Kategori: 1844

  • 1844-12-29

    1844-12-29

    Stina Cajsa Björk har igen smittats av venerisk sjukdom och måste undergå behandling i Örebro, vilket stämman beslutar henne avsändas till.

    Protocoll fört vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling i sockenstugan den 29:e december 1844


    §1. Enligt förutskedd laglig pålysning voro församlingens ledamöter kallade att idag företa val till nya ledamöter i sockennämnden efter dem, som genom lottning kunde komma att från nämnden avgå. Vid företagandet av detta viktiga ärende voro så få ledamöter närvarande att lottning inom sockennämnden ej kunde företas och således icke heller val till nya ledamöter äga rum. Emellertid förklarade de så som voro närvarande, att alla de ledamöter, vilka förlidna året blivo invalda i sockennämnden, borde ännu ett år, eller året 1845 uti samma sin befattning kvarstanna.


    §2. Tillkännagav pastor att backstugsittaren Per Jansson Björks dotter Stina Cajsa från Lerhöjden vore ånyo behäftad med venerisk sjukdom, så att hon borde till länskurhuset i Örebro införpassas; men att hon vore för svag att gå den långa vägen och icke heller ägde egna medel till resans företagande. Med anledning härav beslöt församlingen att hon av församlingens fattigkassa skulle till respenningar undfå fyra Rd Rgs , vilka penningar nu av pastor henne tilldelade.


    §3. Uppläste pastor en skrivelse från landshövdingeämbetet i Örebro, åläggande Ljusnarsbergs församling att ännu vidare vårda och försörja f.d vagnsmakaren Ljunggren. Församlingens ledamöter funno således nu ingen annan utväg än att uppdra åt fattigföreståndaren bergslagskassören herr Johan Adler gå i författning därom att bemälda Ljunggren bliva på fattigvårdskassans bekostnad till möjliga lindrigaste pris hos något beskedligt folk inackorderad
    .

    Sålunda överenskommet och beslutat betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol söndagen den 6 april 1845 av J.D Westholm

  • 1844-12-08

    1844-12-08

    Gossen Haglunds sjukdom är förvärrad och nu kanske han behöver skickas till Örebro lasarett…

    År 1844 den 8 december hölls, efter åtta dagar förutskedd pålysning med ämnenas tillkännagivande, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Pastor anmälde att herr apotekaren C.O Hamnström från Lindesberg hade, uti skrivelse den 29:e sistlidna november till pastor, begärt att Ljusnarsbergs församlinge måtte kallas till allmän sockenstämma, utsatt till denna dag, då herr apotekaren skulle tillstädes komma och proponera Ljusnarsbergs församling att hons Kongl. Sundhetskollegium söka få ett ordentligt och efter ortens behov lämpat apotek och till föreståndare av detsamma föreslå honom/Hamnström/. Sedan ordföranden sålunda öppnat sockenstämman förklarade herr apotekaren Hamnström personligen närvarande, det han icke hädanefter vore i tillfälle att såsom hittills, tillhandahålla medikamenter på de tider herr doktor Roth besöker församlingen. Följden därav blive, att herr doktorns recept icke kunna, såsom nu skett, expedieras på stället, utan måste medikamenterna medelst extra bud hämtas från något av de närmast belägna apoteken. Härigenom uppkommer icke allenast en dryg och (..) mindre bemedlade personer alltför betungande hämtningskostnad utan ock en alltid för patienten äventyrlig tidsutdräkt enär till Lindes apotek, som är det närmast belägna, är tre och 7/8 mil och till medikamenternas hämtning därifrån erfordras en tid av omkring ett dygn. Till avhjälpande av dessa olägenheter föreslog nu herr apotekaren församlingen att hos Kongl. Sundhetskollegium begära att härstädes, i närheten av sockenkyrkan få anlägga ett ordentligen privilegierat apotek som förestods av vederbörligen examinerad apotekare. Församlingen tog det gjorda förslaget i övervägande: och all den stund behovet och nyttan av ett så beskaffat ordentligt apotek inom socken nu mera än tillförene insågs, så beslöts att Ljusnarsbergs församling skulle hos Kongl. Sundhetskollegium göra ansökan om privilegium å inrättandet av ett ordentligt sockenapotek härstädes, samt att såsom skyldig erkänsla för den beredvillighet, varmed herr apotekaren Hamnström härstädes tillhandahållit medikamenter på de tider herr doktor Roth här, enligt med större delen av församlingens ledamöter träffad överenskommelse, inträffat och lämnat läkarbiträde, skulle församlingen föreslå honom, Hamnström, till föreståndare för det sålunda begärda apoteket.
    Den med beslutet missnöjde må där söka ändring genom besvär som ingives Konungens befallningshavande i Örebro innan kl 12 a trettionde dagen m.m.

    §2. F.d gårdsfarihandelsbetjänten Johannes Österlund från Dahltorps socken i Västergötland hade hos pastor velat inlämna prästbetyg för inflyttning i socken; men som Österlund hade hustru och barn och icke kunde skrivas här annorlunda än såsom inhyses, hade pastor i anledning att det för församlingen upprättade och gällande fattigreglemente funnit sig förhindrad att emotta Österlunds prästattest och honom med familj i kyrkoboken inskriva innan församlingen å allmän sockenstämma därtill lämnat sitt bifall. För den skull hemställde nu pastor till församlingens ombeprövande huruvida Österlund med hustru och barn, såsom ägande betyg om oklandrad frejd, må tillåtas att i socken inflytta och skattskrivas. Församlingens ledamöter förklarade, att om Österlund kunde för sig och sin familj prestera en så beskaffad borgensförbindelse som fattigreglementet föreskriver, skulle honom tillåtas i församlingen inflytta – men utan slik förbindelse ville ej församlingen lämna bifall till detta hushålls inflyttning.

    §3. Hos pastor hade blivit anmält , att efter Eric Erssons från Sundet efterlämnade änka, Stina Carlsdotter, insjuknat vid Skäret hos Per Larsson, som icke ägde råd att utan ersättning vårda och försörja bemälda fattiga och sjuka änka. Församlingen beviljade för den skulle en betalning av en Rd Rgs i veckan under änkans sjukdom, vilken betalning skulle av fattigvårdskassan utgå och beräknas ifrån den dag hon där insjuknade och intill dess hon vore så vida till hälsan återställd att hon kunde begiva sig från Skäret och till sitt hemvist.

    §4. Anders Andersson i Björkäng tillkännagav att gossen Fredric Haglund icke blivit bättre i sitt sjuka ben och fot utan att snarare det onda syntes förvärras, hemställande för den skulle om icke det vore bäst att så skyndsamt som möjligt söka få honom intagen på lasarettet i Örebro. Efter denna meddelade upplysning beslöts att Anders Andersson skulle härom rådfråga herr doktor Roth och i händelse han ansåg det behövligt till gossens förbättring, uppdrogs åt Anders Andersson att gå i författning om Haglunds avsändning till Örebro lasarett. Resekostnaderna till Örebro skulle ävensom avgiften till lasarettet bestridas av sockens fattigkassa.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor
    C. Carlberg
    Bergman
    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol söndagen den 29:e december 1844 av J.D Westholm

    Kommentar

    Johannes Österlund och familj verkar ha kunnat prestera en borgen då de blivit inskrivna i socken men det tycks tagit en liten tid och gissningsvis har de bott som inhyses till dess de skrivits in fyra år senare (1848). De flyttade in på Kvarnbäcksmossen i Hörken.

  • 1844-11-27

    1844-11-27

    Med hösten kommer begäran om fattigunderstöd. Men stämmans nya regler om vitsord från uppsyningsman och distriktsansvarig har börjat verka…

    År 24 november 1844 hölls, efter laglig pålysning och ämnenas tillkännagivande, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Till bestridande av fattigvårdskassans utgifter för nästkommande år, 1845, beviljades en taxering av fyrtio organisttaxor och av fattigkassan 200 Rd Rgs för samma ändamål


    §2. Jan Janssons änka, Gretha Stina Persdotter med fyra små barn från Storhöjden, företrädde och anhöll om något bidrag till sina barns försörjande och, enär hennes behov av understöd vitsordades av sockennämndsledamoten herr Behrling vid Sundet och nämndeman E. Segelström från Västra Lövfall, beviljades henne för nästkommande år i likhet med vad hon haft för detta år, nämligen 3/4-dels tunna råg och 3/4-dels tunna havre.


    §3. Jan Jansson från Gustafsdahl, att den uti sockenstämmoprotokollet för den 27:e oktober nästlidna omförmälda gossen Fredric Haglund ännu icke vore bättre i sin fot, vadan han önskade, att få lämna honom till bergsman Anders Andersson i Björkäng, vilken också närvarande förklarade sig nöjd emotta gossen Haglund på samma villkor som Jan Jansson haft honom så att under gossens sjukdom Anders Andersson erhöll 10 Rd Rgs i veckan och därefter lika med förflutna året anslagna. Församlingen antog Anders Anderssons anbud och beviljade honom den betingade betalningen av fattigvårdskassan.


    §4. Gamla f.d pigan Cathrina Brusk anhöll skriftligen om något understöd; men som varken genom uppsyningsmannen eller distriktets sockennämndsledamot vore intygat att hon behöva understöd, kunde för denna gång icke fästas något avseende å hennes begäran.


    §5. Eric Hansson på Elgfalls ägor anmälde att hans äldsta son, som i flera år haft mycket svag syn, nu beklagligen vore alldeles blind: Varför han anhöll att församlingen ville lämna något bidrag till den olyckliga gossens underhåll och läkarvård. Härtill svarades , att innan församlingen kunde lämna något understöd borde herr doktor Roth vid sin hitkomst härnäst rådfrågas huruvida genom operation eller annan behandling gossen möjligen kunde återvinna synförmågan. I den händelse att doktorn ansåg försök i detta avseende böra göras ville församlingen för ett så gott ändamål visserligen i mån av behovet bidra. Härom skulle för den skull framledes beslut fattas.


    §6. Jan Ersson i Harstorp anmälde hur som Johannes Perssons vid Salboknös styvdotter Anna Stina Ersdotter, som vore ställd till piga hos Jan Jansson vid Gustafsdahl, iråkat sinnesjukdom och till följe därav nödga lämna sin tjänst och begiva sig hem till föräldrarna, vars omständigheter vore så knappa att de icke längre kunde utan församlingens bistånd, lämna den sinnessjuka flickan nödig vård och livsuppehälle. Församlingens pastor hemställde om icke, enär det upplystes att hennes sinnesjuklighet mer yttrade sig uti ängslan och oro än våldsamhet och raseri. Jan ERsson ville åta sig att någon dag i denna vecka följa flickan till kyrkoherdegården för utrönande av hennes sjuklighet om den vore av beskaffenhet att som borde på lasarettet intas till undergående av provkur eller om man dess förutan kunde hoppas snar förbättring. Jan Ersson lovade att nästa tisdag med bemälda flicka infinna sig uti kyrkoherdegården. Församlingen beslöt att om ej snart någon förbättring uti hennes hälsotillstånd inträffade, borde hon på församlingens förskjutande beskostnad avföras till Örebro lasarett.


    §7. Skräddardrängen Lars Eric Larsson från Spögubbetorp anhåll att bli antagen till sockenskräddare. Församlingen lämnade härtill bifall med villkor att Lars Eric Larsson iakttar vad lag och författning ity fall föreskrivna samt för sig ställer antaglig borgen.
    §8. Framlidne backstugsittaren Eric Anderssons från Kölsjöfall son Anders Ersson, som några år vistats utom församlingen och detta år ingått äktenskap uti Norrbärke varifrån han nu inlämnat avflyttningsattest med begäran att varda inskriven på torpet där modern bodde. Som (…) vore infödd i socken och så väl han som hustrun ägde betyg om oklandrad frejd bifölls att de skulle få uti församlingen inflytta dock med villkor att de såg hans gamla moder till godo och vårdade henne till döddagar.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor
    J.F Boström
    Jan Ersson i Laggarbo
    Eric Andersson vid Yxsjö gruva

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol söndagen den 15 december 1844 av J.D Westholm

  • 1844-11-03

    1844-11-03

    Stämman väljer en ny kyrkovärd och Jan Fredric Ericsson efterträder sin avlidne far…

    År 1844 den 3 november hölls, efter därom samma dag skedd laglig pålysning, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Föregående sockenstämmoprotokoll upplästes och underskrevs utan någon anmärkning.
    §2. Till följd av §5 i nästföregående protokoll företogs nu till avgörande det uppskjutna kyrkovärdsvalet, varvid hemmansägaren Nilss Ersson vid Rällsviken yttrade, att han ansåg Jan Fredric Ericsson vid Brusala borde bli sin avlidne fars efterträdare uti kyrkovärdstjänsten. Med Nils Ersson förenade sig flera av de närvarande sockenledamöterna, varefter pastor till dem, som icke yttrat sig, hemställde att, i händelse de önskade någon annan till kyrkovärd, än den nu omnämnde, de borde ge sin önskan tillkänna. Då på denna hemställan ingen yttrade något frågade pastor om Jan Fredric Ericsson från Stora Brusala skulle anses vara till kyrkovärd utnämnd var till svarades ja. Till följd härav förklarades han, Jan Fredric Ericsson vid Brusala, vara, efter dess framlidne fader bergsmannen Eric Hindricsson, vald och nämnd till kyrkovärd i Ljusnarsberg. Åliggandes således honom allt det ansvar och alla de skyldigheter som med kyrkovärdsbefattningen är förknippade varemot han äger till godo njuta de låneförmåner som tjänsten åtfölja.

    Sålunda valt uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor
    Pär Pärsson

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol söndagen den 17 november 1844 av J.D Westholm

  • 1844-10-27

    1844-10-27

    Gruvdrängen Jan Peter Janssons dotter Lilla Kumlan är sjuk liksom gossen Fredric Haglund i Dahltorp och båda behöver doktor Roths hjälp…

    År 1844 den 27:e oktober hölls efter förut skedd laglig pålysning, allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Det vid fattigvårdens senaste sammanträde, förda protokoll, innehållande förslag till de fattigas försörjning under nästkommande år upplästes och godkändes, varefter protokollet underskrevs.


    Åt de uti fattigvårdsprotokollet omförmälda personer, vilka under detta år haft tillfällig hjälp anslogs nu sådan hjälp allenast för här nedan uppräknade:


    Till Cathrina Gunnarsdotter vid Salboknös för anskaffande av skor 2 Rd Rgs.
    Jan Olssons änka vid Blåmansbäcken får 1/4 tunna råg lika med förra året.
    Åt änkan Stina Cajsa Matsdotter med många små barn vid Svartviks sågdamm beviljades, att nu genast erhålla en halv tunna råg
    .

    Mats Matssons änka vid Svartviks konstdamm och Sven Janssons änka vid Orrbacksäng hade var för sig skriftligen genom uppsyningsmännen anhållit om något understöd; men deras begäran avslogs på grund att de ansågs kunna, i händelse de ej genom arbete förmådde försörja sig, gå gård mellan och på detta sätt erhålla nödtorftigt uppehälle.

    §2. På tillkännagivande därom, att Anders Perssons änka vid Enbo icke längre ville försörja och vårda avlidne Sandback Peter Perssons som Frans, beslöts att från predikstolen skulle kungöras, att den som ville emotta och kristligen vårda och försörja bemälde gosse under ett års tid skulle därför av socknens fattigvårdskassa erhålla tjugo /20/ Rd Rgs.


    §3. Beträffande gossen Fredric Haglund från Dahltorp anmäldes att han för några veckor sedan blivit angripen av så svår värk i den ena foten, att han icke för närvarande kunde ens stödja sig på foten än mindre gå. Med anledning härav beslöts att herr A.G Andersson vid Sandbacken skulle vänligen anmodas att emot erhållande betalning av sockenkassan med görligaste företa resa ner till Gustafsdahl och bese gossens onda samt föreskriva och meddela de botemedel han kunde pröva lämpliga. Om det ändå det oaktat icke ville giva med sig skulle gossen, då herr doktor Roth påse gossen onda och där emot ordinera behövliga medikamenter.
    Jan Jansson i Gustafsdahl åtog sig att tillsvidare härbergera och försörja gossen Haglund under dess sjuklighet emot en betingad (..) medgiven betalning av en Rd Rgs för varje vecka. Så snart gossen vore till hälsan återställd hoppades man, att Anders Andersson i Björkäng skulle enligt dess givna löfte emotta honom.


    §4. Gruvdrängen Jan Peter Jansson vid Lilla Kumla, som med sju barn varav ena dottern ett och ett halvt års tid varit och ännu är av värk sängliggande, befunne sig uti högst torftiga omständigheter anhåll om något understöd. I anseende till den jämna förtjänst han hade genom gruvbrytning i Svartviks gruvor ansågs han kunna utan att anlita fattigkassan försörja sig och de sina, varför någon fattighjälp icke kunde honom beviljas. Men däremot ansågs högst nödigt att den sjuka flickan erhöll läkarvård, varför Jan Matsson vid Svartviken , den sjuka flickans morbror, vidtalades, att när herr doktor Roth härnäst, som förmodades bli i dag fjorton dagar till, hitkommen, Jan Matsson skulle , om flickans tillstånd det medgåve skjutsa henne fram till sockenstugan eller om hon ej tålde vid åkning, skulle herr doktorn anmodas att resa dit. De medikamenter doktorn komme att förordna skulle av fattigkassan betalas och åtog sig Jan Matsson tillse, att medikamenterna bli begagnade i enlighet med herr doktorns föreskrift.


    §5. Sedan nu för denna gången, vad fattigvården beträffade, vore avslutat, uppmanade ordföranden församlingens ledamöter att skrida till val av ny kyrkovärd efter genom döden avgångne bergsexmannen och kyrkovärden Eric Hindricsson från Stora Brusala. Pastor yttrade härvid att han visserligen vore övertygad det inom församlingen finnes många aktade män, vilka äga skicklighet att bestrida kyrkovärdstjänsten men att i anseende till den söndagliga nödiga påpassligheten vid kyrkan valet borde falla på någon person som icke hade för lång kyrkväg. Han föreslog för den skull församlingen att välja emellan den avlidne kyrkovärdens son Jan Fredric Ericsson vid Brusala och nämndemannen Eric Hellsten vid Björkbro men i händelse ingendera av dessa skulle vilja åta sig denna tjänst omnämndes nämndemannen Eric Persson och sexmannen Jan Israelsson vid Viken. Likväl förklarade pastor att sedan han nu fullgjort sin plikt att föreslå dem han förment böra komma under omröstning, han icke ville vidare blanda sig uti valet; men önskade att församlingen vid sitt val ville fästa avseende på vilken den nu varande oaktade och pålitliga kyrkovärden, sex- och nämndemannen Eric Jansson i Stennäs helst kunde önska sig till kamrat. Då nu själva valet skulle företas, yttrade en del att Jan Fredric Ericsson vid Brusala icke skulle vilja emotta detta förtroende; andra åter att nämndeman Hellsten ej heller skulle vara hugad åta sig kyrkovärdskapet. På fleras begäran och efter församlingens därom fattade beslut uppsköts valet av ny kyrkovärd till nästa söndag då församlingen ville efter gudstjänstens slut på sockenstugan sammanträda och välja, då man kunde förvänta, att om någon av de föreslagna skulle vara emot att bli vald, han säkerligen infunne sig och undanbad sig förtroendet.


    §6. Slutligen uppläste pastor de över ekonomiska besiktningarna i präst- och klockargårdarna den 4:e sistlidna september förda protokoll. Församlingen beslöt att dessa protokoll borde till sockennämnden överlämnas och uppdrogs åt nämnden att gå i författning därom att de i protokollen omförmälde nödiga ansedda reparationer och byggnader bliva i behörig ordning verkställda.
    Sedan nu överläggningarna för dagen vore avslutade tillkännagav ordföranden att detta protokoll justeras nästa söndag.

    Sålunda vara beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor
    J.E (..)lund
    Per Pärsson i Brännbyn
    Jan Andersson i Klotbacken

    Uppläst från Ljusnarsbergs kyrkas predikstol d. 17 november 1844 av J.D Westholm

  • 1844-09-22

    1844-09-22

    Kort protokoll om val av deputerade för priskuranten till markegångssättningen..

    År 1844 den 22:a september hölls efter åtta dagar förut skedd pålysning allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling.

    §1. Till deputerade vilka tillika med ortens kronofogde, skola stadga det pris, som för häradet i priskuranten till markegångssättninge skall intagas valdes: herr postmästaren Claes Carlberg på Konstdammen och herr bergslagskassören Johan Adler på Kyrkbacken.

    Sålunda valt, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar,
    J.D Westholm, ordf pastor