Kategori: 1842

  • 1842-07-24

    1842-07-24

    En fattig arbetare från Rävåla ligger hos en änka vid Södra Hörken för vård av sin svåra sjukdom. Änkan behöver socknens stöd att ta hand om den drabbade.

    År 1842 den 24:e julii hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter därom skedd laglig pålysning och tillkännagivande av ämnena för överläggningen.

    §1. Hemmansägaren Erik Persson Lax vid Stora Löfskogen hade hos församlingens pastor anmält sin önskan att få hos sig låta mantalsskriva och i församlingens förhörsbok anteckna gifte drängen Jan Hindric Jansson med hustru och ett barn från socken. Då församlingens ledamöter nu tillspordes om de därtill vilja lämna sitt bifall svarades att de däremot icke hade något att invända, så framt Erik Persson Lax uppfyller villkoret för sådana personers inflyttande i församlingen, som 4:e Mom 1§ av det gällande reglemente för fattigvården föreskriver.


    §2. Pastor anmälde att Jan Nilssons änka från Södra Hörken en längre till vård utav en svår sjukdom sängliggande hos sin måg, en fattig arbetare vid vid Rävåla, Grangärde socken och som hennes sjukdom ännu (…) erhållen läkarvård icke blott fortgår utan snarare tyckes förvärras, tillsporde sockenmännen vad utväg borde tagas med ifrågavarande änka – församlingen beslöt att lämna henne en tillfällig hjälp bestående av 4 Rd Banco och då dessa medel avsåg bör utgå från fattigkassan, blivo de nu det församlingens pastor i sockenmännens närvaro till herr Carl Jansson vid Rålinmossen(?) utbetalte. Vad detta tillfälle utlämnade även av församlingens fattigkassa till Eric Olsson i Salbofall 1 Rd Banco för Eric Persson i Vintermossen vilken anmäldes utav behov av något understöd, även således beslöts att dessa personer borde vid den i höst skeende fattigregleringen erhålla anslag av församlingens fattigvårdskassa.


    §3. Skolmästaren Jan Nilsson från Yxsjön hade inlämnat en räkning över fattiga barns undervisning uppgående till 1 Rd 28 B Banco, som godkändes till betalning av skolfonden.

    Sålunda beslutat, uppläst och erkänt intyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande, pastor.
    Erik Pehrsson i Wiken
    Eric Persson vid Vintermossen

  • 1842-06-05

    1842-06-05

    Änkan Stolpe med barn och mor, har vräkts från mjölnarbostaden och har ingenstans att bo. Hon har ej heller några medel, då hennes mans skulder försatt henne i fattigdom. Pastorn försöker beveka stämman med hjälp av Konungens befallningshavandes beslut om att församlingen ska dra försorg över änkan….

    År 1842 den 5:e juni hölls efter därom skedd pålysning med tillkännagivande av ämnet för överläggningen allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling uti sockenstugan

    §1. Föreskrivne valborgsmässo sockenstämmoprotokoll blev enligt vad vid samma sockenstämmas avslutande tillkännagavs, uppläst och justerat samt utan anmärkning underskrivet.

    §2. Ordföranden tillkännagav att av änkan Anna Stina Stolpe blivit till honom lämnad en skrivelse vilken nu upplästes och lydde ord för ord sålunda:


    ” Till Ljusnarsbergs församlings valborgsmässo sockenstämma år 1842.
    Anhåller ödmjukligen att ordföranden Herr kyrkoherden för församlingen föredrar (…) Höga Landshövdingeämbetets utslag och enligt dess innehåll församlingen måtte dra försorg om bostad eller husrum för mig och mina barn, samt min moder eller och att de sistnämnda i allo försörja, medan vi nu på mycket hårt och obarmhärtigt sätt blivit ur det hus vi vistats uti utvräkte – och äro för närvarande alldeles husvilla.
    Avvaktar respektive församlingens för anstaltande fort så i verkställighet vad föreskrivet är.

    Anna Stina Stolpe från Finnhyttan”

    Därefter uppläste vidfogade och (…) Höga Landshövdingeämbetets utslag av den 10:e november 1830, lydande sålunda:


    ”Konungens befallningshavande över Örebro Län utslag uppå den av änkan Anna Stina Stolpe vid Finnhytte kvarn gjorda ansökan att som henne blivit genom Landshövdingeämbetets utslag den 27:e juni innevarande år ålagt avflytta det Finnhytte tullmjölkvarn tillydande boställe, som varit åt hennes man mjölnaren Anders Stolpe i livstiden upplåtit och varigenom hon med en gammal moder och tvenne minderåriga barn blivit husvill, Konungens befallningshavande alltså måtte meddela henne sådan handräckning, varigenom Nya Kopparbergs församling varest hon och mannen i livstiden under de sist förflutna fem åren varit i mantal skrivna, kunde kännas skyldig att änkan Stolpe med nödig bostad förse: Över vilken ansökning Nya Kopparbergs eller Ljusnarsbergs församling sig förklarat givet å Örebro Slott i Landskansliet den 10:e november 1840.”

    Uti förklaringen som Inspektören A. Magnusson på Stjernfors å församlingens vägnar avgivit är anfört att som å allmän sockenstämma Finnhytte kvarnägare skola åtagit sig att nu och framledes förse änkan Stolpe, hennes gamla moder och barn med husrum, ansåg Magnusson ansökningen såvitt den vore mot församlingen riktad, bör förfalla och att Finnhytte kvarnägare till förbindelse att fullgöra den skyldighet de sålunda sig åtagit.


    Vad sålunda förekommit har Konungens befallningshavande övervägt; och emedan ej ifrågasatt och varken att änkan Stolpe, vilken pastorn i Nya Kopparbergs församling intygat vara utfattig, är husvill och saknade förmåga att genom egna medel förskaffa sig, sin moder och sina minderåriga barn bostad eller att hon och mannen i livstiden senast varit inom Nya Kopparbergs församling mantalsskrivna. Ty och då om än såsom Finnhytteägare vid sockenstämma med församlingen påstått, änkan Stolpe icke skulle för ålder sakna arbetsförmåga den samma ej kan antas vara tillräcklig för att understödja hennes moder och barn som ostridigt tarva hennes omvårdnad, finner Konungens befallningshavande jämlikt Kungliga kungörelsen den 5:e december 1788 att Nya Kopparbergs församling bör draga försorg därom att änkan Stolpe förses med nödig bostad för henne, hennes moder och barn, derest församlingen icke hellre vill underhålla modern och barnen, så att änkan Stolpe kommer i tillfälle sig själv försörja. Dock att Finnhytte ägare här igenom icke fritas från de åliggande, som de, enligt deras medgivande eller Fattigvårdsreglementet inom församlingen, kunna hava, att socknens skyldighet här ut innan uppfylla.
    Besvär häröver kunna anföras vid Kungliga Majestätets och Rikets kammarkollegium inom fyra månader efter här av erhållen del då vid besvärsskriften bör fogas 16 skilling Banco i kansliavgift, åliggandes besvärande att vid besvärshandlingarnas uttagande och kommunicerande iaktta vad Kungliga Collegium i Communications resolution behagar föreskriva.

    Ut Supra.
    EJ Bergensköld

    Efter uppläsande såväl här ovan intagne Höga Landshövdingeämbetets utslag som och av änkan Stolpes därpå grundade anspråk på församlingen om anskaffande av husrum för henne, hennes moder och barn erinade pastor församlingens ledamöter om angelägenheten att enligt Konungens befallningshavandes utslag, skyndsamt gå i författning om anvisande av husrum för bemälte änka, dess moder och barn.

    Häremot invände församlingens närvarande ledamöter att som Finnhytte kvarnägare intagit och församlingen oåthjordt låtit mantalsskriva dessa personer, det väl icke kunde åläggas församlingen att draga försorg för änkan Stolpe, dess moder och barn i annan händelse, än Finnhytte tullmjölskvarnägare skulle därtill finnas oförmögna.
    Pastor som visserligen fann denna invändning vara grundad, dels på det inom församlingen antagna och ännu gällande Fattigvårdsreglemente dels och på Finnhytte kvarnägares eget medgivande vid sockenstämman som hölls med Ljusnarsbergs församling den 13:e september 1840, förslog dock att församlingen av kristligt medlidande och till åtlydande av Konungens befallningshavandes utslag borde föranstalta om bostad för ovannämnda personer, som nu enligt deras egen uppgift vore alldeles husvilla och kunde församlingen låta till näst infallande häradsting instämma Finnhytte kvarnägare med påstående om ersättning.
    Emot denna av pastor gjorda proposition androg församlingen att de väl hyste medlidande för de husvilla personerna men som församlingen icke ägde någon så kallad fattigstuga, där de kunde anvisa dem husrum, icke heller kunde tvinga någon enskild person att åt dem upplåta något rum, så kunde församlingen ej lämna bifall till den av ordföranden gjorda framställningen.
    Ordföranden frågade därefter om icke församlingen ville anslå en viss summa penningar av fattigvårdskassan till hushyra för denna familj? Men även härtill nekade församlingen anförande såsom skäl för sitt vägrande att Finnhytte kvarnlag bestod av välmående och aktningsvärde församlings ledamöter vilka säkerligen icke skola därest behovet sådant påkallar, undandra sig att skaffa änkan Stolpe med moder och barn bostad.
    Men ett sådant behov troddes knappast vara för handen enär änkan Stolpe vore ung och arbetsför ägande endast tvenne barn av vilka det ena vore tio år och det yngsta sju. Vad modern, änkan Ström, beträffade kunde väl ej nekas att hon vore något till åren kommen dock icke till allt arbete oförmögen varpå såsom bevis anfördes att hon med egna nät idkade fiske, fast olovligen uti andras fiskevatten. Dessutom förmenades gumman icke sakna alla tillgångar till självförsörjande all den stund hon skulle äga ett försvarligt lösörebo.
    Efter vad sockenmännen nu sålunda i detta ämne ådagalagt hoppades de att pastor skulle inse billighet av deras vägran att uppfylla änkan Stolpes yrkande på församlingens skyldighet att skaffa henne bostad – och att genom besvärsanförande över Konungens befallningshavandes utslag som ålägger Ljusnarsbergs församling denna nu och till fören motsagda skyldighet, Kongl. kammarkollegium skall finna rättvist samma utslag, i vad det rör Ljusnarsbergs församling upphäva.
    Slutligen och med tillkännagivande att protokollet kommer att justeras nästa söndag, den 12:e innevarande juni, förklarade pastor att det av honom härf sommaren 1840 utgivna bevis om änkan Stolpes fattigdom hade tillkommit genom den allmänt inom socknen kända omständighet att hon vid mannens död måst till kreditorernas förnöjande upplåta allt det hon och mannen i livstiden ägt och kunde således med en gammal moder och tvenne små barn icke betraktas annorlunda än utfattig. Däremot har det allt intill denna stund varit obekant att modern, änkan Ström, hade några egna medel.
    Den med det av församlingen vid denna sockenstämma närvarande ledamöter fattade beslut missnöjde äger, att före kl 12 på 21:a dagen efter kungörandet härav eller eljest bevisligen erhållen del, sina besvär hos Konungens befallningshavande över Örebro Län anmäla och inom samma tid bevis meddela att de blivit införda.

    Uppläst, erkänt och justerat den 12:e juni 1842, betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm Ordförande, pastor.

    Vid justeringen infann sig icke någon enda av församlingens ledamöter betygar:
    (…), orgelnist

    Uppläst i Ljusnarsbergs kyrka den 26:e juni 1842 av J.P Strandell

    Kommentar:

    Mjölnaren Anton Stolpes änka hette Anna Stina Strömberg (f:1810, Ramsberg) och var dotter till Stina Ström (f:1775, Ljusnarsberg). Anton var född 1799 i Husby och de flyttade till Ljusnarsberg på 1830-talet där han fick anställning som mjölnare vid Finnhyttekvarn. Han gick ur tiden 1836 i mars, på grund av förkylning(prästen noterade hans uppförande som ”oklanderligt”). Familjen fick tre barn där endast Christina Fredrika (f: 1832, Malingsbo) och Ludvig (f: 1835, Lindesberg) nådde vuxen ålder.

    Anton föddes i Husby, 1799 och han fick med Anna Stina tre barn där två överlevde de unga åren. Hans uppförande har bedömts av prästen som oklanderligt. Han gick ur tiden 1836-03-01 pga förkylning.

    Efter striden med sockenstämman så fick mor, mormor och två barn bo kvar på Finnhyttekvarn och där bodde de fram till 1863 då modern med de två barnen flyttade till Konstdammen under sex år. 1869 återvände de till Finnhyttekvarn igen.

    Familjen:

    1. Anton Stolpe 1799-00-00 – 1836-03-01 (Husby – Ljusnarsberg)
    2. Anna Stina Strömberg: 1808-07-05 – 1886-05-02 (Ramsberg – Ljusnarsberg)
    3. Christina Fredrika Stolpe: 1832-07-01 – 1911-07-25 (Malingsbo – Ljusnarsberg)
    4. Ludvig Stolpe: 1835-09-27-1904-10-19 (Lindesberg – Ljusnarsberg)
    5. Stina Jansdotter Strömberg 1775-00-00 – 1844-03-22 (Ljusnarsberg – Ljusnarsberg)

    Mormodern (nr 5 ovan)

    Stina Jansdotter Strömberg var född 1775 i Björkberg och gift med mjölnaren och byggmästaren Sven Strömberg från Värmland. De fick två barn där endast Anna Stina överlevde (ovan nr 2). Stina Jansdotter Strömberg dog 1844-03-22 i en ålder av 69 år, då hon var boende med sin dotter och familj vid Finnhyttekvarn….

    Källor:

    Ljusnarsberg (T) AI:17a (1841-1851) Bild 83 / sid 73
    Ljusnarsberg (T) AI:18a (1852-1861) Bild 83 / sid 78
    Ljusnarsberg (T) AI:19a (1862-1871) Bild 65 / sid 59
    Ljusnarsberg (T) AI:19a (1862-1871) Bild 103 / sid 97
    Ljusnarsberg (T) AI:21a (1882-1891) Bild 109 / sid 103
    Ljusnarsberg (T) F:6 (1840-1856) Bild 48

  • 1842-05-29

    1842-05-29

    Jan Jansson Sundberg har piggnat på sig, rotemästare har valts, kyrkans tak behöver tjäras och Anders Ersson har en räkning för fem rullar tobak, att föredra för stämman…

    År 1842 den 29:e maj allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter 14 dagars förut skedd på lysning från predikstolen med tillkännagivande av ämnena för överläggning

    §1. Upplästes, godkändes och underskrevs Kyrkans, de fattigas, Skolfondens, Fromma stiftelsens, Bokkassans och Lasarettets av Herr Inspektör EG Bergsman på Stjernfors, Handlanden J Åkergren vid Norra Bergsgården och Bergsmannen Jan Erik Jansson vid Östra Born reviderade och riktiga befunna räkenskaper varvid behållningen den 1:a Maj befanns vara:

    §3. I ordning att bli rotmästare voro följande

    Bruks Roten No: 486 Östenstorp Patron Lundbom
    Hed ” ” 195 Källtjärn Patron Heijkensköld
    Norrsjö ” ” 303 Påtåker Eric Nilssons änka
    Ljusnars ” ” 389 S:a Smedberg Jan Erik Eriksson
    Stjernfors ” ” 426 Stuttjernsfall Olof Andersson
    Stellbergs ” ” 257 N:a Löffall N.M Jan Persson
    Hörks 1:a ” ” 485 Örtjern PEr Svensson
    Hörs 2:a ” ” 8 Aflångsvik Patron C Eriksson i Ramsberg

    §4. Beviljades en taxering av 50 organistlöner.

    §5. Beslöts att de nödvändiga reparationerna å prästgården skulle i år verkställas och uppdrogs Byggnadsdirektionen att därom draga försorg. Fähusets ombyggnad i kyrkoherdegården skulle av Direktionen med görligaste första å entreprenadauktion till den minst bjudande upplåtas.

    §6. Upplästes Bergsrättens beslut av den 1:a januari 1842, vilket till församlingens pastor blivit avlämnad att å denna sockenstämma föredra och församlingens ombeprövande underställas, angående Bergslagets förslag att på socknens gemensamma kassa få överflytta den avgift till orgelnisten, orgeltramparen, bergstingspredikanten och barnmorskan vilken hittills av Bergslagets magasin utgått. Efter någon överläggning biföll församlingen detta förslag varför beslöts att ovannämnda avgifter borde hädanefter, oförändrade av Byggnadskassan, utgå.

    §7. Beslöts att kyrktornet skulle denna sommar tjärstrykas och uppdrogs åt Byggnadsdirektionen att detta arbete å entreprenadauktion till den minst bjudande upplåta. I sammanhang härmed beslöts även att kyrksnickaren Hellander skulle besiktiga det yttre av kyrkans väggar och tak, samt klockstapeln och för församlingen tillkännagiva om något bristfälligt derå skulle förfinnas.

    §8. Sockenskräddaren Daniel Ersson vid Ställbergs Nubbtorp och sockenskomakaren Johan Fallström vid Norra Finnfall avsade sig sina hittills idkade hantverk. Däremot anhålls skräddardrängen Carl Olsson vid Funkhagen och skräddargesällen Carl Hellberg att bli antagna till sockenskräddare. Deras begäran bifölls, så framt de vid justeringen av detta protokoll företa ordentliga (…) för kronoutlagornas bestridande

    §9. Fattighjonet Jan Jansson Sundberg vid Stora Kumlan vilken nu blivit till hälsan så mycket förbättrad, att han med stöd av kryckor kan besöka närmaste granngårdar, fått skriftligen anhålla att denna sommar på församlingens bekostnad få bli avförd till Loka för att undergå brunnskur. Församlingen biföll Sundbergs begäran och beslöt att tilldela honom 5 Rd Banco till skjuts och 2 Rb samma mynt till lasarettsavgift vilket allt av Fattigkassan skulle utgå.

    §10. Flickan Stina Lovisa Björnberg vilken till den 1 Maj då varit inackorderad hos Isberg vid Rasbacken ansåg församlingen vara till den ålder kommen att hon medelst valltjänst kunde förskaffa sig uppehälle, varför underhåll för henne nu indrogs.

    Ofärdiga Anna Maja Nilsdotter Yxsjön skulle även denna sommar erhålla 1/8 tunna råg.

    Erik Nilsson vid Älgfall får 5 Rd Rgs för sin dövstumma son vilken först varit inackorderad hos Hr Gustaf Ersson därstädes, men sedan han genom ett huggsår blivit urståndsatt att något arbete förrätta, till föräldrarna hemflyttat, och skulle Erik Nilsson i höst anmäla sig hos Fattigvården i händelse något vidare understöd för hans olyckliga son vore av behovet påkallat.

    Angående vagnmakaren Ljunggren blev icke något beslut fattat.

    Anders Ersson i Fiskbro lät inlämna en räkning uppå att fattighjonet Anders Hansson från Björkäng vård och skötsel under hans sista sjukdom utgående 6 dagar a 2 Rb dagen, samt för likkista m.m. 5 Rb Rgs, denna räkning godkändes till betalning av Fattigvårdskassan med förbehåll att Anders Ersson återskaffar de kläder som Anders Hansson något förut av församlingen erhållit.

    Anders Ersson vid Norra Vägen (…) även en räkning 5 rullar tobak som han åt Nils Erssons änka vid Långudden som hos honom är inackorderad, avlämnat uppgående till 2 Rb 24 B Rds, vilken räkning församlingen till betalning av fattigvårdskassan erkände.

    §11. De byskolmästare vilka sistlidet år, erhöll de beviljande flitpenningar skulle även i år detsamma undfå till lika belopp som förut.

    Sålunda överenskommet, beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande, pastor
    Jacob Bergvall i Kumla
    Erik Petersson i Wiken

  • 1842-04-24

    1842-04-24

    Stämman påminde om landshövdinge-ämbetets kungörelse från föregående år om hur man bäst söker upp varglyor för att döda honan med ungar, samt att alla skulle vara uppmärksamma på om varg visade sig, då kreaturen nu skulle ut på bete.

    År 1842 den 24:e april hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsberg efter därom från predikstolen laga skedd, uppläst pålysning, tillkännagivande av ämnen för överläggningen.

    §1. Till ledamöter i den av rikets senast församlade i ständer beslutade taxeringskommitté vilken å sockenstugan sammanträder den 9:e nästkommande juni, valdes utom församlingens kyrkoherde, följande:

    Av ståndspersoner, 1: herr brukspatron P.I Lundbom på Löfnäs, 2: herr postmästaren C. Carlberg på Konstdammen, 3: herr inspektör A. Magnusson på Stjernfors samt 4: handlanden H.J Åkergren vid Norra Bergsgården, af bondeståndet: Nämndemannen E. Kronberg på Lilläng, 2; Peter Persson vid Brännbyn, 3: bonden Jan Persson vid Stora Sten och 4; Anders Andersson i Grönhult.

    §2. Till revisorer vilka skola granska kassors räkenskaper, vilka stå under kassors vård samt byggnads- och fattigvårdsskassornas räkenskaper, valdes herr inspektör bergsman på Stjernfors, handlanden Åkergren vid Norra Bergsgården och bergsmannen Jan Erik Jansson på Östra born.

    §3. Föredrogs till församlingens ombeprövande länets hushållssällskaps förslag till bildande av ett för hela detta län gemensamt brandstödsbolag. Församlingen ansåg detta förslag av den vikt att det borda av några kunniga män närmare granskas och beslöt att utvälja en kommitté vilken äga att denna granskning snarligen företa och vars utlåtande delgivas församlingen i allmän sockenstämma senast vid medlet av Juni månad. Till ledamöter i denna kommitté valdes herr bergmästaren Bredberg, brukspatronen J.N Eriksson och P.i Lundbom, bergskassören J. Adler, herr inspektören A. Magnusson och bergsman på Stjernfors, handlanden J. Åkergren och J.F Behrling, sex- och nämndemännen Erik Jansson i Stennäs och Anders Andersson i Körartorp, samt nämndemannen E. Segelström i Västra Löffall.

    §4. Upplästes landshövdingeämbetets kungörelse av den 17:e maj 1841 de uti underrättelser meddelas om sättet att uppsöka vargars nästen för att döda dem och deras ungar. Med anledning härom beslöt församlingen det var och en borde vara uppmärksam därpå i synnerhet vid den tiden då kreaturen på bete utsläpps om vargar då skulle visa sig, var efter församlingen ville vidta de åtgärder, nämnda kungörelse föreskriver.

    Sålunda överenskommet valt och beslutat samt erkänt, intyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande, pastor

  • 1842-03-27

    1842-03-27

    En urmakargesäll från Örebro vill flytta in och anta tjänsten som sockenurmakare. Detta välkomnas av stämman då urmakargesällen har borgen från sin bror, pastorn i Söderbärke…

    Protocoll hållet över i allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 27:e Mars 1842

    §1. Uti såsom sockenfullmäktig övervara mönstringen med denna sockens beväringsmanskap den 19:e nästkommande maj valdes bergsman Anders Andersson vid Björkäng.

    §2. Föredrogs mantalslängden, varvid av de närvarande ingen anmärkning gjordes och beslöts att den nästkommande söndag skulle underskrivas.

    §3. Tillkännagavs att urmakargesällen A. Söderberg från Örebro att i denna socken så såsom sockenurmakare sig nedsätta. Församlingens ledamöter förklarade att de däremot ej hade något att invända utan biföll Söderbergs begäran, enär han var försedd med sin broder herr v. pastor Söderbergs i Nörrbärke borgen, såväl för utgörandet av kronoutskylderrna som och därför, att han och dess hustru ej skola falla denna sockens fattigvård till last.

    §4. (…) Ordföranden tvenne räkningar från apotekaren Vidgren i Nora uppnå utlämnade medikamenter till fattiga och mindre bemedlade uti denna socken. Dessa räkningar skulle nu förskottsvis vid av församlingens fattigkassa betalas; men av dem som själva kunde betala, skulle det för deras räkning utbetalt, av församlingens pastor återfordras.

    Sålunda valt, överenskommet och beslutat intyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande, pastor
    Erik Jansson, Stennäs
    Erik Pehrsson i Wiken

  • 1842-03-20

    1842-03-20

    Organisten Hellström har flyttat till Lindesberg och socken har valt en ny organist vid namn Gustaf Nederdahl som anlänt från Sorunda. Han var född i Nora 1810, vilket gjorde honom 42 år gammal när han antog uppdraget. Han blev kvar i Ljusnarsberg fram till sin död, 1867.

    Protocoll hållet över valet till återbesättande av lediga organis, klockare och skollärareanställningar vid Ljusnarsbergs församling den 20 Mars 1842

    Sedan det sistlidne söndag förde protokoll blivit uppläst och erkänt upplyste ordföranden att egendomarna Myggsjön och Salbofall även uti äldre vallängder icke varit upptagna varför nu beslöts att den till detta val anskaffade voteringslängd skulle oförändrad tjäna till efterrättelse. Därpå företogs själva omröstningen, varvid följande efter av församlingens godkända fullmakter sina röster avgåvo, neml:

    1:a Herr brukspatron J.N Eriksson på Laxbro
    2:a (..) Jacobsson i (…)
    3:e Änkefru grevinnan Mörner för 1/2 Stjernfors
    4:e Brukspatron och riddaren E. Cederborgh för andra hälften av Stjernfors
    5:e Herr patron P.I Lundbom på Löfnäs,
    6:e Herr A. G Andersson i Ljusnarsbergsgård, och
    7:e N.M E Segelström i Västra Löffall

    Vid valets slut, vilket stilla och fredligt avlopp, befanns organisten i Sorunda herr directeur G. Nederdahl hava erhållit 21 203/256 röster, organisteleven Sahlin 151/272 röst samt organisteleven Söderberg ingen röst. (…) här av ansågs herr directeur Nederdahl utnämnd till församlingens organist, klockare och skollärare. Slutligen tillkännagav ordföranden att den med (..) missnöjde äger att sina besvår inom 21 dygn härefter hos högvördiga domkapitlet i Västerås anmäla inom samma tid tillkännagiva om besvär anföra samt inom andra 21 dygn detta med bevis från vederbörligt styrka.

    Uppläst och justerat samt erkänt betyga å församlingens vägnar

    J.D Westholm Ordförande, pastor
    Erik Jansson, Stennäs
    Erik Persson