Ekonomin är nu reviderad och godkänd. Men de fattiga har inte fått det något bättre och några av dem skickas till Loka Brunn för att där försöka återvinna hälsan. Superiet och skamlösheten tycks dock ha spårat ur om man frågar Fredric Messing!
År 1840 d. 24:e maj hölls allmän valborgsmässo sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter 14 dagar förut skedd kungörelse från predikstolen med tillkännagivande av ämnena för överläggningarna.
§1. Upplästes, godkändes och underskrevs kyrkans, de fattigas, skolfondens, Fromma stiftelsens, bokkassans och lasarettets av H postmäst. P.A Carlberg på Abrahamsgård, herr inspektör A. Magnusson på Stjernfors och nämndeman E. Segelström vid Västra Löffall reviderade och riktiga befunna räkenskaper, varvid behållningen den 1:a maj befanns vara:
§2. Upplästes av byggnadskassören, häradsdomaren J. Adler. Byggnadskassans räkenskaper för år 1838 varav befanns att (…) utgjort: 540 – 24 – 8
De utbetalte 629 – 8
Kassans skuld 199 – 30 -8
§3. Fattigvårdskassans balans för 1839 utgifter: 1007 – 22
de influtna medel: 847 – 27 – 10
kassans skuld: 159 – 42 – 2
§4. I ordningen att bliva Rotmästare voro följande:
Bruks Roten No: 471 Wiktorp Patron J. N. Eriksson
Hed do No: 193 Källtorp Brukspatron J. Heijkenskjöld
Norrsjö do No: 293 Nygården N.M Er: Kronberg
Ljusnars do No: 387 Lilla Smedberg Postmästare P.A Carlberg
Stjernforss do No. 424 Stuftjern Lars Js Jansson
Stellbergs do No. 231 Kummelelf Postmästare P.A Carlberg
Hörks 1:ste do No. 481 Yxsjö gruva Erik Andersson
Hörks 2:a do No. 6 Aflången Brukspatron Carl Eriksson
§5. Beviljades en taxering av 70 organistlöner.
§6. Följande gärningsmän tillkännagavs skriftligen att de upphört att idka hantverk, nämligen;
Sockenskräddaren E. Svensson vid Garhyttan och
do -”- Erik Ersson i Älgfall, samt:
Sockenskomakaren Anders Fallström i Finnfall.
Däremot antogs uppå därom gjord skriftlig anhållan Jan Jansson Hellander vid Walltorp till kyrksnickare.
§7. Postmästaren P.A Carlberg och nämndeman Erik Persson å Wiken utsågs tillika med kyrksnickaren efterse vilja reparationer i år voro behövliga å kyrkans tak och torn, m.m.
§8. Uppå av ordföranden gjord framställning beslöts enhälligt att uppsyningsmännen i varje skriftlag inom socknen hädanefter vara ledamöter i fattigvårdsinrättningen och skyldiga att vid stadgat ansvar på kallelse av ordföranden sig infinna vid överläggningar som röra fattigvården.
§9. Följande personer vilka skriftligen anhållit någon hjälp av fattigmedlen ansåg församlingens ledamöter ännu icke vara derav i behov, nämligen:, skomakaren Anders Hindrichsson i Gruvberg för sin ofärdiga hustru, Jan Jansson Bast vid Stora Löfskogen och nybyggaren Anders Nyren vid Salbofall, vilken sistnämde förlidne höst förlorat sin enda ko. Honom likväl obetaget att hos bättre lottade likar söka någon undsättning i sin olycka.
Åt Lars Ersson från Källtjern under ej heller nu något anslag beviljas utan skulle han hädanefter såsom hittills söka sitt uppehälle som kringvandrande i socknen.
Åt Sundbergs hustru vid Myrbo, vilken nu så till vida återvunnit sin hälsa att hon ej beständigt nödgats hålla sig vid sängen, beviljades 1/4 tunna råg.
Nils Janssons dotter från Yxsjön vilken till den grad är plågad av nervsvaghet att hon inte kan gå, skulle på församlingens bekostnad detta år skjutsas till Loka. Dessutom beviljades henne ett par skor. Den vanliga fattigavgiften för henne vid Brunnen av 2 riksdaler Banco, skulle av fattigkassan utgå.
Förre kohldrängen Gustaf Larsson från Löfåstorp, vilken hade av sin broder Jacob Larsson derstädes, blivit afförd till fattigföreståndaren i så (…) tillstånd att han icke kunde sköta sig själv, skulle inackorderas hos någon som var hågad att honom emottaga mot en summa av högst 70 riksdaler Rgs för året. In till dess lovade fattigföreståndaren att för Gustaf Larsson draga försorg på de villkor som stöd att för tillfället erhålla.
Jan Jansson Sundberg från Kumlan, vilken nu till hälsan var så vida återställd att han kunde gå, infann sig och anhöll ytterligare om någon hjälp. Församlingens ledamöter ansåg att vara tjänligt att bereda honom tillfälle att detta år få besöka Loka Hälsobrunn, varför utom den vanliga fattigavgiften, beviljades honom 2 riksdaler banco, till hjälp under resan.
Fattiga änkan Gretha Ersdotter från Stora Smedberget erhåller tillsvidare 1/4 tunna råg.
Erik Hinderssons änka Maja Paulsdotter från Elfshöjden, 3/8 tunna råg.
Vansinniga kringvandrande mannen, känd under namnet Stora Anders, vilken uppgavs ej äga ett enda klädesplagg att skyla sig med, skulle av fattigföreståndaren mot räkning den socknen gottgör, erhålla (…)-garnsskjorta, tröja och byxor av bolstervar.
Sedan Erik Ersson i Penningberg avsagt sig sin av brodern gruvdrängen Anders Erssons minderåriga barns vård, beslöts att de 3 yngsta av dem skulle bortackorderas för 20 a´ 25 riksdaler Rgs för vardera och skulle han åtnjuta en billig ersättning för den vård han haft om dessa barn från 1:a maj till dess detta sockenstämmomöte protokoll blir justerat.
Jan Andersson i Kattnäs, vilken för sin svaga syn behöva glasögon av ett särskilt slag, infann sig och begärde medel till uppköp derav och beviljades honom för detta ändamål 3 riksdaler banco.
Jan Janssons änka i Lomberg, begäran om understöd för sin fallsjuka dotter blev för denna gång avslagen.
§10. Herr bergskassören B.F Törneblom på Heden lade uti en ingiven skrift beklagat sig att han måste å ett (..)nybygge på Skomakarbo ägor härbärgera Erik Svenssons änka vilken sades äga livstids besittningsrätt å nämnda nybygge mot vissa bestämda villkor men då dessa aldrig blivit uppfyllda, yrkade Herr kassören att från nämnda skyldighet bliva befriad.
Församlingens ledamöter ansåg denna sak vara av sån beskaffenhet att den ej vid sockenstämma kan upptagas till prövning utan borde Herr kassören vända sig med sin klagan till vederbörlig domstol.
§11. Ordföranden hemställde om ej det vore överenstämmande med (..)-het att är vice organisten B. Rosenberg vilken under den tid han(..) uppehållit lediga organist- och klockaretjänsterna även förrätta undervisningen vid Lancasterskolan härstädes, därför måtte få uppbära andelar av den vanliga lönen, även ersättning för fattiga barns undervisning vid nämnda skola. Häruti instämde församlingens ledamöter och beslöts att nämnda betalning enligt av Rosenberg som med räkning skulle utgå av skolfonden.
§12. Flitpengar för följande byskolmästare beslöts skola ur skolfonden utgå på så sätt att:
Maja Lisa Ersdotter erhåller 2 riksdaler 32 A Banco
Peter Andersson do 3 riksdaler 16 do, och:
Jan Nilsson do 2 riksdaler 32 do
§13. Uppå hemställan av några sockenmän beviljades åt kyrkvaktaren Marelius för uppassning vid begravningar en frivillig gåva för varje lik lämpad efter (…..) och lägenheter.
§14. Bergsman Mässing vid Löfåsen lät inkomma ett så ord från ordlydande anförande vid allmän sockenstämma
”Vid allmän sockenstämma,
får jag i ödmjukhet anmäla sättet huru vida det fördärvliga motstycket av fylleri och brännvinsinmundering här i socknen kunde på det tjänligaste sätt inställas, ty om detta fördärvliga och rysansvärda motstycke får länge råda, så kan ej de hedransvärda innebyggare föda och vårda så mycket tiggare, hustrur och barn som brännvinssuparna sätter på gatan. Jag (… , …. , ….) krögarnas belägenhet och för det (…) följderna.”
- har vi moderkrogen Ljusnarsbergsgård, därifrån en kedja av krogar till höger och vänster.
- Den arbetande klassen kommer ur kyrkan och Guds hus, där börjar de förlora sin goda dagspenning som de i förra veckan förtjänt i tanke att nära sin fattiga hustru och sina många nakna barn, men förr än de hinner hem är penningar anammade av krögarna och han hända kläderna av kroppen samt under ruset bedriver andra rysliga och skamliga laster, vilket 1828 års almanacka o sednare bladet klart framställer också istället för de hemma väntandes på någon näring så kan hustru och barn bliva nakna utfösta med hugg och slag på gatan av (…). Jag lämnar det till var och ens betänkande och önskar att herr kyrkoherden och kronbetjäningen vill vara goda och härutinnan vara goda och taga några goda försiktighetsmått att detta alldeles inställa så mycket mer som det alldeles strider mot lag och författningar. Har jag å detta mitt förslag tagit fel ber jag om min ursäkt.
Löfåsen den 23:e maj 1840, Fredrik Mässing
Efter uppläsande härav förklarade ordföranden att han häruti till alla delar instämnde med Mässing och att han med bedrövelse sett det överhand tagande fylleriet förorsakat av de många lönnkrogarna, men ansåg likväl det icke tillhöra sitt ämbete att lagligen tilltala de härutinnan brottsliga vilket endast tillkommer kronobetjäningen. Men anledning härav, beslöt församlingens ledamöter att en sockenstämma (..)lysas, varuti detta ämne särskilt borde förekomma till överläggning och uppå framställning av ordföranden vid samma tillfälle en överenskommelse träffas om inskränkning av de här fruktliga (…) i synnerhet vid husförhören.
§15. Förekom åter till överläggning den för den flera år tillbaka till ämnade skolhusbyggnaden varvid patron Per Eriksson på Laxbro låt inkomma med ett lydande memorial:
”Till sockenstämmoprotokollet
Då vid denna sockenstämma till överläggning ånyo torde förekomma om den förr till ämnade skolhusbyggnaden vilken av de flesta församlingens ledamöter ansetts överflödig, sedan (…) kostnad nödigt rum för skolan borde kunna beredas uti de redan befintliga allmänna byggnader; borde jag i förevarande ämne få giva mina tankar tillkänna: Som man hoppas att herr Domhavande icke hava något däremot att både bergs- och häradsrätterna till samlingsrum grannsamt begagna gruvstugan , får jag föreslå att denna byggnad därtill må användas, sådan den befinnes utan påbyggnad, blott att nödiga boningsrum för häradshövdingen deruti beredes, som och utan mycken kostnad låter sig göra, om nämligen nuvarande magasin på södra ändan inredes till tvenne kamrar, samt en eller så skulle fordras två kamrar ovanpå vind utom det förutvarande för herr tingsskrivare och betjäning; genom detta bli sockenstugans rum lediga att användas till så som del som erfordrades för skolans hållande och församlingen befriad från att underhålla flera byggnader, än som nu finnas. Skulle detta förslag ej vinna bifall måste man väl betänkt på att uppbygge av skolstuga sexton aln lång, elva alnar bred, tolv varv hög med inbygd förstuga och en liten kammare på ena änden, vartill tjänlig plats utses i grannskapet av sockenstugan och bör ej kostnaden bli stor, vilkendera än av dessa båda förslag som bliva antagen, än med 2 av 3 skickliga och dugliga karlar (…) om viss betalning i ett för allt eller och till den minst bjudande överlåtes.
Laxbro, den 24:e maj 1840. Johan Nicl. Ericsson”
Sedan detta anförande blivit uppläst överenskom församlingens ledamöter först att den förlidet år över skolhusbyggnaden väckta (…) skulle nedläggas och således icke kunna lägga hinder i vägen för ett (…) avgörande i detta ämne beträffande åter patron Ericsson här ovan intagna 2:a förslag till beredande av rum för skolan, utsågs herr patron P.J Lundbom på Löfnäs och nämndeman Erik Persson i Wiken att uppgöra kostnadsförslag över patron Erikssons byggprojekt till skolhus och beslöts att det som då befinnes kunna för billigaste pris tillvägabringas, böra företrädesvis utväljas.
§16. Framställde ordföranden nödvändigheten av några reparationer i både kyrkoherde- och Capellansgårdarna, enligt den förlidne höst hållna av av kontraktsprosten och kronofogden hållna ekonomiska besiktning i synnerhet å ladugårdshusen i bägge prästgårdarna och beslöts att i år de reparationer som befanns vara av högsta nödvändighet påkallade, böra verkställas; nämligen
i kyrkoherdegården, 1: trappen till boningshuset och 2; Fähuset och uppdrogs åt Erik Persson i Viken att tillse (…) det sistnämnde kunde på tjänligaste sätt upphjälpas utan nybyggnad, eller om det nu så genast erfordrades, samt i Cappellansgården fähuset och den i ekonomiska besiktningsinstrument föreslagna förändringar med bakugnen i brygghuset och utsågs sex- och nämndemannen Erik Jansson vid Stennäs att hava hussyn över verkställigheten av reparationerna i kyrkoherdegården och häradsdomaren J. Adler över dem i Cappellansgårdarna.
§17. Uppå hemställan av sexmannen Erik Mattsson å Stråtgården beviljades enhälligt av den bortflyttande vice organisten Rosenberg en kollekti som skulle insamlas nästkommande Kristi himmelsfärdsdagar.
§18. Nämndemannen Erik Segelström i Västra Löffall yrkade å egna å de övriga elektorernas vägnar vilka förleden höll hava utsedde att på kallelse av ortens domhavande inkomma sig i Nora för att välja riksdagsman av bondeståndet för detta härad ersättning för denna resa med 5 riksdaler banco för var och en vilket beviljade och skulle dessa medel utgå i likhet med riksdagsmannaarvodet för socknen.
Uppläst och erkänt och justerat betyga å församlingens vägnar
J.D Westholm Ordförande pastor
Erik Segelström
Anders Andersson, Björkäng,
Jan Erik Jansson på Östra Bohrn
Kommentar:
Loka Brunn
Ett populärt besöksmål från 1600-talet för de mest välbeställda i samhället men från 1800-talet ett eget litet samhälle runt om den hälsobringande källa som har historiska spår sedan medeltiden.
Verksamheten var blomstrande under 1800-talet och människor reste till Loka från hela landet. Gyttjebadorten som den kallades, blev en använd hälsokur för fler än borgerskapet – socknar kunde skicka de av reumatism och andra sjukdomar till ”lokagyttjan” i hopp om tillfrisknande.
Det fanns tre klasser för patienterna som var strikt hierakiskt och besökarna hölls noga åtskilda grupperna emellan:
- Adel och ståndspersoner
- Allmogen och medelklass
- Gratister
Gratisterna var de medellösa fattiga som kunde få friplats som bekostades av donationer. De besökande fick ett strikt schema för vattendrickning och bad.
Jan Jansson Sundberg och Nils Janssons dotter var således gratister och fick en slant för skjutsen. Alternativet att vandra till Loka från Ljusnarsberg skulle ta 13 timmar för en nutida frisk och hälsosam person med kondition. Något Jan och andra gratister knappast ägde, varför de fick skjutsen.
Intressant i frågan är bristen på sjukvård och tron på att brunnsvattnet och gyttjan ägde hälsobringande egenskaper i tillräcklig utsträckning för att sockenstämman investerade i skjutsen för sina mest fattiga sjuka invånare.
Jan Jansson Sundberg
Jan förekommer i flera protokoll och lider av ohälsa. Se mer i protokoll 1840-01-26, §1, samt 1840-03-08, §2:4
Nils Janssons dotter i Yxsjön
Hon hette Anna Maria Nilsdotter och var född i Yxsjön 1813-03-14. Anna Marias mor var död och fadern hade gift om sig 1828 med en Stina Jansdotter (f: 1791) från Grangärde.
Nils Jansson och hans andra fru gick på fördel där sonen Eric Nilsson (f: 1802) tagit över gården. Fördel innebar ett juridiskt avtal där övertagande son förband sig till att försörja för föräldrar. Husförhörslängden har noterat värdet av denna fördel till ”50 Rd Banco”
Dottern Anna Maria var en av flera barn till Nils och bodde kvar i Yxsjön. Men som nervsvag så var rimligen arbetsförmågan låg och hon var noterad som ”fattighjon”.
Yxsjön
Kolardrängen Gustaf Larsson
Koldrängen Gustaf Larsson förekommer igen och hans brännskada 1828 som gjort honom arbetsoförmögen behöver hjälp. (se protokoll 1840-01-26)
Gustav Larsson dör tre dagar efter denna sockenstämma på grund av den brännskada an ådrog sig 12 år tidigare… (d: 1840-05-27)
”Stora Anders”
Vem Anders var, är okänt. Oklart om han ens är inskriven i Ljusnarsbergs husförhörslängd eller om hans kringvandrande är större än socknen. Fattigvården i Ljusnarsberg tog dock lite försorg över denna man och ordnade lite kläder…
Jan Andersson i Kattnäs
Jan var född 1793-01-07 i Ramsbrerg och var 47 när han söker hjälp för synen genom att äska bidrag till glasögon. Prästen har noterat att han var ”nära blind” men också ett tillägg om hans kynne och situation.
Här nämns att han är ”Liderlig och elak” förutom att han ska få hjälp med glasögon. Jan Andersson dör i Kattnäs som ett blint fattighjon 2874-04-13…
Kattnäs
C. Rosenberg
Rosenberg är rimligen Carl Rosenberg: 23-åringen som kom från Södermanland och avled i Lindesberg i september 1840. Han sökte till organistjobbet men inte nådde ända fram. Han hade dock interimt jobbat som klockare, organist och skollärare i socknen en någon liten tid, varför en avskedskollekt bereds honom. Mer om honom finns i protokoll 1840-05-17
Landcasterskola
Landcasterskola
Innebär en form av växelundervisning där de äldre skickligare eleverna uppdras att undervisa sina yngre i särskilda områden. På så vis avlastas läraren. Systemet uppfanns av Joseph Landcaster 1798 i London och spreds till fler länder – däribland Sverige och Ljusnarsberg.
Fredrik Mässing
Den av alkoholinmundering förskräckte Fredric Messing var född 1788-04-13 och bodde på Övre Lövåsen med jämnåriga hustrun Maja Persdotter och barnen. Hustrun dör 1843 och han gifter om sig året efter med pigan Maja Persdotter. Denna fru nummer två dör 1861 men denna gång så blir det inga fler giften för änkemannen Fredric som är 73 år gammal. Fredric bor kvar som fördelsman där sonen övertagit gården. Han går ur tiden som åldersbräcklig i en ålder om 76 år (1864-04-13)
Lövåsen
Ljusnarsberg (T) AI:17b (1841-1851) Bild 95 / sid 373
Ljusnarsberg (T) AI:17b (1841-1851) Bild 198 / sid 478
Ljusnarsberg (T) AI:18b (1852-1861) Bild 203 / sid 480
Ljusnarsberg (T) AI:19c (1862-1871) Bild 20 / sid 518
Ljusnarsberg (T) AI:20c (1872-1881) Bild 21 / sid 509
Ljusnarsberg (T) F:9 (1863-1877) Bild 177
Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 182 / sid 643
Ljusnarsberg (T) AI:17c (1841-1851) Bild 193 / sid 759
Ljusnarsberg (T) AI:18c (1852-1861) Bild 176 / sid 741
Ljusnarsberg (T) AI:19d (1862-1871) Bild 136 / sid 857
Ljusnarsberg (T) F:9 (1863-1877) Bild 24