Författare: Lars

  • 1846-03-22

    1846-03-22

    Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 25 mars 1846

    §1. Företeddes mantals- och skatteskrivningslängden för Nya Kopparbers socken 1846 och lämnades utan anmärkning. Pastor tillkännagav att denna längd vore ännu någon tid till genomseende uti kyrkoherdegården.

    §2. Anmälde pastor att gamle husville mannen Eric Persson (Skragg) allt sedan nyåret legat sjuk vid Ställberget hos sin måg vilken vore oförmögen att honom längre försörja och vårda så framt att han icke erhöll något understöd av församlingens fattigförsörjning. Med anledning härav och på grund av det bevis som Per Eric Persson i Ställberget avgivit över Eric Persson Skraggs nödställda belägenhet, beviljades att han skulle tillsvidare utur fattigvårdskassan bekomma sex riksdaler riksgälds.


    I sammanhang härmed anmälde nämndeman Eric Persson i Wiken att en kvinnsperson vid namn Anna Ersdotter från Västra Born hade sjuk och svag blivit jämte dess nyfödda barn jultiden förd på en kälke till Lars Israelssons änka vid Gåstjärn , som utan att stå uti någon släktskapsförbindelse till den sjukliga kvinnan av kristligt medlidsamhet vårdade och försörjde henne jämte barnet en tid av fjorton dagar eller intill dess Anna Ersdotter blivit så vida till hälsa och krafter återställd att hon kunde färdas gård till gård. Eric Persson hemställde därför nu om icke församlingen ville åtminstone förskottsvis ersätta Lars Israelssons änka, efter hennes begäran med 16 skilling Rgs för varje dag hon vårdade och försörjde ofta nämnda kvinna och barn. Församlingen medgav att Lars Israelssons änka skulle av fattigvårdskassan erhålla den äskade ersättningen; men förklarade tillika att om Anna Ersdotters lägersman blev känd han borde till fattigvårdskassan återbetala summan.

    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och vidkänt betyga å församlingens vägnar:
    J.D Westholm pastor
    Eric Jansson Stennäs
    Eric Persson i Wiken

  • 1846-02-22

    1846-02-22

    Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 22 februari 1846


    §1. Pastor tillkännagav att hos honom hade blivit begärt fattigunderstöd för dagkarlen Boströms hustru Anna Nilsdotter, som utan stadigvarande hemvist, en längre tid legat sjuk hos Per Isak Perssons änka vid Kulltorpet. För att erhålla tillförlitlig underrättelse om nämnda hustru Boströms tillstånd och behov av understöd hade pastor anmodat distriktsledamot av sockennämnden, bergsman Jan Jansson i Wiktorp, att hålla undersökning beträffande hennes belägenhet. Detta uppdrag hade Jan Jansson fullgjort och över förhållandet lämnat följande skriftliga intyg:


    ”På anmodan har undertecknad undersökt behovet om hjälp för den så kallade Boströms Anna, hon är i värkeligen ett nödens barn, fortfarande sängliggande sedan före jul, maktlös och usel. Och derföre anhåller hos kyrkoherden och fattigvården om något understöd kunde beviljas. Ovärdigt i förtid göra förslag, men vågar ändock yttra: Bäst tyckes vara att hon inaccorderades för ett visst för månaden nu under vintern och kallaste tiden. Kunde hända att hon på sommaren tage sig mer före och kunde gå omkring. Genom ett sådant accord kunde hennes stora och fullväxta dotter bjuda till söka sig tjänst, som nu för modrens skull nyttjar tiggeriet och lättjan till sin största förmån. Lämpligast vore hon kunde få blifva quar hos Isaacs enka, då hon kunde slippa blifva flyttad och dottren hädanföst.

    Wiktorp den 14 februari 1846. Jan Jansson.”


    Med anledning av ovanstående skrivelse anslogs till understöd åt ofta nämnda hustru Boström 10 Rd Rgs för tre månader. Dessa tio Rd skulle av fattigvårdskassan utbetalas till den som under tiden härbärgerar, försörjer och vårdar henne.

    §2. Landbonden Anders Jansson från Skräddartorp, företrädde och anhöll om ersättning för försorg och vård om periodiskt sinnessjuka Maria Österberg; och som det skriftligen intygades av bergsmannen P.J Löberg i Kandla och hemmansbrukarna C.G Bengtsson och Eric Norrlund vid Ljusnaren samt dessutom av flera blande de nu tillstädesvarande ledamöter vitsordades, att bemälda Maria Österberg vistades hos Anders Jansson i Skräddartorp och av honom försörjdes, föreslogs och bifölls att han för Maria Österbergs vårdande och försörjande till den 1:a nästkommande Maj skulle av fattigvårdskassan bekomma tio /10/ Rd Rgs.

    §3. Tillkännagavs att inhysesmannen, änklingen Eric Persson vid Tallåsen hade en lång tid varit av sjukdom sängliggande och alldeles oförmögen försörja sig och en minderårig son. Då uppgiften härom av flera närvarande och fullkomligt trovärdiga personer bestyrktes, beviljades åt nåmnda Eric Persson av fattigvårdskassan Tio Rd Rgs till understöd under vintermånaderna. Och anmodades herr inspektor Frans Magnusson på Stjernfors att dessa medel utta och till Eric Perssons fune bästa använda.

    In fidem J.D Westholm
    Sålunda beslutat och överenskommet, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar:

  • 1846-01-25

    1846-01-25

    Den 25 januari hölls allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling efter samma dag skedd pålysning.

    §1. Enligt upprättade listor utdelades nu av länsman P.F Flodings ombud, Elias Ersson från Brattberg, skjutspenningar för de trenne kruttransporter, som senast genom häradet passerat. Skjutslängderna erkändes av de närvarande kronofjärdingsmannen och underskrevs.

    In fidem J.D Westholm

  • 1846-01-18

    1846-01-18

    År 1846 den 18 januari hölls allmän sockenstämma efter 8:a dagar förut därom skedd pålysning.

    §1. Skogvaktaren Carl Löberg från Stjernfors företrädde och förevisade 10 stycken skinn av rävar dem han, enligt flera närvarandes intyg, hade sistförflutna år skjutit utan skallgång. I förmodan att han för dessa rovdjurs dödande skulle erhålla skottpenningar, begärde han att nu öronen måtte av dessa rävskinn avklippta och bevis därom genom sockenstämmoprotokolls utdrag honom meddelat; men enär flera av församlingens närvarande ledamöter förmälde , att av häradets jaktkassa inga skottpenningar betalas för dödade rävar avstod Löberg från sin begäran, vad således icke öronen på dessa 10 rävskinn avklipptes.

    §2. Herr handelsman Behrling vid Sundet och nämndeman Eric Persson vid Wiken anmälde skriftligen, att Eric Erssons änka, Stina Carlsdotter på Sunds ägor, vore av sjuklighet oförmögen så väl att försörja sig själv som ock att under den kallare årstiden vandra gård mellan, varför det vore nödigt att åt henne anslå något tillfälligt understöd. Med anledning av detta skriftliga intyg vars sanningsenlighet av flera närvarande vitsordades, beviljades bemälda änka skulle till hjälp under vintermånaderna bekomma sex /6/ Rd Rgs ut ur socknens fattigvårdskassa.

    In fidem protocolli J.D Westholm
    Uppläst, justerat och erkänt betyga å församlingens vägnar:

  • Bröllopsmordet

    Bröllopsmordet

    Det är allhelgona 1817 – och bröllopshelg på Östra Elfshöjden…

    Nils Ersson och Stina Adamsdotter dukar till bröllop vid Östra Elfshöjden på söndagen den 2:a november 1817. Hur många som bjudits vet vi ej, men vi kan anta att släkt och vänner deltar på festen. Där bor människor i alla åldrar och giftomannen, fadern, till bruden är hemmansägare så han torde vara bärgad för att kunna bjuda till bröllopsfest.

    Många var bjudna och i samma generation som fadern till bruden var grannfolket som bodde precis intill; Matts Nilsson och frun Stina Ersdotter. De deltog tillsammans med sina vuxna barn och deras respektive familjer. Ett av barnen, Petter, var med på festen. Han var 42 år gammal ogift och begiven på alkohol. Inte omöjligt att han kanske var väldrucken på bröllopet, med tanke på vad som sedan händer…..

    Till festen är också Jan Jansson från Högfors bjuden. Som ung man i samma ålder som brudparet, är han möjligen en vän till brudgummen. Han finns på plats, rimligen bland många andra fler i samma ålder, inbjudna av brudparet. Och festen pågår med mat och alkohol. På festen blir dock Jan Jansson från Högfors rejält berusad, oregerlig och enligt vittnen ”ogudaktig och förolämpande mot bröllopsfolket.”

    Gissningsvis reagerar många, men mest reagerar tidigare nämnd Petter Mattsson, 42-åringen som bor granne på Östra Elfshöjden. Han är känd som ”begiven på fylleri”. Han hämtar sin bössa och avlossar ett skott – som han efteråt förklarar var för att ”skrämma honom och andra kitsliga åskådare”. Skottet var mer än skrämsel, då kulan gick genom Jan Jansson som blev illa skadad.

    Grannen Petter Mattsson blir gripen för mordförsök och brottets rubricering höjs till mord onsdagen den 5:e november när Jan Jansson dör av skottskadan. Petter häktas och lagförs med planerad rättegång. Men efter nära två veckor i häktet, när han inte längre orkar med sin skuld eller kommande rättegång, väljer han att hänga sig i arresten…

    Bröllopsparet får en son Nils, som föds nio månader efter bröllopet. Liv slocknar och liv kommer till….

    Källor

    Ljusnarsberg (T) F:5 (1817-1840) Bild 6
    Ljusnarsberg (T) EI:2 (1775-1819) Bild 98
    Ljusnarsberg (T) AI:14a (1813-1819) Bild 66 / sid 55
    Ljusnarsberg (T) AI:14a (1813-1819) Bild 67 / sid 56

  • 1845-11-30

    1845-11-30

    Protokoll hållet vid allmän sockenstämma med Ljusnarsbergs församling den 30:e november 1845

    §1. Till följe av den från Nödhjälpskommittén för inom innevarande års missväxt inom Uppsala, Stockholms och Västerås län nödlidande avlåtna adress till Svenska folket, meddelad uti Konungens befallningshavandes i Örebro utfärdade kungörelse, no 198, av den 17:e i denna månad, hemställde pastor huruvida Ljusnarsbergs församling vore i tillfälle att genom frivilligt sammanskott söka i sin mån bispringa de nödlidande inom förenämnda län och i händelse av församlingens beredvillighet därtill, huru understödet skulle utgå. Av de tillstädesvarande sockenmännen svarades allmänneligen, att de gärna ville med en skärv lämna sina nödställda lika den hjälp de kunde åstadkomma; men om sättet för utgörandet av denna hjälp var tankarna delade. Några föreslog att man ut ur någon av sockens gemensamma kassor borde ta en viss summa. De flesta däremot ansåg olämpligt att vidröra kassor bestämda för andra ändamål utan höll för tjänligast att en var finge fritt, efter en god vilja och förmåga, lämna fritt bidrag. Efter en stunds överläggning härom fattades det beslut, att uppsyningsmännen inom sockens skriftlag borde var och en ute i sin läsrote uppbära och till pastor avlämna de blivande frivilliga gåvorna. För vinnande av ordning och kontroll lovade pastor att för varje av de 39 läslagen upprätta en subskriptionslista varpå givaren skulle teckna sin hemvist, namn och beloppet av gåvan.


    §2. Anmälde pastor, att torparen Jan Persson med hustru och 4 barn från Ramsberg hade från Per Janssons i Södra Bergsgården egendom köpt en liten lägenhet, Bergsgårdsfall kallad, där han med hushåll ville bosätta sig och skattskrivas i denna församling: men pastor hade till följd av fattigreglementet för denna socken ansett sig förhindrad emotta Jan Perssons prästbetyg och honom med familj i kyrkoförhörsboken inskriva med mindre församlingen därtill ville lämna sitt bifall. Jan Persson nu tillstädes inlämnade en så ord för ord ansvarsförbindelse:


    ”Dagkarlen Jan Persson Findell, som varit i flera års tid i Kopparbergs församling på ett ställe vid Rälln och har vi underskrivna intet hört av att han varit någon till last utan med arbetssamhet och redlighet försörjt sig. Både han och hustru har med sin flit förkåvrat sig med lösören och tillhandlat sig ett jordstycke Berggårdsfall, som de mäst betalt och nu bebor. Så anser vi intet att de skulle bli socken till lasat, om dom skulle få flytta i socken tillbaka om kyrkoherden och socknenämnden för gott finner. Laggarbo den 28 november 1845.
    Om så skulle fordras går underskrivan i full borgen. Jan Ersson, Erik Persson i Laggarbo. Eric Jansson i Källbäcken”


    Efter uppläsandet härav äskade pastor församlingens utlåtande så väl över antagligheten av föreskriven borgensförbindelse som ock över Jan Perssons nu förnyade begäran att uti församlingen få inflytta och skattskrivas. De närvarande sockenmännen förklarade enhälligt att de godkände ansvarsförbindelsen och medgav Jan Persson med hustru och barn inflyttning i denna församling, varefter således pastor emottog Jan Perssons prästattest för inskrivning uti förhörsboken.

    In fidem J.D Westholm
    Sålunda överenskommet och beslutat, uppläst och erkänt betyga å församlingens vägnar