Fattigreglementet har uppdaterats med hårdare regler vilket torde slagit hårt mot de fattiga och Strandell ska flytta till By, Dalarna…
Protokoll fört vid sockenstämman den 25:e augusti 1844 med Ljusnarsbergs församling.
§1. Efter därom fjorton dagar förut skedd pålysning med tillkännagivande av de till överläggning förekommande ämnen voro nu församlingens ledamöter tämligen talrikt församlade. Sockenstämman öppnades nu därmed att pastor tillkännagav , det de herrar och ledamöter inom församlingen, vilka å sist hållna valborgsmäss sockenstömma blev valda och anmodade att uppgöra förslag till nytt fattigreglemente för denna, Ljusnarsbergs församling, hade den 7:e i denna månad haft sitt sammanträde i ändamål att fullgöra det dem sålunda givna viktiga och grannlaga uppdrag.
Det vid nämnda sammanträde förda protokoll jämte de av åtskilliga bland kommitténs ledamöter upprättade skriftliga förslag till förändrat fattigreglementer upplästes; varefter pastor uppmanade sockenmännen att yttra sig över lämpligheten av de rörande fattigförsörjningen föreslagna förändringarna och hemställde om icke församlingen ville företa sig att punkt för punkt genomgå och utlåta sig över de utarbetade olika förslagen.
Församlingens ledamöter förklarade, under betygande av sin tacksamhet till de kommittérade för deras nitfulla bemödanden att åstadkomma någon förbättring i avseende på fattigförsörjningen inom socken, att de skulle bliva icke blatt allt för mycket tidsödande utan även, i avseende till stridiga tankar som i avseende på de olika förslagen yppat sig, vara ändamålslöst företa sig en så noggrann granskning som den pastor föreslaget, utan troddes vara tillräckligt yttra sig över de beslut, vilka inom fattigkommittén blivit av pluraliteten fattde och uti det däröver förda, samt i fattigvårdens protokollsbok införda, protokoll omförmäler.
Efter en noggrann prövning av dessa beslut förklarades och beslöts:
- Att fattigförsörjningen skulle ännu, åtminstone ett år, bestridas gemensamt av hela församlingen på sätt hittills i flera år skett.
- Att vid den årliga fattigregleringen skulle däröver noga hand hållas att icke understöd beviljades åt andra fattiga än sådana, som därav vore uti oundgängligt behov, och åt dessa icke till större belopp än som vore av nöden.
- Att till förebyggande av underhålls beviljande åt personer, som icke äro verkligt behövande, skulle det åligga uppsyningsmännen inom skriftlagen att var och en inom sitt skriftlag taga noga kännedom vilka underhållsbehövande där finnes, skriftligen hos den ledamot i sockennämnden till vilket distrikt skriftlaget hörde anmäla dessa fattiga och deras omständigheter; vilka skriftliga anmälanden böra av uppsyningsmännen till behörig ledamot sockennämnds årligen avlämnas i augusti månad.
- Skulle varje sockennämndsledamot sedan han erhållit de uti föregående 3 mom omnämnda uppgifter av uppsyningsmännen, göra sig förvissad om tillförlitligheten av de anmälanden han från uppsyningsmännen fått emotta.
- Såsom följd av de tvenne näst föregående momenten stadgades, att alla ledamöterna uti sockennämnden och alla skriftlagens uppsyningsmän äro ledamöter i fattigvården och böra ovillkorligen vara närvarande vid fattigregleringen samvetsgrant uppgiva distriktets fattighjon och föreslå den fattigdel, som för varje av dessa anses vara behövlig.
- Fattigdel skulle icke anslås åt någon, som icke till erhållande därav vore av vederbörande sockennämndsledamot och uppsyningsman anmäld.
- Anmäler och rekommenderar sockennämndsledamot eller uppsyningsman till underhåll någon som därav icke vore i verkligt behov, skall det åligga den genom vilkens förord det behövliga understödet blivit beviljat till fattigvårdskassan återgälda vad sålunda av nämnda kassa blivit utbetalt.
- Fattighjon som önskar komma i åtnjutande av fattigdel eller erhålla tillfällig hjälp, bör själv eller genom sin närmaste omgivning anmäla sitt behov hos skriftlagets uppsyningsman och tillika hos pastor, såsom fattigvårdens ordförande. Uppsyningsmannen åliggerdå att, i enlighet med vad uti föregående trenne moment finnes stadgat, anmäla den fattiges begäran och behov hos vederbörande ledamot av sockennämnden. Pastor äger att efter sig företeende omständigheter sammankalla fattigvården eller lysa sockenstämma och andraga den nödlidandes begäran om understöd. Så vid fattigvårdens sammanträde som ock vid sockenstämman äro uppsyningsmannen och sockennämndsledamotens, inom vilken skriftlag och distrikt den fattige bor, pliktiga att vara tillstädes och meddela erforderliga upplysningar om den fattiges tillstånd och behov.
- Förmenar fattighjon sig hava otillbörligen blivit vägrad nödigt uppehälle och vård, vare sig genom vederbörande uppsyningsmans eller sockennämndsledamots försummelse eller partiska anmälan äger det att sin förmenta lidna orättvisa hos pastor tillkännagiva, vilken då kallar församlingen till allmän sockenstämma och inför den samma andrager de anförda besvären. Sockenstämman avgör och beslutar om besvärens giltighet. I händelse av befogenhet överklagas sockenstämmans beslut hos konungens befallningshavande inom den tid lag föreskriver.
- Allt vad ordinarii fattighjon nu äger eller framdeles genom arv erhåller skall tillfalla fattigvårdskassan. Åliggandes det uppsyningsmannen, att biträdd av vederbörande sockennämndsledamot eller den an i sitt ställe anmodar, noga anteckna och värdera fattighjonets alla tillhörigheter, samt denna förteckning fördensammeligen till fattigföreståndaren överlämna. Varefter det tillkommer fattigvården att pröva och besluta vilka den fattiges tillhörigheter genast och vilka först efter fattighjonets död kunna å öppen auktion försäljas och fattigvårdskassan tillgodokom
Om vad sålunda förnämligaste i stöd av fattigkommitténs omförmälda protokoll blivit här ovan stadgat jämte vad för övrigt uti ännu gällande fattigreglemente (…) i allo efterlevdes, hyste man den förhoppning att fattigvården framdeles icke skulle för församlingen bliva så betungande, som den hittills varit.
För övrigt beslöts att de av vissa ledamöter inom fattigkommittén utarbetade skriftliga förslag till förändrat fattigreglemente skulle vid slutet av denna protokollsbok infästas, för att vid möjligen ånyo väckt fråga om förändring i avseende på fattigförsörjningen tjäna till ledning.
§2. Pastor tillkännagav att pastor Strandell, som vunnit transportbefordran till By Sacellanie, dit han tillfölje av M.V Consistorii tillsägelse borde ofördröjligen avflytta, icke längre kunde vara ordförande inom härvarande sockennämnd, vadan församlingen uppmanades att i den snart bortflyttande pastor Strandells ställe välja ny ordförande för sockennämnden.
Och till församlingens val på herr patron P.J Lundbom vid Lövnäs, vilken till förene i en följd av år och till församlingens båtnad och fullkomliga nöje varit ordförande uti den numera upplösta byggnadsdirektionen.
§3. Herr inspektör A. Magnusson från Stjärnfors uppsteg och, med anledning av pastors tillkännagivande att herr komminister Strandell snart komma att från församlingen avflytta, föreslog att församlingen borde till den älskade bortgående läraren förära ett eller tvåhundra Rd Rgs ut ur byggnadskassan till flyttningshjälp och dessutom då han komma att hålla sin avskedspredikan låta honom efter vad plägar övligt vara vid sådana tillfällen, uppbära en avskedskollekt. På denna framställning svarades enhälligt att den föreslagna kollekten beviljad; men vad förslaget att ut ur byggnadskassan lämna någon flyttningshjälp vidkom, förklarade en del bergsmän och hemmansägare att de helt nyligen under loppet av denna sommar frivilligt och av gott hjärta gjort ett icke obetydligt sammanskott till inköp av de silverpjäser, som midsommardagen förärades församlingens prästerskap, så komminister som kyrkoherden och att de således nu icke kunde för sin del icke bifalla att byggnadskassan betungades med denna avgift; varemot de yttrade den förmodan att de som icke deltagit uti omnämnda insamling nu icke skulle underlåta att visa även sin välvilja för herr pastor Strandell.
I sammanhang härmed anmälde ordföranden att han hade sig bekant att pastor Strandell då han tillträdde komministersysslan härstädes hade av då avträdande komminister Roman inlöst trenne (…) innanfönster för 10 Rgs Banco och en sädes- eller mjöllår för 8 Rgs Banco varför nu hemställdes församlingens beprövande om icke vore billigt att dessa persedlar, så väl som innanfönstren som ock mjöl eller sädeslårarna av församlingen inlöstes till ett för framtiden blivande inventarium vid Kapellansgården. Församlingen medgav detta och beslöt att för omnämnde innanfönster och lårar skulle herr pastor Strandell av byggnadskassan erhålla aderton/18/ Rgs Banco.
Slutligen tillkännagavs att detta protokoll komma att justeras fjorton dagar till dag.
Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
J.D Westholm, ordf pastor
Uppläst från Ljusnarsbergs predikstol d 17 november 1844 av J.D Westholm
Kommentar
Fattigreglementet
Den allt hårdare tonen i fattigreglementet är gissningsvis föranledd av den svaga konjunkturen i bergshanteringen och den allt mer ökande fattiga befolkningen. Under dessa år var 45-50% av befolkningen i Ljusnarberg inte självförsörjande och behövde stöd för sin överlevnad.
Den avflyttande komministern
Komminister J.P Strandell har alltså blivit befordrad till By Sacellani, vilket hänvisar till By socken, något norr om Avesta (och idag tillhörig Avesta kommun), samt som kaplan (sacellani ungefär kapellförsamlingens präst; kaplan). Familjen Strandell flyttar den 1844-10-16 och består av
Johan Per Strandell (f: 1799), hustrun Anna Maria Frumerie (f: 1810-10-04) och barnen Carl Justus (f. 1831), Hilda Charlotta (f:1833), Knut Johan Salomon (f:1836), Robert Michael (f:1839), Emelie Augusta (f:1840) och Joseph Oscar (f:1842)
Den som befordrat honom hänvisas av pastor Westholm till M.V Consistorii, vilket är förkortning av ”Maxime Venerandi Consistorii” och avser biskopen aom var den mest vördade av konsistoriet och för att markera att han var konsistoriets chef och högst i rang, till skillnad från de övriga medlemmarna som endast var professorer och prostar/kyrkoherdar.
Frågan om flyttningshjälp och midsommarpresenten…
Bergsmännens och hemmansägarna som hänvisar till sin tidigare present till prästerskapet tycks inte kunna låta bli att betona att de övriga som uppenbarligen inte var med på midsommarpresenten, ändå inte bör underlåta sig att ordna en egen insamling för Strandell. Jag tolkar roat att sticket kommer ur att de var tillfrågade om att vara med på silverpjäserna, men då inte ville vara med.
