder – däribland Sverige och Ljusnarsberg.
Den av alkoholinmundering förskräckte Fredric Messing var född 1788-04-13 och bodde på Övre Lövåsen med jämnåriga hustrun Maja Persdotter och barnen. Hustrun dör 1843 och han gifter om sig året efter med pigan Maja Persdotter. Denna fru nummer två dör 1861 men denna gång så blir det inga fler giften för änkemannen Fredric som är 73 år gammal. Fredric bor kvar som fördelsman där sonen övertagit gården. Han går ur tiden som åldersbräcklig i en ålder om 76 år (1864-04-13)
Sohlfeldt med familj har flyttat och församlingen söker efter ny organist. Oklart hur rekrytering går till, men Ljusnarsberg går ut brett när de vill hitta den nya klockaren tillika organist och skollärare. Ansökningar tycks ha inkommit från andra delar av landet och det står mellan tre sökanden….
Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 17:e maj 1840.
§1. Föredrogs avkortningslängden för d.å, upplästes och underskrevs utan anmärkning.
§2. Upplästes vallängden vid det förlidne söndag hållna organist- och klockarval, vilket så avlopp att direktören J.Hellström i Linde erhöll 12 2545509/5144320, vice organisten C.Rosenberg 6 4591/5440 röster och N. Hedlund ingen röst varpå vallängden utan anmärkning underskrevs och ansågs i anledning därav, direktör Hellström utnämnd till församlingens organist och klockare.
Uppläst och justerat intyga å församlingens vägnar,
J.D Westholm Ordförande pastor Erik Jansson Jan Erik Jansson på Östra Bohrn
Kommentar:
Avkortningslängd
Fastställande av ett mantal skedde på hösten föregående år för betalning några månader in på skatteåret och om det sedan visade sig att förändringar skett som påverkade skattelasten sedan ovan nämnda mantalsberäkning, så hamnade detta minus i avkortningslängden. Ett sådant minus kunde vara flyttningar, dödsfall, eller eventuella skattebefrielser av annan art.
Val av organist
Johan Hellström var född i Nora 18:e maj 1819 och därmed 21 år gammal när han valdes till Ljusnarsbergs organist och klockare. Han kom närmast från Lindesberg och möjligen var det pastor Westboms omdömen som fällde avgörandet att han fick tjänsten, genom sidonoteringen: ”goda religeusa kunskaper”. Han stannar i Ljusnarsberg i två år innan Lindesberg blir hans hemort till livets ände, 1872.
Förutom uppdraget så kan vi anta att Johan också fick ärva Sohlfeldts upparbetade dynghög vid sockenstugan.
Spekulationer
Konkurrenten vice organist Rosenberg är svår att lokalisera – vem han än månde varit, så var han hursomhelst ingen i socknen boende och vi torde kunna låta hans öde vila i det förflutna.
Protokollet nämner också en N. Hedlund som blivit utan röster. Här finns det dock en kandidat i geografiskt närområde som ’kan’ vara denna person: Det finns nämligen en Nils som passar in på nämnda N. Hedlund, född i Hällefors 1813-12-26. Denne har uppenbarligen sökt nytt uppdrag och har flyttat till Nordmark där han erbjudits uppdraget som skolmästare samma år som Ljusnarsberg sökte ny organist,1840. Inte sällan var organister samtidigt den lokala skolläraren, så han kanske också kunde traktera en orgel, som skollärare…
Denne Nils stannar i Nordmark, gifter sig och få tre barn 1855 så han tycks ha rotat sig där.
En barnmorska i Sthlm söker jobb i socknen, organisten Per Adolf Sohlfeldt har börjat packa för flytten mot Södertälje och äskar ersättning för sina renoveringar och uppodlingar.
Catharina Persdotter har blivit helt förlamad efter ett slaganfall och Jan Jansson Pots hustru Stina Hedberg som varit liggande i över 10 år måste inackorderas hon någon som henne kan vårda…
År 1840 den 12:e april, hölls efter för skedd laglig kungörelse allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.
§1. Ordföranden uppläste en skrivelse från en barnmorska i Stockholm vid namn B.L Andersson, varav inhämtades det nämnde person önskade att här i församlingen tillsko med 3 minderåriga barn sig medflytta och med sitt yrke tillhandagå dem, som vill henne anlita. På tillfrågan huruvida den inom denna församling antagna barnmorskan uppfyllt sina åligganden vitsordade de flesta att hon med skicklighet skött sitt yrke och alltid genast begivit sig dit hon blivit kallad. I följe härav förklarades sockenstämman enhälligt det de ansåg denna församlings invånare i detta avseende tillräckligt betjänad, varför å barnmorskan Anderssons ansökan intet avseende kunde för närvarande fästas.
§2. Föredrog herr direktör P.A Sohlfeldt en ansökning om ersättning för uppodlingar och förbättringar, som kom på egen bekostnad verkställd å klockarebostället härstädes, jämte en anhållan det församlingens jordägare måtte avvara för efterkommandet av den som kan äga innestående av dagsverkesskyldiga personer, uppgående enligt hans egen uppgift, till omkring 800 riksdaler Rgs, eller ock i att för allt tilldela honom 200 riksdaler banco. Efter någon stunds överläggning, beslöts de flesta av församlingens närvarande ledamöter det tot. Sohlfeldt skulle av byggnadskasssan få uppbära de ökade 200 riksdaler banco med det förbehåll att all den gödsel som nu å bostället befinnes, ej finge avflyttas utan den blivande organisten tillhandahållen. Emot detta beslut reserverade sig Anders Larsson på Rälln och Jan Andersson vid Rällsälv, vilka förklarade att de ej uti denna utgift ville deltaga. Häradsdomaren J. Adler på kyrkbacken åtog sig då att betala för Anders Larsson och sexmannen Erik Mattsson i Stråtgården för Jan Andersson.
§3. Till revisorer vilja böra granska kyrkans, de fattigas, sedelfondens, bokkassans och lasarettets, samt å även i enlighet med å sistl. års Valborgsmässo sockenstämma fattat beslut, byggnads och fattigvårdskassornas räkningar, valdes herr postmästaren P.A Carlberg på Abrahamsgård, inspektor A. Magnusson på Stjernfors och nämndeman Erik Segelström vi Västra Lövfallet.
§4. Sedan nu upplyst blivit att Sundbergs hustru blivit ge(nom) slag förlamad och således ur stånd att själv sig vårda beslöts att hon hos något ömsinnat folk skulle inackorderas för det billigaste pris som stöd att erhållas.
Likaledes beslöts att Jan Jansson Pots hustru vid Rällsälv skulle bortackorderas. Församlingen föreslog därtill 1 och 1/2 tunna råg och 12 Rd Rgs per år, eller 1 åtting råg och 1 riksdaler Rgs i månaden.
Åt kopparslagaren Rydström anslogs 3 riksdaler banco at avgå av byggnadskassan.
Av fallandesot besvärade kvinnan Anna Stina Grönberg skulle avföras till länslasarettet för att undergå prov-kur och om ej dess hälsotillstånd därigenom kunde förbättras, borde hon införas på Vadstena hospital. Dess son skulle emellertid inackorderas hos något folk som vore hågat att honom mottaga.
§5. Ordförande tilldels med församlingens bifall åt sexmannen Öman av fattigkassan 1 riksdaler banco såsom ersättning för en veckas kost under skolhållning med fattiga barn.
§6. Ordförande uppläste en så lydande skrivelse:
”Till HH kyrkoherden i Ljusnarsberg. Undertecknade hemmansägare anhålla att HH kyrkoherden ville vara god att med allra första utlysta sockenstämma för att välja någon fullmäktige att efterhöra verkställigheten av skatteköpebrevs erhållande på våra egendomar vartill handlingar och pengar blivit genom H bergsfogden Westling till H herr landskammereraren J.F Stenqvist i Örebro inlämnade för nära tre år sedan, varom icke ringaste underrättelse blivit gjord om verkställigheten där utav.”
Nya Kopparberget den 27:e mars 1840.
Erik Segelström i Västra Löffall, Jan Jansson vid Viktorp, Johan Bäcker i Västra Löffall, Erik Jansson vid Södra Björkberg, Erik Andersson i Västra Dahl, Jan Jansson vid Tappen.”
Efter uppläsandet härav beslöts de socknemän vilka ämnet rörde att utse tvenne fullmäktige ,vilka å deras vägnar först och främst ägde att göra sig förvissade om deras för skatteköps erhållande utlämnade medel blivit i lantmäteriet deponerade och sedermera i vidrigt fall å vederbörlig ort vidtaga de åtgärder vartill sakens beskaffenhet kan föranleda. Till fullmäktige i denna sak valdes herr postmästaren P.A Carlberg på Abrahamsgård och häradsdomaren J. Adler på Kyrkbacken.
Den härmed missnöjde äger att före klockan 12 å 21:a dagen härefter, sina besvär hos landshövdingeämbetet eller domkapitlet inlämna inom samma tid tillkännagiva om besvär anföras och inom andra 21 dygn efter fataliedagen detta med bevis från vederbörlig ort styrka.
Sålunda överenskommit och beslutat betyga å församlingens vägnar
J.D Westholm Ordförande pastor (..) Magnusson (….) (…) Uppläst å Ljusnarsbergs kyrka d. 26:e april 1840 av J.D Westholm.
Kommentar:
P.A Sohlfeldt har odlat upp marken runt sockenstugan och utfört vissa förbättringar, vilken han äskar ersättning för, innan han flyttar inom kommande två veckor. Vilket han får om bara gödselstacken blir kvar till nästa organist..
Jan Jansson Sundbergs änka: Cathrina Persdotter (1768)
Änkan igen sämre och nu drabbats av slag och är helt sängliggande
Jan Jansson Pots hustru: Stina Hedberg (f:1780-03-14)
Stina var född på Rälln där fadern var nämndeman Eric Hindersson och modern Maja Stina Jansdotter. Hon flyttade till Stjärnfors när hon för andra gången 1810 gifter sig. Denna gång med Jan Jansson Pot i Rällself. De bosätter sig i Rellselfs backstuga på Larssons ägor under Rällen.
Något händer redan under 1820-talet då Stina blir sängliggande och helt oförlig, varför till slut denna sockenstämma beslutar att försöka inackordera henne i annat hem då Jan Jansson inte mäktar sörja för henne…
Kopparslagaren Eric Rydström (1777-03-25)
Kopparslagaren Eric Rydström
Han levde som änkling på Forstorp sedan 10 år då hans hustru Catarina Larsdotter avled 1830-11-06 i lungsot. De kom båda från Lindesberg några år tidigare. Eric tillhör de fattiga och hälsan är inte god. Han avlider innevarande år på hösten (1840-12-09) i vattusot (ödem).
Anna Stina Grönberg (1796)
Född på Tappen som oäkta så kan det vara svårt att veta vem fadern var, men då det finns en Anders Grönberg i samma ålder som modern, så gissar jag att socknen visste hur saken gått till och vem som var far. Vilket ledde till efternamnet som Anna Stina tog/eller fick?
Hennes epilepsi tycks varit allvarlig och provkuren på Örebro lasarett ledde förstås inte till någon förbättring – antagligen försämring, med tanke på hur dessa kurer gick till.
Anna Stina Grönberg skrivs den 23:e september 1841 in på Vadstena Hospital för vård.
Den allmänna svullnaden i form av vattusot bedömdes som obotelig hos äldre. Behandlingen var Bröstptisan (medicinskt te) bl. a. innehållande Tussilago och Lungört jämte ett dussin andra materia medica. Vinum Scilliticum innehöll sjölökextrakt i gott franskt vin. Sjölöken – Scilla – har glykosider med positiv inotrop effekt på hjärtat och finns redan beskriven i den egyptiska Papyrus Ebers.
Behandling med Folium digitalis (en skotsk gummas kunskap) publicerades 1785 av W. Withering.”
Sockenstämman har samlats ett kort möte på en fredag, där endast en enskild punkt finns på dagordningen: Huruvida en avskedskollekt till den avflyttande organisten P.A Sohlfeldt ska anordnas?
Men vem var organisten Per Adolf Sohlfeldt och var kom han ifrån? Några korta rader om ett särskilt avsked i gudstjänsten har också livsöden bakom – berättelser bakom historien…
Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 3:e april 1840
§1 Uppå därom gjord anmälan beviljades enhälligt av församlingens närvarande ledamöter en avskedskollekt åt den avflyttande organisten P.A Sohlfeldt att uppbäras å högmässan den 19:e i denna månad.
Sålunda beslutat intyga på församlingens vägnar:
J.D Westholm Ordförande
Kommentar:
Per Adolf Sohlfeldt var född 1804 i Risinge, Östergötland och kom till Ljusnarsberg 1828 som vice organist i församlingen. Efter några år träffade han sex år yngre Maria Andersdotter som kom från Grönhult. När han fick tjänsten som ordinarie organist fick han också boende i ett rum i sockenstugan dit han och hustrun flyttade tidigt 1830-tal.
De fick tre barn tillsammans, som föddes i sockenstugan:
Emelie Augusta (f: 1831-07-12) blev endast sju år då hon dog den 18:e maj, 1839 (död av vådelig händelse, krossad av konsten).
Richard 1833-06-30
Axel Sebastian (f: 1837-05-02) gick ur tiden som tvååring den 13:e augusti, 1839. (rödsot)
Per Adolf och hustrun Maria och sonen Richard flyttar till Södertälje den 23:e april 1840 och detta belut är det som föranlett avskedskollekten som församlingen vill ge till sin avflyttande organist. Adressen som var Södertälje dit familjen flyttade 1840, var egentligen Klockaregården i Hölö (som sedermera uppgår i Södertälje kommun) där husfadern fått uppdraget som organist.
Sonen Richard Sohlfeldt, född i Ljusnarsberg hade ärvt sin fars musikaliska talang och blir sedermera musiklärare i Uppsala.
Men det finns ytterligare en person i ekvationen Sohlfeldt som i slutet också har en koppling till Hölö som vi tar från början:
Barnhusbarnet Adolf Victor Strömberg Sohlfeldt
Per Adolf Sohlfeldt har tidigare, innan Ljusnarsberg, fått en son före äktenskap med okänd kvinna, Adolf Victor (f: 1827-08-17, Stockholm). Modern okänd men Per hade erkänt honom som sin. Oklart vad som hänt med modern eller situationen i stort, men Per satte sin oäkta son på Barnhuset i Stockholm dit han betalade 12 Rd/år för pojkens uppehälle och flyttade till Ljusnarsberg. Först 1833 tog han hem pojken till Ljusnarsberg och sin familj. Där levde Adolf Victor som halvbror till sina nyfunna syskon i organistfamiljen ända fram tills de flyttade från socknen 1840.
Men Adolf Victor var bara halvbror och fick som trettonåring inte följa med till Södertälje – han flyttade visserligen samma datum (1840-04-23) men med adress Lindesberg utan att där kunna hittas vart han tog vägen. Oklart om han ens stannat till där, då han tycks befinna sig i Stockholm senare under samma årtionde….
Spår efter Adolf Victor finns att hitta i Stockholm, sex år sedan flytten från Ljusnarsberg, tas en yngling vid namn ”Adolf Fredrik Strömberg” in i arresten, den 30:e januari, 1846, men inte för något brott utan för att ha varit ”sjuk”. Där blir han kvar i 4 veckor då han fyra veckor senare under namnet ”Adolf Victor Strömberg” blir avförd till Kungliga Serafimerlasarettet på Kungsholmen (21:a februari 1846).
Han blev intagen i januari efter att ha upptäckts på gatan sjuk, men i vilket tillstånd är oklart. Sedan till Serafimerlasarettet i slutet av februari – samt senare under året inskriven på Sal 4, Danvik Sicklaö i Stockholm. Ovan tyder på psykiska problem men inget säkert går att säga. Det finns en notering med frågetecken om att han kommit till Sthlm från Höle(!)
1849 söker Adolf Victor ett betyg och försvinner från Danvik Sicklaö och historien…..
Konsten (Konstgång)
Konstgång (också kallad stånggång) är en äldre anordning för mekanisk kraftöverföring över kortare sträckor.
Rödsot
Rödsot var den historiska benämningen på dysenteri – en blodig intensiv tarminflammation – som lätt blir en epidemi då den är väldigt smittsam. 1840 tycks Ljusnarsberg drabbats av rödsot – ett hundratal avled och de allra flesta var unga under 15…
